<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.</p><p>Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.</p><p>Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.</p>

<p>Matematikundervisning är ofta likvärdig med enskilt arbete i läroboken. Ett ofta ensamt arbete där det är boken som styr innehållet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete är negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.</p><p>I denna uppsats har vi valt att intervjua åtta lärare som arbetar inom grundsärskolan, på såväl låg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda på hur man ser på läroboken om den är en viktig del i undervisningen och hur den används.</p><p>Resultatet visar på att läroboken används flitigt i undervisningen, inte minst som stöd när läraren planerar, men också som en idépärm att plocka tips ur. Lärarna är tvugna att ta hänsyn till den enskilde elevens förutsättningar och behov. En undervisning som utgår från målen i styrdokumenten, styrs inte av innehållet i läroboken.</p>

Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel. Trots att användningen av de alternativa läromedlen inte utsträcker sig i allt för stora drag hos respondenterna menar de flesta ändå att de har många goda egenskaper som kan stärka undervisningen för eleven. Fler konkreta upplevelser och mer aktuell kunskap fördjupar inlärningen samt att undervisningen blir mer varierad. En slutsats av resultatet var också att respondenterna, ur synpunkt på elevens bästa, försöker använda alternativa läromedel till så stor del som möjligt.

Little research has been done within the field of the use of textbooks and teaching aids in Spanish asa foreign language (SFL) teaching in Sweden. This study attempts to find answers to how teachersand teacher students use, view and choose SFL teaching aids. To accomplish this, qualitativeinterviews were carried out with Spanish teachers and Spanish teacher students in a city in northernSweden. A survey was also sent to all current SFL teachers in the central coastal region of Norrland.The study indicates that SFL textbooks are of great importance to the participating teachers andteacher students. Furthermore, a wish to enhance the level of interest of Spanish and Spanish/LatinAmerican culture, provide a varied teaching experience and improve their students’ self-esteem arefactors influencing teachers in their use and choices of teaching aids.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus. I den kritiska diskursanalysen visade resultaten att man gjorde en differentiering mellan beskrivning av män och kvinnor där de tillskrevs olika egenskaper. Man såg också att vissa egenskaper tillskrevs människor av olika etniskt ursprung och att de fick olika mycket utrymme. När vi sammankopplade genus och etnicitet i den kritiska diskursanalysen såg man att böckerna reproducerar en bild där män och kvinnor från olika etniska ursprung har olika förutsättningar i världen. I båda ämnen såg vi att den västerländska mannen fick högre status än de andra grupperna.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur.Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa. Detta mönster rimmar illa med vissa av de budskap som läroplanen predikar.

Denna forskningsproduktion diskuterar den fysiska lärobokens roll i matematikundervisningen. I studien ersätts därför den fysiska läroboken under sex matematiklektioner med en digital matematiktjänst (https://Eddler.se) för att sedan analysera elevers och lärares erfarenheter med hjälp av en tematisk analys efter interventionen. Studien baseras på aktionsforskning från lärarperspektiv och en enkätstudie där respondenterna består av elever i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att den fysiska boken skulle kunna ersättas av en digital matematiktjänst. De belyser även i fritextsvar positiva aspekter kring uppgiftslösandet, videogenomgångar, flexibilitet och relevans. Bland de negativa aspekterna som framställdes kunde erfarenheter av att den automatiska rättningen kunde ge fel svar även om det var rätt, att datorn kunde vara en distraktion, och tekniska fel förekomma. Från lärarens perspektiv ansågs tjänsten erbjuda en transparens kring elevernas progression som bidrog till att läraren lättare kunde se vad eleverna hade svårt för inom området. Vidare belystes den kontinuerliga uppdateringen som något positivt, där fel i facit eller ändringar i ämnesplanen kunde korrigeras på tjänsten jämfört med en lärobok där en ny bok behöver tryckas och köpas in för att uppdateras. / This research production discusses the role of the physical textbook in teaching mathematics. Within the study, the physical textbook is replaced during six mathematics lessons with a digital mathematics service (https://Eddler.se) to analyze students 'and teachers' experiences with the help of a thematic analysis after the intervention. The study is based on action research from a teacher perspective and a questionnaire where the respondents consist of students in year 1 of upper secondary school. The results show that a majority of the students believe that the physical book could be replaced by a digital mathematics service. Within the free text answers positive aspects regarding task solving, video lessons, flexibility and relevance. Among the negative aspects it was discerned experiences that resolves the automatic correction, and how it could give you the wrong answer even if it was correct, they also present that the computer could be a distraction, and that technical errors could occur. From the teacher’s perspective, the service was considered to offer transparency about the students' progression, which contributed to the teacher’s ability of recognizing the difficulties that the students were having within the area. Furthermore, the continuous update was highlighted as something positive, where errors in the results or changes in the syllabus could be corrected on the service compared to a textbook where a new book needs to be printed and purchased to be updated.

Idag använder sig många lärare av läroboken vid planering av undervisningen. I den svenska skolan har det blivit  vanligare med digitala läroböcker. Syftet med studien är att besvara frågeställningen vilka för- och nackdelar finns det ur ett lärarperspektiv med att använda digitala läroböcker inom matematik? Detta är en litteraturstudie. Digitala läroböcker kategoriserades i två kategorier, statiska digitala läroböcker och interaktiva digitala läroböcker. I studien identifierades totalt 22 fördelar och 18 nackdelar med digitala läroböcker. Samtliga för- och nackdelar tolkades ur ett lärarperspektiv med hjälp av styrdokument, lärares yrkesetik samt egen erfarenhet. För- och nackdelarna kategoriserades in i sex olika underkategorier: Autenticitet, bedömning &amp; återkoppling, individualisering, planering &amp; genomförande, teknik samt övriga argument. Resultatet visar att underkategorierna autenticitet och bedömning &amp;  återkoppling till övervägande del har fördelar, medan underkategorin teknik till övervägande del har nackdelar. Underkategorierna individualisering, planering &amp; genomförande och övriga argument har ungefär lika många fördelar som nackdelar. Studien drar slutsatsen att lärare måste granska den digitala läroboken med sina funktioner och undersöka om dessa är mer eller mindre gynnsamma för den undervisning som läraren vill bedriva. / Today many teachers use textbooks to plan their teaching, and digital textbooks have become more and more common in Swedish schools. The purpose of this study is to answer the research question: What are the advantages and  disadvantages from a teacher’s perspective of digital textbooks in mathematics? This study is a literature review. Digital textbooks were categorized into the two categories, static digital textbooks and interactive digital textbooks. The study identified in total 22 advantages and 18 disadvantages about digital textbooks. The advantages and disadvantages were interpreted from a teacher’s perspective with the help of regulatory documents, teacher’s work ethics as well as personal experience. The advantages and disadvantages were categorized into the six different subcategories: Authenticity, assessment &amp; feedback, individualization, planning &amp;implementation, technology, and other arguments. The result shows that the subcategories authenticity and assessment &amp; feedback mainly have advantages, while subcategory technology mainly have disadvantages. The subcategories individualization, planning &amp; implementation and other arguments have about the same amount of advantages and disadvantages. The study concludes that teachers must examine the digital textbook with its functions and look into if these are more or less favorable for the education that the teacher wants to conduct.