Ingeniero Civil / En el presente trabajo se busca realizar recomendaciones para extender el uso de prácticas Lean en los proyectos de Construcción en Chile y asegurar su sostenibilidad en el tiempo. Con énfasis en el sistema de Control y Planificación de Proyectos "Last Planner System (LPS), una de las principales herramientas del enfoque de Construcción sin pérdidas utilizado en Chile. Se realizó una revisión de la literatura para definir conceptos fundamentales en el enfoque Lean, desde su fundación asociada a Toyota Production System, hasta recientes estudios en la Construcción, sobre herramientas, conceptos clave, marcos sugeridos y estrategias de implementación. Además, se investigó el uso de innovadoras y exitosas prácticas en otros países e industrias, para extender la implementación Lean y buscar su sostenibilidad. Posteriormente se evalúa la situación actual de la implementación Lean en 10 empresas Constructoras Chilenas, utilizando los conceptos definidos anteriormente; Aspectos culturales como colaboración, empoderamiento, transparencia y liderazgo; Principios Lean como lograr un flujo continuo y eficiente, mejora continua de los procesos y uso actual de herramientas con enfoque Lean. A través de entrevistas Gerenciales, Focus Group de Implementadores, Visitas a terreno y una Encuesta Organizacional, se logra un diagnóstico de las implementaciones, detectando puntos débiles, barreras, oportunidades, y prácticas exitosas. Finalmente se desarrollan recomendaciones para extender y sostener las prácticas, relacionadas con el involucramiento de los altos mandos, potenciando el liderazgo y alineación de la implementación en todos los niveles de la empresa. Y se incluyen recomendaciones aplicables directamente en terreno, para mejorar el nivel de implementación de LPS y aprovechar todo su potencial, aumentar el entendimiento de la filosofía Lean, y extenderla a herramientas de fácil aplicación, estandarizarlas y medir sus implementaciones.

För att uppnå ekonomisk vinning och framgång krävs det att byggföretag lägger stor vikt på hur de kan effektivisera byggprocessen och minska sina kostnader. Enligt branschen finns det förbättringspotential gällande kommunikationen i byggprojekt varav störst förbättrings-möjlighet anses ligga hos entreprenören. Arbetsplatsomkostnader står för 19 % av ett projekts kostnader och är en av kostnadsposterna som entreprenören har en möjlighet att påverka. En förbättring i kommunikationen mellan yrkesmedarbetare och arbetsledare kan minska arbetsplatsomkostnaderna, leda till ökad lönsamhet och en effektivare produktion. Studiens syfte var att kartlägga produktionens planering, uppföljning och hur yrkesmedarbetarnas deltagande i produktionsplanering kan effektivisera produktionen. Studien utreder hur kommunikationen fungerar mellan yrkesmedarbetare och arbetsledare, hur yrkesmedarbetare involveras i planeringen idag och hur involveringen kan förbättras. Studien tar även upp om Last Planner System vore en möjlig lösning till produktivare byggprojekt. En litteraturstudie kring kommunikation, motivation och Last Planner System samt en fallstudie där observationer och intervjuer på två byggprojekt har utförts för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Last Planner System är en metod som används för att effektivisera projekt där den som är närmst utförandet, sisteplaneraren, involveras i planeringen. Med grundläggande teori om Last Planner System, kommunikation, ekonomi och planering kunde relevanta intervjufrågor tas fram. Intervjuer och observationer visar att både arbetsledare och yrkesmedarbetare ser positivt på ett tidigare involverande av yrkesmedarbetare i planeringen än i dagsläget. Resultatet visar förbättringsmöjligheter i såväl kommunikation som planering. Last Planner System ses som en möjlig lösning. Dagens mötesstruktur i produktionen involverar inte yrkesmedarbetare. Genom att arbetsledningen bjuder in yrkesmedarbetare till möten gällande tekniska lösningar och tidsåtgång för kommande moment kan arbetsbelastningen för arbetsledare minska och motivationen hos yrkesmedarbetare öka. En mötesstruktur utifrån Last Planner System har tagits fram som stöd till projekt som väljer att arbeta med Last Planner System. Involverandet av sisteplaneraren genom Last Planner System skulle leda till en effektivare produktion och minskade arbetsplatsomkostnader. / In order to achieve profitability and success it’s required that construction companies work on how to reduce the costs. Overhead costs stand for a large cost. By improving the communication between coworkers overhead costs can be reduced. The aim was to study how coworkers participation in the production planning can improve the productivity.The study shows how communication and involvement between coworkers is today and how it can be improved. A literature study in communication, economics, motivation and Last Planner System as well as a case study with observations and interviews has been done to answer the questions of the study. The Last Planner System is a method to improve planning by involving The Last Planner. Interviews and observations show that coworkers are positive to The Last Planner System.The result shows that Last Planner System is a possible solution to improve communication and planning. The meeting structure today doesn’t involve The Last Planner. The site manager should invite The Last Planner into meetings regarding production planning. A meeting structure based on Last Planner System has been developed as support for projects who choose to use The Last Planner System. The involvement of The Last Planner would lead to more efficient production and reduced overhead costs.

