Bakgrund: Inom arbetsterapi ses människan som aktiv, där målet med arbetsterapi är att ge stöd till personen i aktivitetsutförandet utifrån personens önskemål och behov. Reumatoid artrit är en inflammatorisk ledsjukdom som ger fysiska symtom som exempelvis smärta och stelhet vilket kan påverka aktivitetsutförande. En persons livskvalitet är kopplat till en persons uppfattning om livssituation i relation till kultur, intressen och värderingar. Olika instrument används för att mäta livskvalitet, antingen sjukdomsspecifika, eller instrument som mäter allmän hälsa. Syfte: Att beskriva självrapporterad livskvalitet hos personer som har reumatoid artrit. Metod: Systematisk litteraturstudie med en explorativ ansats. Litteratursökning i “CINAHL with full text” och “Psycinfo”. Resultat: Personer med RA har rapporterat sin livskvalitet som medelhög eller hög, vilket kan bero på olika fysiska-, psykiska-, och miljörelaterade faktorer. Faktorerna har visat sig ha både en negativ och/eller positiv betydelse för livskvaliteten. Resultatet visar också att sjukdomsspecifika instrument eller instrument som mäter allmän hälsa användes vid rapportering av livskvalitet. Slutsats: Personer med RA har sämre livskvalitet än friska. Olika instrument har använts i olika länder vilket kan göra det svårt för jämförelse av livskvaliteten. De flesta faktorer är negativt kopplade till livskvaliteten, men några sticker ut som positiva. Genom att se alla faktorer kan arbetsterapeuten ge insatser utifrån personens behov och på så sätt stärka livskvaliteten hos RA-drabbade.

Syftet med studien var att studera effekterna av några miljöfaktorer och genetiskt predisponerande faktorer för reumatoid artrit (RA). RA är en inflammatorisk sjukdom där immunsystemet bryter ner kroppsegen vävnad. En signifikant ökad risk för RA påvisades vid exponering för spannmålsdamm och rökning. Generna som studerades var GSTM1, GSTT1 och Fc-gamma-RII. Generna i sig var ingen predisponerande faktor för RA, men rökning visade sig vara en signifikant högre riskfaktor för de som hade en deletion av GSTM1 eller Fc-gamma-RII genen samt för de som inte hade deletion av GSTT1 genen. Exponering för spannmålsdamm visade sig vara en signifikant större riskfaktor för RA för de som inte hade deletion av GSTM1, GSTT1 eller Fc-gamma-RII genen. Vidare visade individer som inte hade en deletion av Fc-gamma-RII genen en ökad risk för RA vid exponering för stendamm. / The aim of this study was to evaluate the effects of some environmental and genetic predisposing factors of Rheumatoid Arthritis (RA). RA is an inflammatory disease where the immune system decomposes body tissue. A significant increased risk of RA was shown when exposed to grain and smoking. The genes that were studied were GSTM1, GSTT1 and Fcgamma- RII. The genes themselves were no predisposing factors of RA, but smoking showed to be a significant greater riskfactor for RA for individuals having a deletion of the GSTM1 or the Fc-gamma-RII gene, or not having a deletion of the GSTT1 gene. Exposure to grain showed to be a significant greater riskfactor for RA for individuals not having a deletion of the GSTM1, GSTT1 or the Fc-gamma-RII gene. Also individuals not having a deletion of the Fc-gamma-RII gene showed an increased risk for RA when exposed to stonedust.

