I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt. Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme. Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort. Rapporten undersöker även ekonomiska lönsamheten samt miljövinsten i att ersätta del av biobränsleanvändningen. I Halmstad finns ett stålverk, Höganäs Halmstadverken, som kan bidra med överskottsenergi i form av värme. Rapporten genomför beräkningar på industrins potential att leverera prima värme till fjärrvärmenätet. Med hjälp av beräkningar och simuleringar i Microsoft Excel tas ett system med lämplig lagringsmetod samt spillvärme från lokal industri fram. Detta system skall optimeras med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Resultatet visar att Halmstads förutsättningar är goda för att integrera ett groplager samt att det finns potential att leverera spillvärme från Höganäs Halmstadverken. Storlekarna på vattenburna säsongsvärmelager optimeras till 200 000 m3 för ersättning av endast fossila bränslen respektive 550 000 m3 för ersättning av fossila och biobränslen. Spillvärmeeffekten från Höganäs Halmstadverken beräknas till 15 MW. De ekonomiska kalkylerna resulterar i en årlig vinst på upp till 8 miljoner kronor med en payoff-tid på 8 år. Den totala miljövinsten i minskade växthusgasutsläpp blir 4 800 ton koldioxidekvivalenter per år. / In Sweden, a great deal of energy is used for residential and commercial heating. To fulfill the ever increasingly need for heat, new heating plants is built to complement the district heating system. At the same time there is unused energy in industry, which produces heat as an unwanted byproduct. This report evaluates the possibility to use this byproduct to supply energy to a district heating system and store it in seasonal heat storage. When the heat demand increases during the cold season of the year, the seasonal heat storage contributes with heat energy. The idea is to replace parts of the heating plants in Halmstad with heat storage and waste heat. The aim is to exclude usage of all fossil fuels. This report will also evaluate the economical prerequisites and environmental benefits in replacing biofuels. A steelworks company, Höganäs Halmstadverken, is situated in Halmstad. This industry could contribute with surplus heat, which is calculated in this report. With help of calculations and simulations in Microsoft Excel, a system with adequate heat storage method and surplus heat from local industry is formed. This system is optimized concerning economic and environmental matters. The results reveal that Halmstad's conditions are favorable to integrate pit heat storage and there is potential to deliver waste heat from Höganäs Halmstadverken steelworks. Sizes of seasonal heat storage is optimized to 200 000 m3 for replacing fossil fuels respectively 550 000 m3 for replacing fossil fuels and biofuels. Waste heat effect is calculated to 15 MW. The economical calculations results in an annual profit up to 8 million SEK with a payoff equal to 8 years. The environmental benefits consisting of reduced greenhouse gases are calculated to 4 800 tons carbon dioxide equivalents annually.

I avhandlingen har syftet varit att undersöka ett produktionsföretags materialhantering och observera hur lagerstyrningen utförts på ett lager. Detta med avseende för att kunna besvara på frågeställningen med anknytning till syftet.   -       Hur styrs artiklar på ett lager på ett optimalt sätt på ett medelstort företag? -       Hur optimeras en lageryta för ett maximal utnyttjande på ett medelstort företag?   För att kunna genomföra denna undersöknings så har tre olika datainsamlingsmetoder använts. Denna fallstudie genomförandes på Mälarplast AB, med ett direktiv från Vd:n på Mälarplast AB att en flytt från tredjepartslogistiken Pihls Sweden AB ska ske eftersom Mälarplast AB ska avsluta sina tjänster hos de. Samt att Mälarplast AB har köpt en ny lagerlokal för att skapa möjligheten att hantera allt material. Genomförandet har utförts med observationer på lagerytorna och hur arbetsuppgifterna är. Intervjuer med lagerpersonal och tredjepartlogistikerns, lageransvarig för att utöka kunskaperna och information om nuläget. Den tredje datainsamlingsmetoden är litteraturundersökningar som har gett grunder för arbetet och genomförts under hela studie processen med metoder och teorier. Denna fallstudie har en grund på lagerdesign, materialhantering och abc-klassificering som har byggt arbetet under processens gång.   Detta implicerade ett resultat på att identifiera en nulägesbeskrivning på hur företagets materialhantering och lagerstyrning kontrolleras. Med att klassificera artiklarna efter kategorier på hur hög frekvens de har för den årliga försäljningsvolym, för att reducera onödig aktivitetstid på aktiviteter som inte skapar något värde. Med att konstruera olika layouter för att optimera en lagerlokal på lämpligast sätt med avseende på företagens krav. Detta i samband med teorier och metoder som har samlats in för att uppnå bäst resultat. Slutningsvis rekommenderades en lager layout med att utnyttjandet av optimal ytan för att lagra mycket material som det går. Samtidigt att följa den utförda ABC-analysen som klassificerar artiklar efter högst frekvent av årliga försäljningsvolymen för att reducera onödiga aktiviteter. Att lagra in artiklar som tillhör C och D kategorin inne i det nya lagret, E-lagret och lagra in A och B artiklar i resterande lagerytor där det flödar i samband med produktionen. Inne i lager avdelningarna ska artikelplaceringen vara rörlig men placeras i produktfamiljer eftersom det inte finns tillräckligt med pallplatser för att alla artiklar ska få möjlighet att få en fast artikelplacering.