The aim of this paper is to examine how the religions Hinduism and Buddhism compared to Christianity are portrayed and described, in a number of Swedish text books. The research questions used in order to reach the aim of the study are: How are Hinduism and Buddhism portrayed in comparison to Christianity in textbooks, Are the religions described in relation to a Christian norm in the textbooks and in what ways, and How can the portrayal of the religions be understood using theories of religious change in a modern Swedish context? The study is based on four Swedish text books used in Swedish primary school and upper secondary school. All of the books are written in correlation with the latest curriculum for the Swedish school system. The research method used in this study is qualitative content analysis. The theoretical framework is based on Kumashiro’s theory about anti-oppressive pedagogy combined with studies of religious change in modern day Sweden. The result of the study shows that the descriptions of the religions Hinduism and Buddhism are different from how the authors describe Christianity. The authors mostly point out and focus on the philosophical sides of Hinduism and Buddhism, while the main focus in the texts about Christianity is on Christian history. Hindu- ism and Buddhism tend to be described through the lenses of stereotypes which are also upheld by the fact that some of the authors gives a more nuanced picture of Christianity. Most of the authors agree on that religion in the Western world and especially in Sweden is a private matter. When the authors describe the religions in their original countries the descriptions and portrayals vary and the religions are described both as private and public.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor.

I denna studie gör jag en analys av evolutionskapitlet i tre läroböcker som är utformade för gymnasiekursen Biologi 1. Fokus för analysen är hur läroböcker lyfter och kommenterar olika typar av alternativa uppfattningar. Dessutom intresserar jag mig för hur man beskriver uppkomsten av variation samt hur stort utrymme som ges för detta. Detta då jag menar att en svag förståelse för variation ligger till grund för flera av de alternativa uppfattningar forskningen har pekat på. De fyra alternativa uppfattningar som behandlas i studien är teleologiska resonemang, antropomorfa förklaringar, Lamarckistiska förklaringar samt att naturlig selektion beskrivs som den enda mekanismen för evolution. Studien visar att selektion ges ett större utrymme i läroböckerna samt att ingen av böckerna ger en grundlig förklaring av mutationer som uppkomst till variation. Detta menar jag kan bidra till att elever får en svag förståelse för variationens betydelse för evolution. Vidare visade analysen att alternativa uppfattningar sällan beskriv men i viss mån bemöts i enskilda meningar i kapitlet. Främst påpekar man bara att ett påstående är felaktigt och säger hur det faktiskt är. En beskrivning av varför påståendet är felaktig uteblir. Jag uppmanar lärare att komplettera läroboken med läsning av refutational texts för att stödja elevernas inlärning.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor. / <p>Matematik</p>

This thesis is about the use of textbooks and alternative teaching material in the mathematics teaching in high school. The study focuses on teaching and learning material, discusses in what way they meet the teaching purposes, and what factors are influencing the choice of textbooks and teaching material. The empirical study consists of a qualitative method for collecting data in form of interviews. Six teachers affiliated at five different high schools answered questions concerning their teaching tools. The main result of this study  is that the textbook preserves its role as the most dominating teaching tool. Possible alternative tools like ICT, computers, mathematics programs, different internet sites, online exercises, math games, worksheets with answers, virtual and concrete manipulatives, and teachers’ own materials are merely used for extending and completing already existing textbook material.  Some factors influencing the choice of textbooks are: the relationship between textbook and curriculum, the content and structure of the textbook, how the textbooks satisfy different kinds and needs of pupils, lack of time, recommendations of colleagues, and economic factors. Economic factors are important for the choice of other teaching material, too, but teachers’ creativity and interests turn out to be more important here. Some teachers argue against the dominating role of textbooks, but our result shows that all participants use textbooks in their teaching anyway. It seems that textbooks save time and give stability and predictability for both teachers and students. The use of textbooks and alternative teaching material varies considerably between the various participating teachers. / Denna uppsats handlar om läroböcker och alternativt undervisningsmaterial i gymnasieskolan. Studien sätter läromedlet i centrum, diskuterar på vilket sätt det uppfyller undervisningens syfte och reder sedan ut vilka faktorer som har betydelse för lärarnas val av läromedel. Den empiriska delen består av en kvalitativ intervju. Sex lärare som arbetar på fem olika skolor har svarat på frågor som rör deras användning av och syn på läromedel. Studiens resultat visar att läroboken fortfarande idag försvarar sin roll som det viktigaste läromedlet i matematikundervisningen. IKT, datorer, online uppgiftsbank, olika webbsidor med matematikspel, datorprogram, kompletterande material, exempelvis egenproducerat material och laborativt material används i huvudsak för att komplettera läroboken. De viktigaste faktorerna som påverkar valet av lärobok är: kopplingen till läroplan, lärobokens innehåll och struktur, anpassning till olika elevgrupper, tidsbrist, kollegornas synpunkter och ekonomiska resurser. Ekonomiska faktorer spelar även roll vid valet av alternativa läromedel, men det visar sig  att lärarens engagemang, kreativitet och intresse har stor betydelse här. Samtliga deltagande lärare använder någon lärobok i sin matematikundervisning, trots att en del av deltagarna har en negativ attityd gentemot lärobokscentrerad undervisning. Det verkar som om läroboken ger stabilitet och förutsägbarhet för såväl lärare som elever. Vår studie visar på stora variationer i sättet att använda läroböcker och annat undervisningsmaterial bland våra informanter.