One of the main assumptions in conventional production process is that each component or part of the production process can be controlled separately as if they are not dependent on anything. This assumption gives rise to problems such as need of effective collaboration with different actors and constraints in budgets. Conventional planning process also causes delay as well as cost overruns which ultimately leads to reduction in productivity.The Last Planner system, LPS, is a tool used in the construction sector with the goal of streamlining production. The tool has several advantages, for example, to make collaboration between different actors more efficient, achieve a better workflow and increase production efficiency. The purpose of this masters’ thesis is to explore how two construction projects in Stockholm work with LPS. Apart from the fact that LPS provides many advantages in the production planning of the projects, this study aims to explore the challenges that they face while working with LPS. The goal of this study is to be able to suggest improvement measures for the challenges that the projects are facing.Semi-structured interviews were conducted on both projects to understand how they work with LPS and what challenges they face. The results section contains the information from the interviews. That is then discussed against the theory on which the Last Planner system is built.The conclusion of this study is that the production planning in the projects differs from how the tool should be used according to the framework of LPS. Learning, which emphasizes what has been done during the project, is a phase in LPS's framework. According to one of the founders of the LPS system, ‘learning’ is the most important phase. However, due to the lack of time, the studied projects were not able to involve the learning phase into their production planning. The projects faced several challenges, including repeated changes from the design teams, which entailed new actions during the project. Also, the involvement of the construction workers in the planning phases came out as a big challenge for the managers. Furthermore, communication problems and lack of cooperation with subcontractors is also present. Some of the improvement measures suggested to meet the challenges are that managers should increase commitment to involve especially construction workers in the planning phases, create nucleus teams, create a standard protocol for how production planning should be implemented, and improve visual planning to enhance communication. / I de traditionella produktionsprocesserna har det antagits att olika komponenter kan styras separat d.v.s. att de är oberoende. Detta antagandet har gett upphov till problem som till exempel försämrat samarbete mellan olika aktörer. Den traditionella produktionsprocessen har också lett till förseningar och kostnadsöverskridanden i projekt.Last Planner-systemet, LPS, är ett verktyg som används inom byggsektorn med målet att effektivisera produktionen. Förutom att effektivisera produktionen är syftet att involvera byggarbetare i planeringsfaserna. Verktyget har flera fördelar, till exempel att effektivisera samarbeten mellan olika aktörer, uppnå ett konstant arbetsflöde och ökad effektivitet i produktionen. Syftet med denna uppsats är att utforska hur två byggprojekt i Stockholm arbetar med LPS. Bortsett från att LPS tillför många fördelar i projektens produktionsplanering har denna uppsats som mål att utforska vilka utmaningar projekten står inför kring arbetet med LPS. Målet är att kunna föreslå eventuella förbättringar för att möta utmaningarna som projekten står inför.Semistrukturerade intervjuer genomfördes på båda projekten för att förstå hur de arbetar med LPS och vilka utmaningar de står inför. Resultatavsnittet redovisar informationen från intervjuerna, som sedan diskuteras i relation till teorin som LPS bygger på.Slutsatsen av denna uppsats är att det skiljer sig mellan hur verktyget används i praktiken jämfört med vad ramverket för LPS står för. Att ta lärdom av vad som gjorts under projektet är en fas i LPS ramverk. Enligt en av grundarna av LPS-systemet är ’lärande’ den viktigaste fasen. Men på grund av tidsbrist har inte projekten som denna studie undersökte kunnat genomföra den fasen. Projekten stod inför flera utmaningar, bland annat upprepade ändringar från designteamen, som ledde till nya åtgärder under projektet, att involvera byggarbetare i planeringsfaserna, kommunikationsproblem mellan aktörer och bristande samarbete med underentreprenörer. Några förbättringsåtgärder är att chefer borde engagera sig mer för att involvera byggarbetare i planeringsfaserna, skapa ett standardprotokoll för hur produktionsplanering bör genomföras och förbättra den visuella planeringen för att uppnå bättre kommunikation.

