Kunskaper inom naturvetenskap har stor betydelse för ekonomi, människors liv och hälsa samt inte minst vår miljö. För att erhålla både breda, allmänbildande kunskaper och mer specialiserade, djupa kunskaper behöver barn och ungdomar läsa naturorienterande ämnen redan i grundskolan. För att få elever att intressera sig för naturvetenskap behöver undervisning utformas på ett sätt som väcker elevernas intresse och nyfikenhet. Detta kan bland annat uppnås genom att varva laborationer med teori.Det här examensarbetet är en studie av hur kemilärare ser på laborationer och hur deras syn kan relateras till den nuvarande kursplanen i kemi. Resultatet visar att lärarna värdesätter laborationer, men även hur laborationer inte uppnår erforderlig kvalitet när lärarna saknar förutsättningar, som de uttrycker det, för att genomföra bra laborationer. Vidare framkommer det att lärarna uppfattar det som att kursplanen inte, på samma sätt som tidigare, tar fasta på laborationers betydelse för att uppnå undervisningsmålen.Studien underbyggs av kvalitativa intervjuer med åtta högstadielärare på två skolor i Stockholms län. / Natural science is of great importance to economics, people's lives and health as well as our environment. In order to obtain both broad, general knowledge and specialized, deep knowledge, students need to study science already in primary school. In order to make students more interested in science, teaching needs to be designed in a way that arouses students' curiosity. This can be achieved, for example, by finding a good mix between practical laboratory work and theoretical sessions.This is a study of how chemistry teachers view laboratory teaching and how their view can be related to the current syllabus in chemistry. The result shows that teachers value laboratory work, but also how laboratory work does not achieve the necessary quality when teachers lack the conditions, as they perceive it, to carry out good laboratory work. In addition, it shows that teachers think that the syllabus does not attach the same level of importance as before to laboratory exercises to achieve the teaching objectives.The study is based on qualitative interviews with eight science teachers at high school level in Stockholm County.

In this essay, we have investigated how students in year 2 of primary school understand, perceive and think about the phenomenon of gravity. We have used semi-structured interviews, individually and in pairs, and let the students make their thoughts visible with graphic representation in the form of drawn arrows before and after a practical activity. The current syllabus states that students at the end of year 3 should be able to talk about the phenomenon of gravity (Skolverket, 2019). The results from our study show that students in the early years of primary school have varying perceptions and understandings of gravity. It is not uncommon for students to have misconceptions about such an abstract physical phenomenon as gravity. Our study has shown that students' graphic representation reflects and clarifies students' understanding of gravity. Furthermore, the study confirms that all students who participated in the study can talk about gravity, but that a couple of students needed supportive teaching first. Another result is that students' graphical representation of gravity follows movement direction. We want to recommend teachers of younger students in primary school to emphasize and talk about concepts in physics. We also recommend to use semiotic resources such as drawing arrows and artifacts, in our study we used a solder, to make the phenomenon of gravity visible and thus improve students' understanding. The essay was conducted at a primary school in a medium-sized city in Sweden. The participants were 12 students, divided into 6 couples, who participated after we received the parents' and students' consent. / I det här examensarbetet har vi undersökt hur elever i grundskolans årskurs 2 förstår, uppfattar och tänker om fenomenet tyngdkraft. Vi har använt semistrukturerade intervjuer, individuellt och parvis, samt låtit eleverna synliggöra sina tankar med grafisk representation i form av ritade pilar före och efter laborativ undervisning. Aktuell kursplan säger att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna samtala om fenomenet tyngdkraft. Av resultatet från vår studie framgår att elever i grundskolans tidiga år har varierande uppfattning och förståelse om tyngdkraft. Det är inte ovanligt att eleverna har felaktiga föreställningar eller missuppfattningar om ett, för yngre elever, så abstrakt fysikaliskt fenomen som tyngdkraft. Det har i vår studie visats sig att elevers grafiska representation speglar och förtydligar elevernas förståelse av tyngdkraft. Vidare bekräftar studien att alla elever som deltagit i studien kan samtala om tyngdkraft men att ett par elever behövde stödjande undervisning först. Ytterligare ett resultat är att eleverna genomgående ritar tyngdkraftens riktning pilar, åt samma håll som föremålets rörelseriktning. Vi vill rekommendera lärare till yngre elever i grundskolan att lyfta och samtala om begrepp inom fysiken och nyttja semiotiska resurser som ritade pilar och artefakt, i vår studie använde vi ett lod, för att synliggöra fenomenet tyngdkraft och på så sätt förbättra elevernas förståelse. Undersökningen genomfördes på en grundskola i en medelstor stad i Sverige. Deltagarna var 12 elever, indelade i 6 par, som deltog efter att vi fått föräldrarnas och elevernas medgivande.

For many students, mathematics, traditionally thought to be difficult and dull, is often considered inaccessible, generating a negative attitude towards it. In order to encourage a positive attitude towards mathematics, we propose class practices that, through research activities, will lead the students to experiment a similar path to the one that has given, as a final product, a structured theory, so as to enhance their self-efficacy, give a correct vision of the discipline and stimulate positive emotions. This can be realized, for example, as a “laboratory activity” in which the students compare ideas, intuitions, arguments, and work together to obtain results, using their critical capabilities in a collaborative learning activity. A team of university professors and high school teachers has developed a laboratory activity that focuses on some properties of quadrilaterals. The activity has at any rate been experimented in different first biennium classes of some high schools and has obtained very good results.

Tidigare forskning visar att det knappt finns forskning om vilken undervisningsform som lämpar sig för implementering för yngre elever i kemi. Frågan om att hitta en undervisningsmetod som ökar elevernas prestationer i kemi är en utmaning i det moderna skolsystemet. Fortsättningsvis visar forskning att laborationer inte var en lämplig undervisningsform som introduktion för ett naturvetenskapligt lärande i de lägre åldrarna, men det saknas gedigna empiriska bevis som stödjer detta påstående. Därför, i den föreliggande studien, undersöks laboratorie- och traditionella undervisningsmetoder på ämnet vattnets aggressionsformer. Denna studie involverade 50 deltagare som är grundskoleelever i årskurs 3. Data samlades in med ett för- och eftertest. Resultatet av denna studie visade ingen uppenbar skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgruppen. Resultaten visade även att den laborativa undervisningsmetoden gav ett bättre utfall på elevernas förståelse på mikronivå. Till skillnad från experimentgruppen kunde den traditionella undervisningen nämna vattnets fasomvandlingar mycket mer än vad laboratorieundervisningen kunde. Avslutningsvis, visade studien ingen tydlig skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgrupp. / Previous research shows that there is hardly any research on teaching methods suitable for implementation for younger students in chemistry. The issue of finding a teaching method that increases student achievement in chemistry is a challenge in modern school systems. Research shows that laboratory work was not a suitable form of teaching as an introduction to chemistry at younger ages, but there is a lack of solid empirical evidence to support this claim. Therefore, in the present study, the laboratory and traditional teaching methods are examined on the topic of water's state of matter. The research involved fifty participants that are primary school students in grade 3. Data was collected using a pre-test and post-test. The results also showed that the laboratory teaching method improved students' understanding at the micro-level. Unlike the experimental group, the traditional teaching could mention water phase transformations much more than the laboratory teaching could. The outcome of this study showed no evident difference in the test scores between the comparison and experimental groups.