Att arbeta med problemlösning i matematikundervisningen är ett vanligt inslag i svenska lågstadieelevers vardag. Tidigare forskning på området har visat att den matematiska utvecklingen gynnas genom bra problemlösningsuppgifter och att dessa uppgifter snabbare kan föra eleven framåt i sitt lärande. En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från läroböcker och från de problemlösningsuppgifter som finns i dem, vilket enligt många forskare anses som problematiskt. De flesta studier som behandlat området inom framför allt det svenska forskningsfältet har gjorts på uppgifter som riktar sig till skolans högre årskurser. Genom en läromedelsanalys på två läroboksserier för årskurserna 1-3, har vi i denna uppsats granskat de problemlösningsavsnitt och uppgifter som finns i dessa böcker. Utöver detta har vi även undersökt vilka förmågor som ges förutsättningar att tränas i de olika uppgifterna. Resultatet från analysen har visat att omkring hälften av de uppgifter som i läroböckerna benämns som problemlösning, i själva verket är rutinuppgifter och att dessa uppgifter inte på samma sätt uppmuntrar till eget tänkande kring lösningsstrategier.

Matematikundervisning i skolan är ett aktuellt ämne i dagens samhälle där resultaten från olika kunskapsutvärderingar inom matematik såsom PISA och TIMSS är omdiskuterade ämnen. Något som har visat sig att många elever har svårt med är textuppgifter. Detta på grund av deras komplexitet och att det kräver många olika förmågor av eleven för att lösa dem. Denna studie syftar på att identifiera och synliggöra lösningsstrategier som eleven använder och resonerar kring i mötet med textuppgifter samt möjligheter och begränsningar med varje strategi. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in under intervjuer med elever där de löste textuppgifter och förklarade sitt tillvägagångssätt och strategier. De lösningsstrategier som framkom under intervjuerna delades in i typer där en skillnad mellan vilka strategier eleverna använde och vilka de resonerade kring kunde urskiljas. Två centrala aspekter kunde identifieras i studien som är viktiga i förhållande till lösningens effektivitet. Dessa centrala aspekter är hur lösningen struktureras och hur eleven tolkar uppgiften.

Problemlösning genomsyrar hela läroplanen och är en viktig del av matematik-undervisningen i skolan (Skolverket, 2011a). Att lösa problem kommer naturligt för barn och det är lärarens uppgift att ta vara på den förmågan och hjälpa elever att bli effektiva problemlösare. Förmågan att lösa problem är en viktig kunskap som varje elev har fördel av att kunna (Lester, 1996). Studiens syfte är att undersöka variationen av problemlösnings-strategier som elever använder samt undersöka hur eleverna resonerar när de löser ett problem. 39 elever från två olika skolor i England och Sverige fick lösa ett matematiskt problem och sedan intervjuades 12 av dem med olika lösningsstrategier. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika kategorier av lösningsstrategier. De olika kategorierna var: lösningsstrategi genom addition, lösningsstrategi genom addition och subtraktion, lösningsstrategi genom att gissa och resonera, och lösningsstrategi genom att söka mönster. Det fanns även en grupp elever som inte hade någon utläsbar lösningsstrategi. Slutsatsen av studien är att elever behöver explicit undervisning i problemlösning för att till fullo kunna behärska den. / Problemlösning genomsyrar hela läroplanen och är en viktig del av matematik-undervisningen i skolan (Skolverket, 2011a). Att lösa problem kommer naturligt för barn och det är lärarens uppgift att ta vara på den förmågan och hjälpa elever att bli effektiva problemlösare. Förmågan att lösa problem är en viktig kunskap som varje elev har fördel av att kunna (Lester, 1996). Studiens syfte är att undersöka variationen av problemlösnings-strategier som elever använder samt undersöka hur eleverna resonerar när de löser ett problem. 39 elever från två olika skolor i England och Sverige fick lösa ett matematiskt problem och sedan intervjuades 12 av dem med olika lösningsstrategier. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika kategorier av lösningsstrategier. De olika kategorierna var: lösningsstrategi genom addition, lösningsstrategi genom addition och subtraktion, lösningsstrategi genom att gissa och resonera, och lösningsstrategi genom att söka mönster. Det fanns även en grupp elever som inte hade någon utläsbar lösningsstrategi. Slutsatsen av studien är att elever behöver explicit undervisning i problemlösning för att till fullo kunna behärska den. Problem solving permeates the Swedish national curriculum and it is an important part of mathematics education (Skolverket, 2011a). To solve problems comes naturally to children and it is the teacher’s task to harvest this ability and help pupils to be effective problem solvers. The ability to solve problems is an important knowledge and if known provides an advantage in life (Lester, 1996). The purpose of this study is to investigate the variation of problem solving strategies that pupil use and to investigate their mathematical reasoning while solving a mathematical problem. 39 pupils from two different schools in England and Sweden got to solve a mathematical problem and then 12 of them, which had different solution strategies, were selected for an interview. The result showed that the pupils used four categories or solving strategies. The categories were: finding a solution though addition, finding a solution though both addition and subtraction, finding a solution though guessing and reasoning and finding a solution though seeking patterns. There was also one group of pupils who did not have a distinguishable solution strategy. The conclusion of this study is that pupils need explicit teaching about problem solving to be able to fully master it.

Syftet med studien är att skapa förståelse för lågstadieelevers kunskaper inom ämnesområdet mätning av tid. Studien baseras på ett skriftligt kvantitativt klocktest som 13 elever i årskurs 2 och 5 elever i årskurs 3 har genomfört, samt kvalitativa elevintervjuer som fyra elever i respektive årskurs har genomfört. Klocktesten har analyserats numeriskt och elevintervjuerna har analyserats tematiskt. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin med inslag av lösningsstrategier. Studiens resultat indikerar att lågstadieelever har bättre kunskaper om den analoga klockan, jämfört med den digitala klockan. När eleverna har löst uppgifter om avläsning och mätning av tid har de främst använt strategin räkna uppåt. Slutsatsen som kan dras utifrån det är att lågstadieelever har kunskaper om klockan, men det finns kunskapsskillnader mellan de olika klocktyperna och mellan eleverna. Samtliga elever kunde redogöra för minst en lösningsstrategi som användes vid klockuppgifterna men strategierna fungerade olika bra.

När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.

När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.