The construction industry faces numerous challenges, such as schedule delays, cost overruns, and rework, which can impact project success and profitability. The key motivation for this report is to explore and understand the potential benefits and implications of integrating Building Information Modeling (BIM) functionalities with the Last Planner System (LPS). This report consists of a systematic literature review (SLR) addressing the influence that the interaction of the LPS and BIM has in the production process. Firstly, bibliometric analysis was done on the results of the SLR, and the content of the literature papers was analyzed adopting the aspects oflean construction in combination with qualitative content analysis to identify the BIM functionalities, the relevant lean construction aspects, and the influence the interaction has on the relevant lean construction aspects. Based on the contents of the literature papers, certain BIM functionalities such as model and schedule visualization, quantity take-off, and clash detection interact with the LPS. The aspects of lean construction that are influenced by the interaction include waste minimization, continuous improvement, improved collaboration, and workflow visualization. Researchers show that the interaction of LPS and certain BIM functionalities has reduced delays, cost overruns, project collaboration, remote meetings, and better project understanding and planning reliability.The findings of the report provide insights for construction industry professionals to enhance project planning, coordination, and execution. The report shows that current attempts for a complete interaction are yet to be researched, with parallel applications and inadequacy in BIM functionalities. A sound conceptual model for interaction is yet to be researched. Many researchers and construction actors may use this report to find existing content on this topic and find the motivation to interact with the BIM functionalities and LPS in a proposed or existing production process. / Byggindustrin står inför många utmaningar, såsom tidsplaneförskjutningar, kostnadsöverskridelser och omarbetning, vilket kan påverka projektets framgång och lönsamhet. Den huvudsakliga motivationen för denna rapport är att utforska och förstå de potentiella fördelarna och konsekvenserna av att integrera Byggnadsinformationsmodellering (BIM) med Last Planner System (LPS). Denna rapport består av en systematisk litteraturöversikt (SLR) som tar upp hur interaktionen mellan LPS och BIM påverkar produktionsprocessen. Först gjordes en bibliometrisk analys av SLR-resultaten, och innehållet i litteraturartiklarna analyserades med utgångspunkt i aspekter av lean construction kombinerat med kvalitativ innehållsanalys för att identifiera BIM-funktionaliteter, de relevanta lean construction-aspekterna och vilken inverkan interaktionen har på de relevanta lean construction-aspekterna. Baserat på innehållet i litteraturartiklarna interagerar vissa BIM-funktionaliteter, såsom modelloch tidsplanvisualisering, kvantitetsupptagning och kollisionskontroll, med LPS. De aspekter av lean construction som påverkas av interaktionen inkluderar minimering av slöseri, kontinuerlig förbättring, förbättrad samarbete och visualisering av arbetsflöde. Forskare visar att interaktionen mellan LPS och vissa BIM-funktionaliteter har minskat förseningar, kostnadsöverskridelser, projekt-samarbete, fjärrmöten och bättre projekt-förståelse och planeringspålitlighet. Rapportens resultat ger insikter för yrkesverksamma inom byggindustrin för att förbättra projektplanering, samordning och genomförande. Rapporten visar att nuvarande försök till en fullständig interaktion ännu inte har forskats kring, med parallella tillämpningar och brister i BIM-funktionaliteter. En robust konceptuell modell för interaktion måste fortfarande utforskas. Många forskare och aktörer inom byggindustrin kan använda denna rapport för att hitta befintligt innehåll om detta ämne och hitta motivationen att interagera med BIM-funktionaliteter och LPS i en föreslagen eller befintlig produktionsprocess.