<p><!-- @page { margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm; background: transparent; page-break-before: auto } P.western { font-size: 14pt } --></p><p>Rheumatoid arthritis is an autoimmune disease, where joints are attacked by the own immune system, leading to chronic inflammation and destruction of bone and cartilage. Inflammation is a complex process, controlled by many different substances. One of them is adenosine, which has anti-inflammatory properties. In this project, three polymorphisms in different genes, involved in synthesis and signaling of adenosine, were genotyped for 188 patients with RA and 362 controls without RA. The results shows that for the polymorphism in A2a, a gene coding for an adenosine receptor, there was no significant difference in genotype distribution between the groups. There were, however, some differences in the general sensation of pain and well-being reported by the patients. For the polymorphism in NT5E, a gene coding for a nucleotidase for extracellular adenosine synthesis, there were differences both regarding genotype distribution between the groups, and in the progression of the disease. The NT5E-AA genotype seems to increase inflammation, but decrease the number of tender joints. In the case of the polymorphism in ADA, which codes for adenosine deaminase, the minor allele frequency was too low for any conclusions to be made. An attempt was made to analyze the gene polymorphisms in relation to drinking habits, but the population was too small to generate any reliable conclusions. The project shows that the polymorphism in NT5E, whose functional consequences are yet unknown, might have an effect on the extracellular adenosin synthesis and RA pathogenesis. Further studies are required to shed more light on this matter.</p><p> </p> / <p>Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom där leder angrips av det egna immunförsvaret, vilket leder till kronisk inflammation och nedbrytning av brosk och ben. Inflammation är en komplex mekanism som regleras av många olika substanser, varav en är adenosin, som i förhöjda koncentrationer fungerar som en broms av inflammationen. I detta arbetet har tre olika polymorfier i gener inblandade i syntes och signalering av adenosin genotypats för 188 patienter med nydiagnostiserad RA, samt hos en kontrollgrupp på 362 frivilliga utan reumatisk sjukdom. Avseende en polymorfi i A2a, som kodar för en adenosinreceptor, fanns inga signifikanta skillnader i fördelning mellan fall och kontroller. Beträffande sjukdomsförloppet sågs dock vissa skillnader i patienternas bedömning av smärta och välbefinnande. För polymorfin i NT5E, som kodar för ett nukleotidas för extracellulär adenosinsyntes, hittades skillnader både i fördelningen mellan RA-gruppen och kontrollgruppen, samt i sjukdomsförloppet, där NT5E-AA genotypen var relaterad till högre inflammation, men samtidigt till lägre smärtupplevelse. För den tredje polymorfin (ADA) var antalet individer med mutant allel för litet för att tillåta några slutsatser. Tester gjordes även för att se om de olika adenosinpolymorfierna korrelerade till alkoholkonsumtion, men underlaget var för litet för att några slutsatser skulle kunna dras. Arbetet visar att polymorfin i NT5E, vars funktionella effekt är okänd, kan ha en effekt på nukleotidasets förmåga att producera extracellulärt adenosin. Kompletterande studier på större material behövs för att bringa klarhet i dessa frågor.</p>

Rheumatoid arthritis is an autoimmune disease, where joints are attacked by the own immune system, leading to chronic inflammation and destruction of bone and cartilage. Inflammation is a complex process, controlled by many different substances. One of them is adenosine, which has anti-inflammatory properties. In this project, three polymorphisms in different genes, involved in synthesis and signaling of adenosine, were genotyped for 188 patients with RA and 362 controls without RA. The results shows that for the polymorphism in A2a, a gene coding for an adenosine receptor, there was no significant difference in genotype distribution between the groups. There were, however, some differences in the general sensation of pain and well-being reported by the patients. For the polymorphism in NT5E, a gene coding for a nucleotidase for extracellular adenosine synthesis, there were differences both regarding genotype distribution between the groups, and in the progression of the disease. The NT5E-AA genotype seems to increase inflammation, but decrease the number of tender joints. In the case of the polymorphism in ADA, which codes for adenosine deaminase, the minor allele frequency was too low for any conclusions to be made. An attempt was made to analyze the gene polymorphisms in relation to drinking habits, but the population was too small to generate any reliable conclusions. The project shows that the polymorphism in NT5E, whose functional consequences are yet unknown, might have an effect on the extracellular adenosin synthesis and RA pathogenesis. Further studies are required to shed more light on this matter. / Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom där leder angrips av det egna immunförsvaret, vilket leder till kronisk inflammation och nedbrytning av brosk och ben. Inflammation är en komplex mekanism som regleras av många olika substanser, varav en är adenosin, som i förhöjda koncentrationer fungerar som en broms av inflammationen. I detta arbetet har tre olika polymorfier i gener inblandade i syntes och signalering av adenosin genotypats för 188 patienter med nydiagnostiserad RA, samt hos en kontrollgrupp på 362 frivilliga utan reumatisk sjukdom. Avseende en polymorfi i A2a, som kodar för en adenosinreceptor, fanns inga signifikanta skillnader i fördelning mellan fall och kontroller. Beträffande sjukdomsförloppet sågs dock vissa skillnader i patienternas bedömning av smärta och välbefinnande. För polymorfin i NT5E, som kodar för ett nukleotidas för extracellulär adenosinsyntes, hittades skillnader både i fördelningen mellan RA-gruppen och kontrollgruppen, samt i sjukdomsförloppet, där NT5E-AA genotypen var relaterad till högre inflammation, men samtidigt till lägre smärtupplevelse. För den tredje polymorfin (ADA) var antalet individer med mutant allel för litet för att tillåta några slutsatser. Tester gjordes även för att se om de olika adenosinpolymorfierna korrelerade till alkoholkonsumtion, men underlaget var för litet för att några slutsatser skulle kunna dras. Arbetet visar att polymorfin i NT5E, vars funktionella effekt är okänd, kan ha en effekt på nukleotidasets förmåga att producera extracellulärt adenosin. Kompletterande studier på större material behövs för att bringa klarhet i dessa frågor.

