The purpose of this study was to identify differences and similarities in information management amongst a group of elected representative county councillors' in Älvsborgs län. Ten qualitative semi-structured, in-depth interviews have been carried out with the chairmen and vice chairmen of five public health and medical service committees. They were asked about their environment, assignment, work roles, positions within the county council, and their performance level. Individual needs and characteristics have been observed. The study shows that there are more similarities than differences regarding the county councillors' management of information. They all have needs at three different levels; as private individuals, as individuals practising a profession, and as politicians. These levels both conflict and agree with each other. The study also shows that formalized/non-formalized oral sources play a dominant role in information management, which satisfy both cognitive and affective needs. Despite experience and practise of extracting the most relevant information from lengthy texts, the majority of them express a desire to have someone to help them select and systemize information. Increased computerization is also a requirement amongst the county councillors.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar personer med livmoder. Endometriosvården ansesav många vara bristfällig. Patienter blir runtslussade och har svårt att få en tidig diagnos.Endometriosföreningen är en ideell förening som förutom att stötta drabbade patienter verkar för attpåverka beslutsfattare.Syftet med denna studie är att kartlägga Endometriosföreningens försök att påverkalandstingspolitiker i Stockholm. Studien, som är en fallstudie, ämnar att åskådliggöra hurEndometriosföreningen tar kontakt med landstingspolitiker och hur kontakten ter sig. Dettaanalyseras utifrån tre tematiker — Endometriosföreningens professionaliseringsgrad, hur kontaktenmellan Endometriosföreningen och landstingspolitiker ter sig samt vilka potentiella utmaningar somfinns för Endometriosföreningen. Resultatet utgår primärt ifrån tre telefonintervjuer och tvåmailintervjuer. En aktör från Endometriosföreningen och fyra politiker inkluderas. Materialet haranalyserats utifrån ”the constant comparative method”.I resultatet kan ses att Endometriosföreningen har vissa problem gällande första tematiken,professionaliseringsgrad. Kontakt mellan parterna finns men är högst sporadisk och kräver specifikafrågeställningar. Enskilda politikers intressen styr hur delaktig föreningen blir i den politiskakontexten. Vidare har flertalet utmaningar för föreningen utrönats, såsom fåtaliga medlemmar,bristfällig forskning om endometrios och att den politiska miljön styr föreningens arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

<p>Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.</p><p>Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.</p>

Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.