Nos últimos anos, muitas empresas de construção civil têm buscado melhorar seus sistemas de Planejamento e Controle da Produção (PCP) como uma das formas de melhorar o desempenho de empreendimentos em termos de prazo e custo, além dos constantes objetivos de aumentar a qualidade e a produtividade. Um marco importante no desenvolvimento de sistemas de PCP para esse setor foi a introdução do sistema Last Planner de controle da produção, concebido com base em modelos e teorias desenvolvidos para a Engenharia Industrial, a partir de meados da década de 90. Esse sistema tem sido refinado em diversos estudos ao redor do mundo, grande parte deles baseados em uma análise qualitativa dos dados gerados. De fato, as pesquisas relacionadas à implementação de sistemas de PCP desenvolvidas no Programa de Pós-graduação em Engenharia Civil da UFRGS nos últimos anos também foram fortemente baseadas no Last Planner. O objetivo geral dessa dissertação consiste em propor contribuições para a coleta e a análise de dados que permitam avaliar o impacto de sistemas de PCP no desempenho de empreendimentos de construção civil, assim como identificar algumas dificuldades de implementação. Foi criada uma base de dados com as medidas de desempenho coletadas em empresas, em pesquisas anteriores, e também com dados inseridos em um sistema de indicadores para benchmarking de empresas do setor. Foram realizadas diversas análises, principalmente dos indicadores PPC e causas do não cumprimento das tarefas, utilizando a análise de regressão múltipla. Entre as principais conclusões, o estudo apontou formas de melhorar a coleta de dados, incluindo a utilização de mecanismos pró-ativos para evitar o acúmulo de valores faltantes e dados espúrios. Além disso, sugeriu-se a formação de um banco de dados único para cada empresa para possibilitar o melhor aproveitamento dos dados, uma vez que algumas medidas são coletadas e acabam descartadas sem uma análise aprofundada. Quanto às dificuldades de implementação do PCP, destacaram-se as falhas na análise das causas do não cumprimento dos pacotes de trabalho na etapa de curto prazo e a implementação parcial do planejamento de médio prazo, devido à desconsideração da análise sistemática de restrições. / In recent years, several construction companies have attempted to improve their production planning and control systems in order to improve project performance in terms of time and costs, besides increasing quality and productivity. An important reference in the development of production planning and control systems in this sector has been the introduction of the Last Planner System, conceived from models and theories developed in industrial engineering, since the mid Nineties. This system has been refined in several research studies around the world, most of them based on a qualitative data analysis. In fact, the research studies concerned with production planning and control carried out at the Postgraduate Program in Civil Engineering at UFRGS is recent years have been strongly based on the Last Planner System. The main objective of this dissertation is to make contributions for data collection and analysis for assessing the impact of production planning and control systems in the performance of construction projects, as well as identify some implementation difficulties. A database was built with some measures collected in construction projects in previous research studies, as well as with data from a performance measurement system for benchmarking in this sector. Several analyses were carried out in this data base, mostly based on two measures, the percentage of plan completed (PPC) and the causes for the non completion of work packages, using multivariate regression analysis. Among the main conclusions, this study pointed out ways of improving data collection, including the use of pro-active mechanisms for avoiding the growth of missing values and outliers. Furthermore, it suggests the construction of a single database in each company, enabling the proper use of the data available, since some of the measures are collected but are further discarded without an in-depth analysis. Regarding the difficulties in the implementation of production planning and control, some failures during the analysis of the causes for the non-completion of work packages in short term planning and the incomplete implementation of look-ahead planning, due to the ineffectiveness of constraints analysis, were pointed out.

