Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken roll läroboken har i svenskundervisningen Vi har begränsat oss till att undersöka och observera fyra olika undervisningssituationer. Efter observationen följer en intervju med berörd lärare. För att analysera undervisningssituationerna använder vi oss av Lars-Göran Malmgrens konceptionstriangel.Alla de utvalda lärarna är överens om att läroboken används som ett komplement i deras svenskundervisning. Vi kan också konstatera att ingen av dem känner sig bunden till läroboken. Vi har kommit fram till att det är lärarnas personlighet och deras erfarenhet som är avgörande för vilken roll läroboken har i svenskundervisningen. / Our purpose is to examine the role of the textbook in the education of the Swedish language.

Vi har gjort en studie i hur biologilärare på gymnasiet använder läroboken i sin undervisning och hurboken används i olika moment. Vi har stött på en väl utbredd negativ inställning till läroböcker ochuppfattningen om att kreativ undervisning motverkas av användandet av läroböcker. Många av desom skrivit och forskat om just läromedel är kritiska till dessa tongångar och hävdar att läroboken ärett bra hjälpmedel för lärare och har en stark ställning i skolan. Används den rätt kan den erbjudamånga meningsfulla uppgifter.I en landsomfattande enkätundersökning har vi fått svar från 98 biologilärare. Enkätsvaren som vifått in har vi analyserat med fenomenografin som forskningsansats och med koppling tillramfaktorteori, läroplansteori och funderat över lärarnas didaktiska val.Våra resultat visar på att det finns olika grupper av lärare som använder läroboken olika mycket menalla grupper använder den mest vid läxor och vid prov. Som minst används boken vid praktiskamoment som laborationer och exkursioner. Ett annat resultat vi uppmärksammade var attmajoriteten av lärarna är med och väljer vilken lärobok som ska användas.Vi finner att det finns ett behov av en satsning på användarorienterade läromedelsstudier. Det skulleockså vara värdefullt att läromedelskunskap erbjuds via lärarutbildningar och fortbildning, så attstudenter och lärare ges en möjlighet att reflektera kring denna viktiga del av läraryrket.

<p>Den här studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lärobok, angående utformning och påverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex läroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att läroboksförfattarna har en väl utarbetad tanke med hur deras läroböcker ska användas i undervisningen. Vi kan också se att författarna strävar efter att följa gällande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat några av de olika faktorer som påverkar författarna i deras skrivande, något som ger utslag i läroböckerna. De viktigaste faktorerna visar sig vara styrdokument, nationella prov samt författarnas syn på matematik och lärande. Denna syn ligger även till grund för författarnas tankar med hur läroboken ska användas i undervisningen.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel. Trots att användningen av de alternativa läromedlen inte utsträcker sig i allt för stora drag hos respondenterna menar de flesta ändå att de har många goda egenskaper som kan stärka undervisningen för eleven. Fler konkreta upplevelser och mer aktuell kunskap fördjupar inlärningen samt att undervisningen blir mer varierad. En slutsats av resultatet var också att respondenterna, ur synpunkt på elevens bästa, försöker använda alternativa läromedel till så stor del som möjligt.</p>

<p>Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. </p><p>I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk – men även skillnader i hur atomens byggnad framställs. Endast en av läroböckerna kopplar tydligt samman begreppet modell med dess beskrivning av hur elektronerna förhåller sig till atomkärnan. Likaså framkommer i studien i vilken utsträckning de olika läroboksförfattarna använder sig av språkliga strategier för att öka läsarvänligheten hos texterna.</p>

Den här studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lärobok, angående utformning och påverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex läroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att läroboksförfattarna har en väl utarbetad tanke med hur deras läroböcker ska användas i undervisningen. Vi kan också se att författarna strävar efter att följa gällande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat några av de olika faktorer som påverkar författarna i deras skrivande, något som ger utslag i läroböckerna. De viktigaste faktorerna visar sig vara styrdokument, nationella prov samt författarnas syn på matematik och lärande. Denna syn ligger även till grund för författarnas tankar med hur läroboken ska användas i undervisningen.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk – men även skillnader i hur atomens byggnad framställs. Endast en av läroböckerna kopplar tydligt samman begreppet modell med dess beskrivning av hur elektronerna förhåller sig till atomkärnan. Likaså framkommer i studien i vilken utsträckning de olika läroboksförfattarna använder sig av språkliga strategier för att öka läsarvänligheten hos texterna.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med och använder sig av läromedel i undervisningen i svenska som andraspråk. Studien är kvalitativt utförd och fyra lärare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om läromedel samt hur de använder dem i undervisningen. Denna studie visar att läroboken är det läromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lärare inte har ett basläromedel. I undersökningen har det även framkommit att lärarna har en stor tilltro till tryckta läromedel men en mer negativ inställning till internetbaserade tjänster. Läroboken Svenskbiten har analyserats utifrån lärarnas arbetssätt samt statens bedömningskriterier från 1974-1991 och kursplanen i svenska som andraspråk. Slutsatser som dragits är att skillnaderna i användandet av läromedel mellan lärarna är tämligen små.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet. Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken. Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.

Matematikundervisning är ofta likvärdig med enskilt arbete i läroboken. Ett ofta ensamt arbete där det är boken som styr innehållet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete är negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen. I denna uppsats har vi valt att intervjua åtta lärare som arbetar inom grundsärskolan, på såväl låg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda på hur man ser på läroboken om den är en viktig del i undervisningen och hur den används. Resultatet visar på att läroboken används flitigt i undervisningen, inte minst som stöd när läraren planerar, men också som en idépärm att plocka tips ur. Lärarna är tvugna att ta hänsyn till den enskilde elevens förutsättningar och behov. En undervisning som utgår från målen i styrdokumenten, styrs inte av innehållet i läroboken.