• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 159
  • 90
  • 88
  • 46
  • 22
  • 10
  • 8
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 500
  • 500
  • 150
  • 85
  • 68
  • 67
  • 53
  • 52
  • 51
  • 49
  • 44
  • 42
  • 40
  • 38
  • 36
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Saklig grund för uppsägning av personliga skäl : – En studie som ämnar ge en klarhet i vad kravet på saklig grund vid en uppsägning av personliga skäl innefattar.

Johannisson, Markus January 2011 (has links)
The main purpose of this study is to investigate and with it clarifying what is meant by a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons. More specifically, what is valid reason and what is required for that demand to be regarded as fulfilled. To my help to achieve this I have asked questions such as what kind of behavior from the employee can be the basis for a valid termination of the employment, what factors do the court put emphasis on in a trial and what is the requirements for the employer during the dismissal. The study has further objectives which are to illustrate the phenomenon of valid reason from a diversity perspective and from an international perspective. To achieve those objectives following questions have been asked: Is some groups covered in a greater extent than others by the requirement that a termination of employment must have valid reasons and are there international counterparts to the Swedish requirement that a dismissal must be factually based. What emerged from the study judicial inquiry is that the phenomena to which the employee is guilty of first is to see as valid reason when the employee are aware of the obligations undertaken in the employment but acting against them and inflicts some sort of damage for the employer. With regard to the employer's obligations in a termination proceeding are they to see as comprehensive and can be summed up to the fact that the employer should do everything in his power to avoid a dismissal. When it comes to the factors a court should take into account is this also a matter of major proportions. The court shall take into account all of the circumstances relating to the dismissal, which means that, with absolutely certainty, determine in advance what the court will decide is an almost impossible task. Furthermore, it emerged from the study that the requirement that a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons may come to certain groups of workers to a greater extent than others. The study's investigation also indicates that the Swedish legislation, as it reads today, probably in breach of regulations enacted by the European Union.
132

Arbetsmiljöansvar för uthyrd arbetskraft & bemanningsdirektivets inverkan på denna

Olofsson, Vendela January 2011 (has links)
Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning. Denna undersökning gjordes främst för att se om detta direktiv på något sätt påverkar arbetsmiljöansvaret när det gäller uthyrd arbetskraft. Jag har använt mig av den rättsdogmatiska metoden i författandet av denna uppsats. Stora delar av uppsatsen är av deskriptiv karaktär, vill säga en beskrivning av det rådande rättsläget. Den avslutande delen av uppsatsen är av normativ karaktär, där lyfts mina egna tankar och funderingar kring hur det enligt mig borde vara. För att få en god förståelse för arbetsmiljölagen och de övriga arbetsmiljöregleringarnas innehåll och omfattning går jag grundläggande igenom dessa i de inledande kapitlen av uppsatsen. I denna del av uppsatsen belyser jag även arbetsmiljöansvar ur olika perspektiv. I det avslutande kapitlet redovisas de slutsatser som framkommit samt egna reflektioner i ämnet. De slutsatser som kan dras är bland annat att det finns ett omfattande skydd i arbetsmiljölagen för den ”traditionella arbetstagaren” men att lagstiftningen är komplicerad när det kommer till uthyrd arbetskraft. Man kan även dra slutsatsen att det i nuläget inte i någon stor utsträckning existerar eller planeras för en tillkomst av en specifik reglering för uthyrd arbetskraft och dess arbetsmiljö. Det skall tilläggas att bemanningsdirektivets implementering inte kommer att innefatta arbetsmiljö.
133

Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet : 11 § MBL i teori och praktik

Palmér, Marianne January 2007 (has links)
Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna. Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum. På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande. På dessa mötens agenda står företagets verksamhets- och bemanningsfrågor. Syftet med 11 § MBL är att parterna ska verka för att nå gemensamma beslut och där tycker jag att det aktuella företaget har uppvisat ett väl fungerande arbetssätt.
134

Arbetstidsreglering : -i svensk rätt och på den svenska arbetsmarknaden

Midholt, Maria January 2007 (has links)
No description available.
135

Anställd på projekt : En tidsbegränsad anställningsform som kombinerar trygghet och flexibilitet?

Åhlund, Ida January 2007 (has links)
Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag. Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras. Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar. Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.
136