Nos últimos anos, muitas empresas de construção civil têm buscado melhorar seus sistemas de Planejamento e Controle da Produção (PCP) como uma das formas de melhorar o desempenho de empreendimentos em termos de prazo e custo, além dos constantes objetivos de aumentar a qualidade e a produtividade. Um marco importante no desenvolvimento de sistemas de PCP para esse setor foi a introdução do sistema Last Planner de controle da produção, concebido com base em modelos e teorias desenvolvidos para a Engenharia Industrial, a partir de meados da década de 90. Esse sistema tem sido refinado em diversos estudos ao redor do mundo, grande parte deles baseados em uma análise qualitativa dos dados gerados. De fato, as pesquisas relacionadas à implementação de sistemas de PCP desenvolvidas no Programa de Pós-graduação em Engenharia Civil da UFRGS nos últimos anos também foram fortemente baseadas no Last Planner. O objetivo geral dessa dissertação consiste em propor contribuições para a coleta e a análise de dados que permitam avaliar o impacto de sistemas de PCP no desempenho de empreendimentos de construção civil, assim como identificar algumas dificuldades de implementação. Foi criada uma base de dados com as medidas de desempenho coletadas em empresas, em pesquisas anteriores, e também com dados inseridos em um sistema de indicadores para benchmarking de empresas do setor. Foram realizadas diversas análises, principalmente dos indicadores PPC e causas do não cumprimento das tarefas, utilizando a análise de regressão múltipla. Entre as principais conclusões, o estudo apontou formas de melhorar a coleta de dados, incluindo a utilização de mecanismos pró-ativos para evitar o acúmulo de valores faltantes e dados espúrios. Além disso, sugeriu-se a formação de um banco de dados único para cada empresa para possibilitar o melhor aproveitamento dos dados, uma vez que algumas medidas são coletadas e acabam descartadas sem uma análise aprofundada. Quanto às dificuldades de implementação do PCP, destacaram-se as falhas na análise das causas do não cumprimento dos pacotes de trabalho na etapa de curto prazo e a implementação parcial do planejamento de médio prazo, devido à desconsideração da análise sistemática de restrições. / In recent years, several construction companies have attempted to improve their production planning and control systems in order to improve project performance in terms of time and costs, besides increasing quality and productivity. An important reference in the development of production planning and control systems in this sector has been the introduction of the Last Planner System, conceived from models and theories developed in industrial engineering, since the mid Nineties. This system has been refined in several research studies around the world, most of them based on a qualitative data analysis. In fact, the research studies concerned with production planning and control carried out at the Postgraduate Program in Civil Engineering at UFRGS is recent years have been strongly based on the Last Planner System. The main objective of this dissertation is to make contributions for data collection and analysis for assessing the impact of production planning and control systems in the performance of construction projects, as well as identify some implementation difficulties. A database was built with some measures collected in construction projects in previous research studies, as well as with data from a performance measurement system for benchmarking in this sector. Several analyses were carried out in this data base, mostly based on two measures, the percentage of plan completed (PPC) and the causes for the non completion of work packages, using multivariate regression analysis. Among the main conclusions, this study pointed out ways of improving data collection, including the use of pro-active mechanisms for avoiding the growth of missing values and outliers. Furthermore, it suggests the construction of a single database in each company, enabling the proper use of the data available, since some of the measures are collected but are further discarded without an in-depth analysis. Regarding the difficulties in the implementation of production planning and control, some failures during the analysis of the causes for the non-completion of work packages in short term planning and the incomplete implementation of look-ahead planning, due to the ineffectiveness of constraints analysis, were pointed out.