Syftet med studien har varit att erhålla kunskap om hur läroboken kan fungera som resurs i en matematikundervisning där elevers kunskaper utvecklas mot målen i Lgr11. Syftet konkretiserades i följande två frågeställningar: Inom vilka områden vad gäller matematikundervisning kan läroboken fungera som resurs? samt Vilka faktorer påverkar lärobokens potential att fungera som resurs? En systematisk litteraturstudie har genomförts i syfte att erhålla svar på frågeställningarna. Det innebär att relevant litteratur inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar på tre olika områden där läroboken har potential att fungera som en resurs. Det första rör lärobokens innehåll vilket kan fungera som resurs om läraren kritiskt granskar innehållet samt är medveten om dess eventuella tillkortakommanden. Det andra området rör lärobokens potential som resurs för planering av undervisning där resultatet visar att faktorer som lärarens syn på matematiks kunskap samt lärarens syn på elevernas matematiska kompetens påverkar planeringens utformning. Det tredje området som identifierats är lärobokens potential som resurs vid genomförandet av undervisning. Resultatet visar att den kan fungera som resurs om läraren medvetet arbetar med lärobokens uppgifter, inom alla tre identifierade områden, för att kunna utnyttja uppgifternas potential för att utveckla eleverna mot målen i kursplanen för matematik.

Tidigare studier har visat att många lärare använder läroboken i stället för ämnesplanen när de planerar sina lektioner, något som är vanligare bland lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Andra studier har visat att det förekommer otydligheter i läroböckernas genetikavsnitt. Dessa otydligheter uppstår när den vetenskapliga förståelsen av genen funktion förenklas och förs in i läroböckerna. Fyra lärarintervjuer genomfördes för att undersöka hur lärare planerar sin undervisning utifrån lärobok och ämnesplan och läroboksanalyser utfördes för att se hur genetikinnehållet var utformat. Läroboksanalyserna visade att det fortfarande förekommer otydligheter kring genbegreppet i läroböckerna som kan skapa svårigheter för elevers förståelse av genetik. Intervjuanalysen pekade på att lärarna planerade olika för användning av läroboken i biologi- och naturkunskapsklasser, där läroboken användes mycket mer sällan i naturkunskapsklasserna. Vidare indikerade intervjuanalysen även att läroboken var mer styrande i planeringen av genetik än i andra ämnesinnehåll. Diskussionen fokuserar på vilken roll läroboken spelar när lärare planerar sina lektioner och kring skillnaden i undervisning för de elever som ska gå vidare till naturvetenskapliga högskolestudier och de som inte ska det.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om ”fysikens karaktär” kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ”fysikens karaktär” åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ”fysikens karaktär” i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor. I vilken form presenteras historiken i ett antal fysikböcker avsedda för grundskolans senare del? Hur förankras de historiska texterna i fysikböckerna till historien? Belyser de historiska texterna i fysikböckerna utveckling och framväxt av kunskap? Undersökningen utfördes genom en textanalys. I denna användes en checklista som historiken i läroböckerna systematiserades och kategoriserades efter. Ur undersökningsmaterialet framkom att läroböckerna använde ett likartat sätt att presentera historiken. Denna var oftast förankrad via ett årtal, medan en koppling i en vidare kontext som exempelvis till samhälle eller kultur var liten. Drivkrafterna bakom den historiska utvecklingen har ofta varit nytta och för vetenskapen självt. Läroböckerna fokuserade på resultatet av vetenskapen och inte på dess processer. I arbetet konstaterades att fysikböckerna inte illustrerar vad vetenskap är och hur denna praktiseras.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Läroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga.</p><p>Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Med arbetet har även funnits två delsyften, dels att reflektera över lärares praktiska arbete med läroboken utifrån några teoretiska synsätt dels att undersöka elevers upplevelser av läroboken. Som utgångspunkt för resonemanget har modellen Den didaktiska triangeln använts där de tre hörnen fått symbolisera lärobok, lärare och elev (se t.ex. Imsen, 1999). Denna modell kompletteras i arbetets resultatkapitel med dubbelriktade pilar för att åskådliggöra interaktionen mellan triangelns hörn.</p><p>Tidigare forskning inom området visar att det finns all anledning att ta upp läromedel till diskussion, bland annat i förhållande till elevers måluppfyllelse. I Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 diskuteras att lärarna i ämnet prioriterar vissa mål lägre än andra, till exempel jämställdhet. Detta föranleder utredarna att föreslå en vidare diskussion om ämnets förmåga att ligga i linje med den senaste kursplanen såväl som med samhällsutvecklingen i stort. Utvärderingen pekar på att det även behövs en fördjupad diskussion hur styrdokumentens mål konkret kan omsättas i undervisningen (Skolverket, 2004).</p><p>Arbetets metodiska ansats har hämtat sin inspiration från hermeneutiken. De metoder som har valts för tolkning av läroboken är en kombination av Bergström och Boréus (2005) innehållsanalys och Morbergs textgranskningsschema fritt efter Gustafsson m.fl. (2006). Som metod för övrig datainsamling har ostrukturerade intervjuer använts vilka har genomförts med elever i grupp samt med lärare enskilt och i grupp (se exempelvis Bryman, 2002).</p><p>Resultatet av elevintervjun visar att deltagarna är odelat positiva till den aktuella läroboken vilket även de deltagande lärarna är, dock med vissa reservationer. Anmärkningsvärt är att ingen av de tillfrågade lärarna har sökt information om övriga läromedelsförlags utbud av läroböcker. Analysen av den aktuella läroboken visar att den fysiska dimensionen av hälsoperspektivet väger tyngst och att perspektivet jämställdhet i stort sett är osynligt i boken. Författarens slutsats blir att läroboken Hem- och konsumentkunskap år 7 – 9 av Hedelin m.fl.(2007) inte är ett fullkomligt läromedel för ämnet utan bör kompletteras med ytterligare material för att visa ämnets kunskapsområden, perspektiv och dimensioner ur olika synvinklar.</p>