<p>Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.</p><p>Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen.</p><p>Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.</p>

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare. Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen. Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda på förskollärares syn på det pedagogiska uppdraget utifrån läroplanens revidering och förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Utifrån de utvärderingar som gjorts av förskolans läroplan har den fått utökade mål framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollärarna har dessutom fått det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mål som strävas efter i läroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollärarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollärare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar på synen av det pedagogiska uppdraget utifrån den reviderade läroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgångspunkt har jag använt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke. Resultatet av studien resulterade i fyra kategorier vilka jag valt att kalla: Synen på det pedagogiska uppdraget, Kompetens i förhållande till uppdraget, Hinder och möjligheter för att fullfölja uppdraget samt Betydelsen av legitimationen. Dessa kategorier har sedan delats in i ett flertal subkategorier, vilka kopplats till tidigare forskning och teoriperspektivet. Något av det mest tydliga i resultatet är förskollärarnas höga ambitioner att fullfölja sitt pedagogiska uppdrag, men också den frustration de känner genom brist på resurser, framförallt tid. Resultatet visar även på att kompetensutveckling behövs inom yrket, i traditionella skolämnen såsom naturvetenskap och teknik men även i förskoledidaktik. Studien pekar också på att förskollärarna tvivlar på legitimationens betydelse för att höja statusen i yrket.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna anser att de lär sig under idrottslektionerna med inriktning mot bollspel. Frågeställningarna är följande: Vad anser eleverna att de lär sig av bollspel kopplat till lgr11? Vad anser eleverna om bollspel och dess användning i skolan? Metod En kvantitativ undersökning där enkäter till alla 8or på en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). Enkäten bestod av 18 påståenden som eleverna fick ta ställning till med svarsalternativen stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och vet ej. Svaren sammanställdes sedan i Microsoft Excel samt Microsoft Word. Resultat Resultatet visar att majoritet av eleverna ställer sig positiva till att de: Tycker bollspel är det roligaste inom idrotten Anpassar sitt spel efter andras förmåga Förbättrar sin samarbetsförmåga samt lär sig samspela med andra. Lär sig olika komplexa rörelser genom bollspel Samt att majoriteten av eleverna ställer sig negativa till att: Det borde vara mindre bollspel i skolan Att vinna är det viktigaste De lär sig historia om bollspel Slutsats Syftet var att se vad eleverna lärde sig genom bollspel kopplat till lgr11. Som resultatet visar så uppfattade en majoritet att de lärde sig komplexa rörelser genom bollspel vilket är ett av målen i rörelse delen inom lgr11. I lgr11 står det även att eleverna skall lära sig om idrottens historia men detta var något som en majoritet av eleverna inte höll med om att de lärde sig. Lgr11 säger även att eleverna ska lära sig samspela och samarbeta med andra genom undervisningen vilket en majoritet upplevde att de gjorde. För mera exakta siffror se resultat delen i det här dokumentet alternativt bilaga 3. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Democracy is a term that has been researched, and still is researched, a lot. In my education to become a teacher it has been the subject that interests me the most and I would like to be able to contribute to this research. The starting point of this essay is that in my experience there is a difference in how the national curriculum describes democracy and how the students I have met describes it. Therefore I wanted to investigate whether this also applies to a wider context than the students that I meet in my everyday life. The purpose of this essay is; to examine whether students in the ninth grade has the same view on democracy as the national means of control.   The result I have attained through my work is that they somewhat share the same vision. Democratic values are highlighted as the most important democratic aspect. On the other hand students emphasize the society aspect more than the national curriculum does, these conditions describes how a democratic society should / can be built. Students do not think that the individual conditions are as important as national curriculum emphasize. The individual conditions describe what kind of requirements the people in a democracy has to live up to, such as knowledge and commitment.

I nya läroplanen, Lgr 11, finns fältstudier inkluderat som obligatoriskt moment i geografiundervisningen för årskurs 7-9. Syftet med min undersökning är att beskriva och analysera vad några utvalda lärare har för inställning till begreppet fältstudier i allmänhet och om de arbetar med detta didaktiskt för att främja kunskapen av 3, utav mig utvalda, geografiska begrepp i synnerhet. Dessutom belyses lärarens roll eller betydelse för elevernas inlärning inom ett ämne.Strukturerade besöksintervjuer har genomförts med sex stycken lärare på en skola i Stockholms län som undervisar för årskurs 7-9. Urvalspopulationen består utav en SO-lärare från vardera arbetslag.Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av tidigare teorier om ämnena språk- och begreppsutveckling, utomhuspedagogik och lärarens roll.Studiens primärdata visar att lärarna är positiva till fältstudier men få har arbetat med metoden tidigare. Lärarna anser att det är krångligt och svårt med fältstudier samt att det tar mycket tid för planering och genomförande. Något som kan gå ut över kollegornas schemalagda lektioner.De flesta informanterna valde inte att nämna fältstudier som ett didaktiskt alternativ vad gäller inlärning av de tre begreppen som jag valt ut från kursplanen i Lgr 11. Vidare ansåg informanterna att lärarens roll och betydelse spelar en stor del i hur elevernas inlärning främjas. En engagerad lärare med en positiv attityd till ett ämne kan öppna elevernas ögon och ge dem en positiv inställning till ett ämne.

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail.

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa. För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien. Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan  och  hälsa som motsats till sjukdom.  När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.