Nos últimos anos, muitas empresas de construção civil têm buscado melhorar seus sistemas de Planejamento e Controle da Produção (PCP) como uma das formas de melhorar o desempenho de empreendimentos em termos de prazo e custo, além dos constantes objetivos de aumentar a qualidade e a produtividade. Um marco importante no desenvolvimento de sistemas de PCP para esse setor foi a introdução do sistema Last Planner de controle da produção, concebido com base em modelos e teorias desenvolvidos para a Engenharia Industrial, a partir de meados da década de 90. Esse sistema tem sido refinado em diversos estudos ao redor do mundo, grande parte deles baseados em uma análise qualitativa dos dados gerados. De fato, as pesquisas relacionadas à implementação de sistemas de PCP desenvolvidas no Programa de Pós-graduação em Engenharia Civil da UFRGS nos últimos anos também foram fortemente baseadas no Last Planner. O objetivo geral dessa dissertação consiste em propor contribuições para a coleta e a análise de dados que permitam avaliar o impacto de sistemas de PCP no desempenho de empreendimentos de construção civil, assim como identificar algumas dificuldades de implementação. Foi criada uma base de dados com as medidas de desempenho coletadas em empresas, em pesquisas anteriores, e também com dados inseridos em um sistema de indicadores para benchmarking de empresas do setor. Foram realizadas diversas análises, principalmente dos indicadores PPC e causas do não cumprimento das tarefas, utilizando a análise de regressão múltipla. Entre as principais conclusões, o estudo apontou formas de melhorar a coleta de dados, incluindo a utilização de mecanismos pró-ativos para evitar o acúmulo de valores faltantes e dados espúrios. Além disso, sugeriu-se a formação de um banco de dados único para cada empresa para possibilitar o melhor aproveitamento dos dados, uma vez que algumas medidas são coletadas e acabam descartadas sem uma análise aprofundada. Quanto às dificuldades de implementação do PCP, destacaram-se as falhas na análise das causas do não cumprimento dos pacotes de trabalho na etapa de curto prazo e a implementação parcial do planejamento de médio prazo, devido à desconsideração da análise sistemática de restrições. / In recent years, several construction companies have attempted to improve their production planning and control systems in order to improve project performance in terms of time and costs, besides increasing quality and productivity. An important reference in the development of production planning and control systems in this sector has been the introduction of the Last Planner System, conceived from models and theories developed in industrial engineering, since the mid Nineties. This system has been refined in several research studies around the world, most of them based on a qualitative data analysis. In fact, the research studies concerned with production planning and control carried out at the Postgraduate Program in Civil Engineering at UFRGS is recent years have been strongly based on the Last Planner System. The main objective of this dissertation is to make contributions for data collection and analysis for assessing the impact of production planning and control systems in the performance of construction projects, as well as identify some implementation difficulties. A database was built with some measures collected in construction projects in previous research studies, as well as with data from a performance measurement system for benchmarking in this sector. Several analyses were carried out in this data base, mostly based on two measures, the percentage of plan completed (PPC) and the causes for the non completion of work packages, using multivariate regression analysis. Among the main conclusions, this study pointed out ways of improving data collection, including the use of pro-active mechanisms for avoiding the growth of missing values and outliers. Furthermore, it suggests the construction of a single database in each company, enabling the proper use of the data available, since some of the measures are collected but are further discarded without an in-depth analysis. Regarding the difficulties in the implementation of production planning and control, some failures during the analysis of the causes for the non-completion of work packages in short term planning and the incomplete implementation of look-ahead planning, due to the ineffectiveness of constraints analysis, were pointed out.

