Bakgrund: Förlossningssmärta är ett begrepp som används inom barnmorskeutbildningen och hälso- och sjukvård där kvinnor vårdas under graviditet och på förlossningsavdelningar. Begreppet är odefinierat i litteraturen och hur och vad som innefattas av begreppet är brett. Förlossningssmärta har stor plats inom mödrahälsovården men just som begrepp finns lite information. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet förlossningssmärta genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Analysen av begreppet förlossningssmärta mynnade ut i ett resultat med flera dimensioner där den unika upplevelsen är konklusionen. De tre huvuddimensionerna är sensorisk, affektiv och kognitiv upplevelse av förlossningssmärta. Där det sensoriska står för fysiologin, det affektiva för det vi bär med oss in i smärtupplevelsen och det kognitiva för hur vi tänker kring smärtupplevelsen. Referens-ramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Förlossningssmärtan är en unik upplevelse och endast den födande kvinnan vet hur den känns. Förlossningssmärta är en upplevelse som tolkas olika och uttrycket är individuellt. Slutsats: Förlossningssmärta kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje gravid utifrån de definierade dimensionerna. Klinisk tillämpbarhet: Begreppet förlossningssmärta är viktigt att klargöra för barnmorskestudenter under utbildning. / Background: Labor pain is a term used in education and healthcare, where women are cared for during pregnancy and in maternity wards. How the concept is defined is described in literature and how and what is covered by the concept is wide. Labor pain has great location within maternity care but as a concept it is relatively undefined. Aim: The aim was to describe the concept of labor pain through a concept analysis. Methods: A concept analysis with qualitative design. Five midwives were selected trough a convenience sampling and were interviewed; earlier a literature review was conducted. The result from the field study phase was brought together with the result from the theoretical phase. Results: After the analysis of the concept of labor pain the main results is that it is truly one unique experience of labour pain. Defined three dimensions sensory, affective and cognitive. The sensory dimension stands for physiology, the affective dimension for earlier experiences and the cognitive dimension for how a person thinks about pain and the experience of it. Pain in labour is a unique experience. Only the woman in labour knows how it feels like. Pain during labour is an individual experience and just like all other experience it has its unique and individual interpretation for the person involved. Conclusion: Labor pain can be identified as a complex concept adapted to each pregnancy based on the defined dimensions. Clinical applicability: Clarification of the concept is important in education of midwifery students.

Pregnancies and childbirths are not just biological or medical events. Childbirths are also emotionally intense situations, not only for the parents-to-be but also for those who work in delivery care. In addition, pregnancies and childbirths are sociocultural situations; there are norms regarding the normal birth. The study investigates how future midwives learn about the interactive and emotional work involved in supporting women in delivery care. It focuses on norms about the normal birthing trajectory and on how a midwife should encounter patients’ feelings and handle her own feelings in a “proper” way. Based on observations of collaborative group discussions within Swedish universitybased midwifery education, the study shows how students negotiate the appropriate feeling norms in normal birth, as well as in complicated and even tragic situations. In focus are their discussions on how to support the birthing women, their partners, and the babies, and the categorization work needed to recognize potential deviations from the normal birth. The study is based on a situated learning perspective on education, and combines sociological and anthropological approaches to emotions to elucidate how students within midwifery education negotiate the professional handling of normal and complicated births and the attendant feeling norms. / Graviditeter och förlossningar är inte bara biologiska eller medicinska händelser. Förlossningar är också känslomässigt intensiva situationer, både för de blivande föräldrarna och för dem som arbetar inom förlossningsvård. Graviditeter och förlossningar kan dessutom ses som sociokulturella händelser och det finns normer om den normala förlossningen. I avhandlingen undersöks hur framtida barnmorskor lär sig att stödja kvinnor inom förlossningsvården och det interaktiva och emotionella arbete som det innebär. Avhandlingen fokuserar på normer om den normala  förlossningstrajektorian samt hur en barnmorska ska bemöta patienternas känslor och hantera sina egna känslor på ett ”korrekt” sätt. Baserat på observationer av basgruppsgruppdiskussioner under den universitetsförlagda delen av en barnmorskeutbildning, visar studien hur barnmorskestudenter förhandlar känslonormer i relation till normal förlossning samt till komplicerade och även tragiska situationer. I fokus är studenternas diskussioner om hur de kan stödja de födande kvinnor, deras partners och barn samt den kategorisering som behövs för att identifiera eventuella avvikelser från den normala förlossningen. Studien bygger på ett situerat lärandeperspektiv på utbildning och kombinerar sociologiska och antropologiska förhållningssätt till känslor för att på så sätt belysa hur studenter inom en barnmorskeutbildning förhandlar hur normala och komplicerade förlossningar bör hanteras och de känslonormer som framkommer.