Sammanfattning:Bakgrund: Arbetsterapins syfte är att hjälpa personer i vardagen genom att möjliggöraaktivitet. Reumatoid artrit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som har en negativ inverkanpå personens aktivitetsutförande, vilket försvårar utförandet av dagliga aktiviteter. Det ärarbetsterapeutens roll att bidra med hjälp genom tillämpning av olika interventioner för attpersonen med reumatoid artrit ska kunna utföra betydelsefulla aktiviteter. Att kunna utföradagliga aktiviteter upplevs som meningsfullt hos personen. Tidigare forskning visar attarbetsterapeutiska interventioner vid reumatoid artrit har en positiv effekt på exempelvishandfunktion och smärta, men vad har personerna själva för erfarenheter av att få dessainterventioner?Syfte: Att beskriva vad personer med reumatoid artrit har för erfarenheter avarbetsterapeutiska interventioner.Metod: Kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet redovisas utifrån två teman, arbetsterapeutiska interventioners påverkanpå vardagen och känslor som arbetsterapi kan generera. Över lag har personer medreumatoid artrit positiva erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner. Däremotframkommer det också att vissa interventioner upplevts som stigmatiserande ochintegritetskränkande, vilket har resulterat i att personernas värderingar samt roller harifrågasatts.Slutsats: Litteraturstudien visar att personer med reumatoid artrit har övervägande positivakänslor gentemot arbetsterapi. Även negativa känslor förekommer då vissa interventionerupplevs som stigmatiserande samt integritetskränkande. Genom personcentrerad vård kanarbetsterapeuten identifiera personens behov samt respektera dennes värderingar och därmedimplementera lämpliga interventioner för de som lever med reumatoid artrit.

Bakgrund: Ledgångsreumatism (RA) är en kronisk sjukdom som primärt påverkar lederna och har en inverkan på vuxnas dagliga liv. För att uppnå en mer omfattande insikt om sjukdomen och dess konsekvenser, är det av betydelse att utforska vuxnas upplevelser av att leva med RA. Denna insikt är nödvändig för att tillhandahålla adekvat vård och tillgodose de befintliga behoven. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vuxnas upplevelser av att leva med RA.Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar har genomförts, där urvalet fokuserar på personer över 18 år med diagnosen RA. Genom en kvalitativ metodologi samlades data hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitet granskades enligt SBU:s bedömningsmall och resultatet analyserades enligt Popenoe m.fl. analysmetodik. Resultat: 3 huvudteman framkom, dessa teman var fysisk påverkan, social påverkan och självbild. Elva subkategorier identifierades, dessa var Upplevelsen av trötthet, Upplevelsen av smärta och kronisk stelhet, Upplevelsen av kvinnors sexuella hälsan, Strategier för att hantera vardagen, Upplevelsen av familje- och vänskapsrelationer, Upplevelsen av arbetsrelationer, Upplevelsen av sexuella relationer, Strategier kring arbetsrelaterad påverkan, Upplevelsen av förändrad kropp, Upplevlesen av att vara beroende av andra och Strategier kring självbilden. Konklusion: Resultatet belyste de utmaningarna som vuxna med RA stöter på dagligen. De dagliga utmaningarna sträcker sig över de fysiska- och psykiska aspekter samt förändringar i självbilden. Vidare framkom det i studien att RA har även en påverkan på kvinnors sexuella hälsa. För grundutbildade sjuksköterskor är det av betydelse att förstå vuxnas upplevelser och deras hantering av sjukdomen. Detta för att kunna tillgodose den vård och stöd som krävs för att förbättra deras övergripande livskvalitet.

As the research field about persuasive technologies is growing there is a need to consider how we design motivating tools that empower users. This paper aims to raise this discussion by analysing the Motivational Technologies framework. With a Research through Design approach, a case about designing a preventive health application for individuals with rheumatoid arthritis is used as an example to drive the discussion. Through interviews, workshops and prototyping, three design concepts were developed: All in One, Healthie and Three Coaches. Findings from the design process support that for building self-determination, the three key aspects customization, navigability and interactivity from the framework could be important. However, the findings also highlight that other aspects, such as transparency, handling of relapses and encouragement are important to consider and that a critical view of social interaction is needed. Thus, the analysis provides new perspectives to the on-going discourse and shows that the framework needs nuancing. / I takt med att det blir allt vanligare med teknik för att främja beteendeförändringar är det viktigt att diskutera hur sådan teknik kan designas på ett sätt som stärker och motiverar användare. Syftet med denna artikel är att genom en analys av ramverket Motivational Technologies lyfta denna diskussion. Som utgångspunkt för diskussionen används en designutmaning som innefattar design av en livstilsförändrande applikation för att förebygga ledgångsreumatism. Genom intervjuer, idéseminarier och skapandet av prototyper togs tre designkoncept fram: All in One, Healthie och Three Coaches. Resultatet av designutmaningen stödjer att ramverkets huvudaspekter customization, navigability och interactivity är viktiga. Däremot visar resultatet även att andra aspekter, så som transparens, hantering av återfall och uppmuntran är viktiga att ta hänsyn till och att ett kritiskt perspektiv på social interaktion behövs. Därmed bidrar analysen med nya infallsvinklar till den pågående diskursen och visar att det studerade ramverket bör nyanseras.