Pedagogiskt ledarskap är ett mångfaldigt begrepp där många olika definitioner förekommer och tillämpas. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar inom skolmiljöer uppfattar begreppet i förhållande till nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna räknas i studien som Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Frågeställningen som används avser att synliggöra hur begreppet uppfattas av ledare och pedagoger inom förskolan och skolans värld i förhållande till de nationella riktlinjer som finns kring begreppet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 15 pedagoger och ledare genomfördes och där sedan en tematisk analys tillämpades för att förstå datamaterialet. Resultatet visar två olika definitioner av begreppet, en definition utifrån ledare med fyra teman och en annan utifrån pedagoger med fyra teman. I dessa definitioner kunde två avvikande teman hittas, pedagogerna sökte en vägledande ledare och ledarna ansåg att balansen i relationen mellan pedagog och ledare var betydelsefull för ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är uppdelad mellan ledares och pedagogers uppfattning av pedagogiskt ledarskap, detta för att undersöka skillnader i uppfattningarna beroende på vilken roll i skolverksamheten de innefattade. De två olika definitionerna jämförs i diskussionen med den definition som Skolinspektionen använder sig av vid kvalitetsgranskningar och tillsyner för skolverksamheter i Sverige.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur ledarskap med lärambitioner kan förstås och utövas. Den tar avstamp i tidigare forskning om ledaren som underlättare av lärprocesser samt forskning kring villkor för att leda med lärambitioner, använder begreppen lärorienterat ledarskap, lärande, identitet och metafor som förståelseverktyg samt konstruktivism och handlingsteori med fokus på erfarenhetslärande som teoretiska utgångspunkter.  Det är en kvalitativ studie med en interaktiv forskningsansats. Analysmaterialet kom från en fokusgrupp som träffades vid två tillfällen samt fem skriftliga individuella berättelser. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och metaforanalys. Resultatet innefattar en utvidgad definition av begreppet lärorienterat ledarskap, villkor för och utmaningar med att leda med lärambitioner, formande händelser för den egna identiteten som lärambitiös ledare samt deltagarnas självbild idag som ledare med lärambitioner. Slutsatser från arbetet inkluderar att ledarskap med lärambitioner bedrivs i både utbildningsinsatser och via utförandet av arbetsuppgifter i en verksamhet. Så länge fokus är på verksamhetsnytta. Ledarskap med lärambitioner innebär ett strategiskt ledarskap med effektivitetstänkande som främst handlar om att leda utvecklingsorienterat lärande i produktionens logik.  Ledarskap med lärambitioner handlar om att leda förståelse hos andra, och underlättas av att både ledare och verksamhet har kunskap och intresse av lärteori, att ledaren själv besitter kunskapsstatus, självtrygghet och agerar lärande föredöme. Ledarskapet fungerar som ett verktyg för individen att skapa mening och identitet för sig själv. En avgörande förmåga är att kunna leda sin egen förståelseprocess så att de erfarenheter man kontinuerligt får blir förståerliga både för sig själv och de man leder. Denna förståelse skapar också till dels de egna arbetsvillkoren. Ledarskap med lärambitioner rymmer påverkanshandlingar på både direkta och indirekta pedagogiska ingripanden, och med både fostrande- och möjliggörande ansats. Även om deltagarna i studien identifierar sig mer med den möjliggörande ansatsen. Det gör det svårare att uppmärksamma s.k. negativt lärande. Om ledaren med lärambitioner i större grad inkluderade övertygande samtal och kritisk granskning i sitt görande, och identifierade sig även med en likriktande och kontrollerande ansats i sitt ledarskap, så skulle hen kunna få ökad påverkansmöjlighet i sitt ledarskap. / The study aims to contribute with knowledge about how leadership with learning ambitions can be understood and practiced. It builds on previous research on the leader as a facilitator of learning processes and on conditions for leading with learning ambitions. The study uses learning-oriented leadership, learning, identity, metaphor as tools for understanding, and constructivism and action theory with a focus on experience learning as theoretical departure points. It is a qualitative study with an interactive research approach. The material for analysis came from a focus group that met twice, as well as five written individual stories. The material was analyzed using qualitative content analysis and metaphor analysis. The result includes an extended definition of learning-oriented leadership, prerequisites for and challenges of leading with learning ambitions, shaping events of the participants identities as leaders interested in learning, participants' self-image today as leaders with learning ambitions and their own experience of participating in this study. Conclusions of the work include that leadership with learning ambitions can be pursued in both education and through the execution of everyday working tasks: as long as the focus is on creating business benefits. It is a strategic leadership with high efficiency mindset, that its mainly about leading developmental-oriented learning in a logic of production. Leadership with learning ambitions is about leading understanding of others. It is facilitated by if both the leader and the business have knowledge of learning theory, and if the leader her/himself possesses knowledge status, self-security and acts as a learning model. Leadership with learning ambitions serves as a tool for the individual to create meaning and identity for her- or himself. An important capability of a leader with learning ambitions is to lead her/his own process of understanding so that experiences that one continually receives can be understood, both for the leader her/himself and the people lead. This understanding partly creates the leader’s own working conditions.  Leadership with learning ambitions holds advocacy actions through both direct and indirect educational interventions, and with both an educative and an enabling approach, although identification with the enabling approach was higher. This in itself makes it harder to pay attention to so called negative learning. Leaders with learning ambitions would most likely recieve a higher degree of impact at work if they included more of conveys and critical reviews, and identified stronger with a rectifying and controlling approach in their leadership.