Produktionsplanering i ett projekt kan vara komplicerat eftersom den ofta inkluderar många aktiviteter som är beroende av varandra med många olika aktörer. Ett framgångsrikt projekt kännetecknas av en effektiv produktionsplanering där man styr och driver projekten med en exakt planering. I en produktionstidplan, som presenteras som ett gantt-schema med beroenden och kopplingar mellan aktiviteter, kan det vara svårt att göra bedömningar och dra konsekvenser av byggskedet och produktionssätt. Ett verktyg som inbjuder till att hitta och visualisera produktionssätt är 4D-simuleringar, som innebär att en BIM-modell kopplas till produktionstidplan och spelas upp som en animerad sekvens. Skanska Sverige är en aktör som har valt att börja utveckla och implementera användning av 4D-simuleringar i projekt. Förståelse om hur 4D-simuleringar kan bidra och komplettera i planeringsarbetet kan erhållas genom att undersöka användningsområden i produktionsfasen, vilka möjligheter och begränsningar som finns med detta samt genom att belysa nuläge och vad som kan betraktas som problemområden med produktionstidplanen som verktyg. I denna studie har intervjuer genomförts med projektrollerna tidplanerare, produktionschef och blockchef i två olika projekt, där man i produktionsfasen i projekten arbetar med att utveckla och implementera 4D och simuleringar. Detta har utförts för att empiriskt identifiera användningsområden för 4D-simuleringar i produktionsfasen, vad det kan bidra med och tillämpas för i produktionsplaneringen samt vad det finns för problemområden med produktionstidplanen. Med utgångspunkt i befintlig teori om 4D-simuleringar, produktionsplanering och produktionstidplan har den empiriskt insamlade datan analyserats för att redogöra för möjligheter och begränsningar med användning av 4D-simuleringar i produktionsfasen. Till följd av att forskning har visat att 4D/BIM kan komplettera lean construction har en analys utförts kring hur empiriskt identifierade användningsområden för 4D-simuleringar kan kombineras med planeringsmetodiken Last Planner System, som har sin utgångspunkt i lean construction. Resultatet i studien visade att jämföra olika planeringsalternativ, kvalitetskontrollera planering, planering av logistik samt visualisera ordningsföljd av aktiviteter och moment är användningsområden för 4D-simuleringar i produktionsfasen. Dessa användningsområden kan bidra i produktionsplaneringen genom att produktionstidplanen kan optimeras, planeringen i produktionstidplanen kan kontrolleras och följas upp, en tydlig plan för logistiken i ett tidigt skede kan erhållas, produktionsframdriften kan kommuniceras, yrkesgrupper kan samordnas och det kan användas i säkerhets- och arbetsmiljöarbetet. Studien visade följande: Det man i produktionsfasen i projekt identifierat som områden för användning av 4D-simuleringar tenderar att vara svårt att göra med produktionstidplanen som verktyg Användningsområdena för 4D-simuleringarna som har identifierats i projekt kan i det stora hela uppfyllas av de egenskaper som en 4D-simulering har 4D-simuleringar begränsas av detaljnivå och indelning av BIM-modell samt kopplingen Användningsområden och egenskaper för 4D-simuleringar kan relateras till lean construction principer och bidra i planeringssteg i Last Planner System, vilket påvisar att 4D-simuleringar kan komplettera och tillhandahålla grunden för lean construction

Uppgiften att leverera ett byggprojekt med gott resultat, både vad gäller kvalitet, byggtid, hållbarhet och ekonomi kräver att produktionsstyrningen fungerar på ett sådant sätt så att produktionen kan fortlöpa med ett jämnt flöde med så få hinder som möjligt. Detta är något den traditionella produktionsstyrningen inte klarar på ett tillfredsställande sätt då det generellt inom byggproduktion är många planerade aktiviteter som ej utförs enligt plan. Denna rapport behandlar produktionsstyrningen utifrån ett Lean Construction-perspektiv med fokus på de visuella hjälpmedel som underlättar styrningen av produktionen, samt utvärderar NCC:s egna verktyg, NCC Projektplanering och jämför detta med vedertagen teori inom främst Lean Construction och Last Planner System. Rapporten presenterar resultat från intervjuer, studiebesök, enkäter och aktionsforskning genomförd inom ett verkligt projekt.  Vad rapporten ämnar besvara är hur NCC skall arbeta med Lean och visuella hjälpmedel för att förbättra produktionsstyrningen, samt undersöka vad som talar för och emot användandet av NCC Projektplanering och hur man kan implementera systemet i produktionen. De analyser som genomförts visar att det finns skillnader på den traditionella produktionsstyrningen och produktionsstyrning enligt Lean Construction och LPS. Skillnaden består i att man i det senare arbetar mer proaktivt än reaktivt genom att på ett systematiskt sätt gå igenom de vanligaste orsakerna till störningar för att undvika att de uppstår. För att lyckas med Lean måste NCC verka för att nå ut med systemen för projektplanering till organisationen genom exempelvis utbildningar. Dessa skall utöver vad man skal göra och hur man skall gå tillväga, även tala om varför man skall arbeta på ett visst sätt. Man bör även sätta upp mål i alla nivåer för att främja en förändring av arbetssättet där man tydligt visar hur man vill att organisationen arbetar. Det finns många möjligheter för ett jämnare produktionsflöde med mindre variationer och färre störningar enligt NCC Projektplanering. Vad som däremot hindrar förändringen är att brist på engagerat stöd från organisationen och en låg generell kunskap om varför man bör förändra sitt arbetssätt. Det projektorganisationen skall göra för att implementera Lean och visuell planering är att tidigt förbereda projektorganisationen och anpassa planeringen enligt LPS, samt visualisera planeringen och följa den mötesstruktur som LPS erbjuder. / The difficult task to deliver a construction project with satisfying results regarding both quality, on-time delivery, sustainability and economy demands that the production management works in such a way that the production is able to proceed with a consistent workflow and as few obstructions as possible. This demand is something the traditional methods of production management is struggling to meet, considering that many activities in construction projects aren´t carried out according to plan.  