Denna studie handlar om användningen av läroboken i svenska på gymnasiet. Forskningen säger att undervisningen länge och fortfarande är styrd av läroboken. Jag ville ta reda på om det fortfarande var så. Genom enkätundersökningar bland lärare och elever på en gymnasieskola har jag tagit reda på vilka föreställningar som finns bland dem. Jag har också frågat lärarna om deras användande om IKT i undervisningen. Denna studie innehåller också en analys av tre läroböcker som används i svenska. Dessa böcker jämförs med kursplanernas mål. Resultaten visade att både lärare och elever känner sig styrda av läroboken i viss mån. eleverna var negativt inställda till användningen av läroböcker. Lärarna pekade på variation i undervisningen och menade att de använder boken ca 50 % av undervisningstiden, medan motsvarande bild hos eleverna varierade. Läroböckerna är till stor del valida i förhållande till kursplanerna, men vissa brister finns. Brister finns även i kursplanernas kriterier, som är otydliga.

<p>Denna studie handlar om användningen av läroboken i svenska på gymnasiet. Forskningen säger att undervisningen länge och fortfarande är styrd av läroboken. Jag ville ta reda på om det fortfarande var så. Genom enkätundersökningar bland lärare och elever på en gymnasieskola har jag tagit reda på vilka föreställningar som finns bland dem. Jag har också frågat lärarna om deras användande om IKT i undervisningen. Denna studie innehåller också en analys av tre läroböcker som används i svenska. Dessa böcker jämförs med kursplanernas mål. Resultaten visade att både lärare och elever känner sig styrda av läroboken i viss mån. eleverna var negativt inställda till användningen av läroböcker. Lärarna pekade på variation i undervisningen och menade att de använder boken ca 50 % av undervisningstiden, medan motsvarande bild hos eleverna varierade. Läroböckerna är till stor del valida i förhållande till kursplanerna, men vissa brister finns. Brister finns även i kursplanernas kriterier, som är otydliga.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt. Läraren måste våga tro på sina egna kunskaper och inte alltid förlita sig på andra samtidigt så kan läroboken ses som ett hjälpmedel och en stöttning då läraren känner att man behöver det. Resultatet visar också att den största påverkan på organisering av undervisningen var tiden.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.</p><p>Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.</p><p>Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt.</p><p>Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna. Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen. Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt. Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys

Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt. Det visade sig också vara en stor variation vad gäller böckernas upplägg och hur de var skrivna, om det fanns instuderingsfrågor och liknande. Slutsatserna är att lärare behöver komplettera med ytterligare material, böckerna i sig kan inte täcka hela kursen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll.

No description available.

Det finns flera olika varianter på språket engelska. Dessa varianter kommer från både olika geografiska och sociologiska platser. En sådan variant är afrikansk engelska. Engelska blir vanligare och vanligare i Afrika, så olika varianter av afrikansk engelska växer fram hela tiden. För en lärare i engelska är det viktigt att lyfta fram även denna variant av engelska i undervisningen. Till sin hjälp har läraren oftast en lärobok. Men är läroboken verkligen hjälpsam i detta avseende? I denna studie undersöks förekomsten av Afrika och afrikansk engelska i några populära läroböcker i engelska. 8 stycken böcker har undersökts som ett representerande urval. Utav 8 böcker så förekommer Afrika i endast 4 av dem och bland dessa är det endast i 2 som afrikansk engelska ens omnämns. Det förs dock ingen diskussion i de böckerna kring de språkliga skillnader som en engelsktalande afrikan kan uppvisa, såsom zambiansk slang eller kamerunsk fonologi, gentemot received pronunciation, den standardiserade engelskan. Studien avslutas med en diskussion kring de olika anledningarna för detta resultat, kombinerat med en del idéer om vad som kan göras inför framtiden.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik.