Detta arbete presenterar olika motivationsfaktorer på musik- och kulturskola. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka faktorer som främjar respektive begränsar elevers motivation till att utöva musik. Musik- och kulturskola är en frivillig verksamhet som gör att elevers egna ansvar och inflytande får en betydande roll. För att få ett bredare perspektiv så har både elever och lärare intervjuats. För att finna nya aspekter har studien ett fenomenologiskt och intuitivt synsätt. Det innebär i denna studie att försöka plocka bort förutfattade meningar och istället analysera det som visar sig utifrån informanternas erfarenhet. Resultat visar på några skillnader mellan elevinformanternas och lärarinformanternas uppfattningar. För eleverna handlar det om lärarens bemötande och inställning till elevernas egna behov. Elevernas behov är kopplat till olika mål där målets värde varierar. Lärarna har eleven i blickfånget och menar att alla motivationsfaktorer är beroende av en elev och att lärare ska anpassa sig efter varje elevs behov. Ett gemensamt mål för både lärare och elever är att undervisningen ska frambringa glädje.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur undervisningen bedrivs i sex och samlevnad i årkurs 4–6. Datainsamlingsmetoderna som användes var dels fokusgrupper med sex yrkesverksamma lärare med olika ämnesbehörighet för grundskolan, dels en enkätundersökning med tjugo elever. Fokusgrupperna användes för diskussion och samtal lärarna emellan om sex- och samlevnadsundervisningen. Enkäten som riktades till eleverna avsåg att klargöra deras förväntningar på och erfarenheter av undervisningen. Insamlade data bearbetades i en innehållsanalys där några teman kunde identifieras och kopplas till forskningsfrågorna.  Resultatet visar att de utmaningar som lärare ställs inför i undervisningen handlar om att det är svårt att veta vad eleverna kan och vill veta, det kan vara problematiskt när elevernas normer och värderingar krockar med skolans värdegrund, det är problematiskt med vad ämnet innehåller och lärarnas egna utmaningar och svårigheter. Det som karaktäriserar lärarnas samtal om undervisningen är att de vill förmedla en bra bild av sex och samlevnad, ”rusta eleverna för livet” och att de pratar om progression. Eleverna hade förväntningar om att undervisningen skulle använda sig av olika arbetsformer och olika sätt att arbeta, framför allt inom områden som upplevdes mer privata eller personliga. Eleverna föredrar att arbeta med frågor som rör sex, pubertet, sexualitet och identitet i halvklass, i mindre grupp eller i separata kill-och tjejgrupper.