Svensk arbetsrätt efter Laval-målet

Bäck, Jeanette January 2008 (has links)
Sammanfattning Sedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet. De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal. Tvisten mellan parterna kom dock att handla om så mycket mer än ett skolbygge. Till syvende och sist gällde frågan om den fria tjänsterörligheten inom EU ska överordnas strejkrätten, en grundläggande mänsklig fri- och rättighet. EG-domstolen meddelade i december 2007 domslutet i Vaxholmstvisten, det s.k. Laval-målet. Domen innebar ett underkännande av de vidtagna stridsåtgärderna, och lex Britannia, den bestämmelse i MBL som givit fackföreningarna rätt att vidta stridsåtgärder för att tilltvinga sig svenskt kollektivavtal, bedömdes som diskriminerande. Domslutet innebär att den svenska arbetsrätten nu måste anpassas till EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka tänkbara förändringar av svensk arbetsrätt, som en anpassning till EG-rätten. De bestämmelser som kan komma att revideras är 42 § MBL, Britanniaprincipen och lex Britannia, samt utstationeringslagen. Andra lösningar är tänkbara, t.ex. införandet av en proportionalitetsprincip eller krav på undantag i det nya Lissabonfördraget för kollektivavtal och strejkrätt. / Abstract The national authorities in Sweden have entrusted management and labour with the task of setting, by way of collective negotiations, the wage rates and other terms and conditions of employment. The parties on the labour market, i.e. trade unions and employers have reached collective agreements, which prescribe the current terms and conditions. The autumn of 2004 something happened that has lead to questions about the role of the social partners and collective agreements, and whether the existing Swedish practice is compatible with rules of the EC Treaty on the freedom to provide services and the prohibition of discrimination on grounds of nationality. Byggnads and Elektrikerförbundet (Swedish trade unions) toke collective actions with the aim of having a Latvian company, Laval un Partneri Ltd, to sign a Swedish collective agreement. The company posted Latvian workers to Sweden for the construction of a school in Vaxholm. However, the dispute between the contending parties was about more than the construciton of a school. Finally the question concerned whether the freedom to provide services should be in a superior position, prior the fundamental right to strike. In December 2007 the Court of Justice delivered the judgement in the Vaxholm dispute (or case C-341/05 Laval). The Court judged that the rules of the EC Treaty precluded Byggnads from taking collective actions. The collective actions were with other words not allowed. Lex Britannia, the rule that gives Swedish trade unions the right to take collective actions to force foreign providers of services to sign a Swedish collective agreement, was found to give rise to discrimination. This means that the Swedish labour law is not compatible with the rules of the EC Treaty on the freedom to provide services. For that reason the Swedish labour law now has to amend. The purpose of this essay is to investigate conceivable changes of the labour law in Sweden, as an adjustment to the rules of the EC Treaty. 42 § MBL, which includes lex Britannia, and the Law on the posting of workers are some national regulations that can be amended. Several others changes could be done, e.g. introduction of a principle of proportionality in the Swedish labour law, or a demand from the Swedish government for an exception of collective agreements and collective actions in the Treaty of Lisbon.
137

Arbetstagares lojalitetsplikt gentemot beställare inom bemanningsbranschen

Linderang, Emelie January 2008 (has links)
Sammanfattning Arbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehåller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angående företagskänslig information. Lojaliteten har sin grund i anställningsavtalet men måste inte fastställas skriftligt, utan är till vissa delar underförstådd. Syftet med uppsatsen är att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. Frågeställningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot beställaren skiljer sig från den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och beställare. Grunden till begreppet lojalitetsplikt läggs utifrån ett allmänt avtalsrättsligt perspektiv. Det arbetsrättsliga perspektivet på lojalitetsplikten är starkt kopplat till anställningsavtalet och arbetstagarens skyldighet att sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget. Efter en överblick av lojalitetspliktens innebörd i avtalsrätten och arbetsrätten, beskrivs bemanningsbranschen och dess påverkan på arbetsgivaransvaret. Lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft öppnade upp arbetsmarknaden för bemanningsföretagen. I det avslutande kapitlet diskuteras arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot beställaren av arbetskraft och huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan lojalitetsplikten gentemot arbetsgivare och beställare. Det förs även en diskussion angående branschens påverkan på begreppet lojalitetsplikt och om det i framtiden kan bli nödvändigt med revidering och tillämpningsförändringar av arbetstagarens lojalitetsplikt. Nyckelord: avtalsrätt, arbetsrätt, lojalitetsplikt, bemanningsbranschen, beställare / Abstract The employee has a principle of loyalty against the employer. The principle of loyalty contains, among other things, a prohibition for the employee to start a rival company and an obligation of secrecy regarding sensitive information about a company. The principle of loyalty has its foundation in the labour contract but doesn’t have to be confirmed in writing. Often this is partly understood tacitly. The aim of this composition is to analyse the principle of loyalty regarding employees working in temporary employment agencies. The question at issue is whether the employee’s principle of loyalty against the client is different from the loyalty the employee has against the employer. It is also discussed in the conclusion chapter whether the employee can end up in collusion between the duty against the client and the employer. The foundation of the concept of the principle of loyalty is established in the contract law. The labour law perspective of the principle is strongly connected to the labour contract and the employee’s obligation to put the interest of the employer ahead of its own. After a general view of the concept in contract law and labour law, the concept of temporary employment agencies are described and its influence of the responsibility towards the employer. The law of private employment agencies and renting labour opened up the labour market for temporary employment agencies. In the final chapter the principle of loyalty of the employee is discussed and whether the employee is in a situation of collusion of duty between the principle of loyalty against employer and client. There is also a discussion about how the industry affects the principle and maybe, in the future, it will be necessary to review the usage of the principle of loyalty. Keywords: contract law, labour law, the principle of loyalty, temporary employment agencies, client
138

Begreppen arbetstagare, uppdragstagare samt self-employed och betydelsen för den svenska byggsektorn

Höljer, Henrik January 2009 (has links)
No description available.
139

Lönekartläggning : Effektiv metod för att förhindra osakliga löneskillnader mellan könen?

Axberg, Malin January 2009 (has links)
No description available.
140

Övergång av verksamhet : - Under vilka förutsättningar kan entreprenad omfattas av 6 b § LAS och överlåtelsedirektivet?

Lundqvist, Malin, Pettersson Daun, Michaela January 2009 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0568 seconds