This report describes production management from a Lean Construction point of view, and focuses on the supporting visual aids. It also evaluates the method “NCC Project Planning” in a comparison with established theory on Lean Construction and LPS. The report also presents results from interviews, construction site visits, surveys and a study within a real project. The aim is to answer the question “how NCC should work with Lean and visual aids to improve the production management?”, but also evaluate the advantages and disadvantages of using NCC Project Planning and describe how the system can be implemented. The analysis shows that the traditional way of production management differs from production management according to Lean and LPS; LPS strives to be proactive in contrast to reactive in the planning stages in order to handle problems before they actually occur. To succeed with Lean, NCC must educate the organization in project planning. These educations must not only describe what you should do and how you should do it, but also why you should work in a certain way. Furthermore, NCC should set up goals on different organizational levels to support such change. There are many possibilities associated with changing the way production management is conducted. The most important is to facilitate a more harmonic workflow with less variation and waste according to NCC Project Planning. Lack of engaged support from the organization and a low general knowledge of why you should change the way you work can hinder such change What the project organization must do to implement Lean and visual planning is to prepare the project members in an early stage and adapt the planning according to LPS. They must also visualize these plans and follow the established order of meetings that LPS offers.

El presente estudio versa sobre la ejecución proyectos eléctricos en baja tensión, los cuales son ejecutados por una empresa de servicios cuyas operaciones se realizan en Lima. El capítulo 1 presenta la literatura asociada a la solución del problema, en donde se desarrolla el marco teórico de las metodologías propuestas. El capítulo 2 muestra el uso de las herramientas de la ingeniería industrial a efectos de identificar el problema: “retrasos en la ejecución de proyectos de baja tensión con reforma”. Esta problemática genera una pérdida anual de 381 miles de soles y un déficit de capital de trabajo de 11,500 miles de soles correspondiente al año 2017. El capítulo 3 plantea la solución de la problemática expuesta, para lo cual se definen dos etapas. La primera permite la eliminación del backlog acumulado hasta el mes de setiembre de 2018. La segunda se refiere al desarrollo de las metodologías: Last Planner System, Vehicle Routing Problem y Workforce Management. En el capítulo 4 se realiza la validación de las propuestas de las mejoras planteadas. En la primera etapa se contrataron 210 personas para eliminar el backlog y se validó una utilidad de 104 miles de soles. Para la segunda etapa, se implementó el proyecto cuadrillas propias y se utilizaron las metodologías Last Planner System y Vehicle Routing Problem.. Finalmente, se integró ambas metodologías con la incorporación de tecnología del tipo Workforce Management. Los resultados muestran una TIR del 20% y un VAN de 229 miles de soles. / The present research is about the implementation of low voltage electrical projects, which are performed by an utility company whose area of operations is the city of Lima. Chapter 1 describes the literature associated with the solution of the problem, where the theoretical framework of the above mentioned methodologies is developed. Chapter 2 describes the results obtained through the utilization of industrial engineering tools, with which the problem is identified as: "delays in the implementation of low voltage projects with reform". This problem generates an annual loss of 381 thousand soles and a working capital deficit of 11,500 thousand soles corresponding to year 2017. Chapter 3 proposes the solution of the exposed problem, for which two stages are defined. The first one allows the elimination of the accumulated backlog until September 2018. The second one refers to the development of the methodologies: Last Planner System, Vehicle Routing Problem and Workforce Management. Chapter 4 validates the proposed improvements. In the first stage, 210 people were hired to eliminate the backlog and as a result there was a profit of 104 thousand soles for the period within July and September. For the second stage, the project of own crews was implemented and there were used Last Planner System and the Vehicle Routing Problem as methodologies in order to optimize the route of the crews. Finally, both methodologies were integrated with the incorporation of the Workforce Management technology. The results show an IRR of 20% and a NPV of 229 thousand soles. / Trabajo de Suficiencia Profesional