Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2003. / Vita. Includes bibliographical references. Available also from UMI Company.

Purpose <br>The purpose of this focused ethnography is to understand the meaning and cultural influences of healthy eating and the role of nursing in the promotion of healthy eating practices from the Mexican American child's point of view. <br>Background <br>No current studies directly measure the meaning of healthy eating from the Mexican American child's perspective. Mexican American children have a unique perspective and understanding of the meaning of healthy eating and can help identify cultural norms and other factors that may be vital in directing culturally appropriate health promotion interventions. <br>Research Design <br>A focused ethnography method using Leininger's four phases of data analysis was utilized. <br>Informants <br>The researcher interviewed twenty-one children aged eleven to thirteen for the study. Fifteen individual interviews and two group interviews were completed. <br>Data Collection and Analysis <br>Data gathering and data analysis occurred simultaneously. Leininger's four phases of qualitative data analysis and utilized NVivo9 qualitative data management software. <br>Results <br>The data emerged into three themes within the culture. Theme one: Mexican American children connect healthy eating with familiar foods in the context of their Mexican American culture. Theme two: Foods that provide feelings of happiness and well being are essential for healthy eating. Theme three: Sources of food and health information education are valued when provided by familiar and trusted sources. <br>Conclusions and Implications <br>For the informants of this study the meaning of healthy eating is closely tied to the cultural life ways learned and valued by the Mexican American culture. Culture cannot be separated from the child when considering the meaning of healthy eating. Mexican American children view healthy eating within the context of culture, associating familiar foods that provide a feeling of happiness and well being with healthy foods. Mexican American children view eating habits as healthy when taught by familiar and trusted sources. <br>This study provides nurses an enhanced understanding of the meaning of healthy eating and valuable information to improve nutritional health education and promotion activities, better assists children and their families to improve and maintain health and provides culturally congruent care that is valued by the population. / School of Nursing; / Nursing / PhD; / Dissertation;

Purpose <br>The purpose of this focused ethnography is to understand the meaning and cultural influences of healthy eating and the role of nursing in the promotion of healthy eating practices from the Mexican American child's point of view. <br>Background <br>No current studies directly measure the meaning of healthy eating from the Mexican American child's perspective. Mexican American children have a unique perspective and understanding of the meaning of healthy eating and can help identify cultural norms and other factors that may be vital in directing culturally appropriate health promotion interventions. <br>Research Design <br>A focused ethnography method using Leininger's four phases of data analysis was utilized. <br>Informants <br>The researcher interviewed twenty-one children aged eleven to thirteen for the study. Fifteen individual interviews and two group interviews were completed. <br>Data Collection and Analysis <br>Data gathering and data analysis occurred simultaneously. Leininger's four phases of qualitative data analysis and utilized NVivo9 qualitative data management software. <br>Results <br>The data emerged into three themes within the culture. Theme one: Mexican American children connect healthy eating with familiar foods in the context of their Mexican American culture. Theme two: Foods that provide feelings of happiness and well being are essential for healthy eating. Theme three: Sources of food and health information education are valued when provided by familiar and trusted sources. <br>Conclusions and Implications <br>For the informants of this study the meaning of healthy eating is closely tied to the cultural life ways learned and valued by the Mexican American culture. Culture cannot be separated from the child when considering the meaning of healthy eating. Mexican American children view healthy eating within the context of culture, associating familiar foods that provide a feeling of happiness and well being with healthy foods. Mexican American children view eating habits as healthy when taught by familiar and trusted sources. <br>This study provides nurses an enhanced understanding of the meaning of healthy eating and valuable information to improve nutritional health education and promotion activities, better assists children and their families to improve and maintain health and provides culturally congruent care that is valued by the population. / School of Nursing / Nursing / PhD / Dissertation

Depuis plus d'un demi-siècle, le mode de vie traditionnel des Premières Nations a été bouleversé entraînant des conséquences néfastes sur leur santé. La prévalence alarmante du diabète de type 2 dans les communautés des Premières Nations, même chez les enfants de moins de 12 ans, en est une manifestation éloquente. Santé Canada (2001) estime cette prévalence, standardisée selon l'âge, à près du triple de celle de la moyenne canadienne. Par ailleurs, deux Autochtones diabétiques sur trois sont des femmes (Bobet 1997, dans Santé Canada, 2001). Pour le diabète gestationnel chez les femmes des Premières Nations, la prévalence varie de 8 à 18 % (ACD, 2008). Le diabète gestationnel est associé à un suivi médical, un traitement et à des activités d'éducation pour la santé qui devraient favoriser des comportements de santé et améliorer la santé des femmes. Toutefois, près d'une femme sur deux qui a souffert d'un diabète gestationnel développera un diabète de type 2 (Santé Canada, 2002). Peu d'études ont été faites pour connaître les facteurs qui maintiennent, après l'accouchement, les comportements de santé encouragés pendant la grossesse. Or, les femmes des Premières Nations sont à la base de la transmission d'habitudes de vie, particulièrement lorsque l'enfant est jeune. Par conséquent, une étude a été réalisée afin d'explorer les facteurs culturels qui influencent le maintien des comportements de santé dans les deux à dix années qui suivent une grossesse au cours de laquelle un diagnostic de diabète gestationnel a été posé. Notre étude, utilisant l'approche ethnoinfirmière (Leininger, 2001a; Leininger et McFarland, 2002; 2006; McFarland, 2001), a été menée dans la communauté algonquine de Pikogan (environ 250 femmes) et du Lac Simon (environ 575 femmes). Nous avons recruté sept (7) femmes ayant souffert de diabète gestationnel en utilisant la stratégie de boule de neige. Nous avons privilégié, pour décrire les facteurs culturels, des outils comme l'observation participante, le journal de bord ainsi que l'entrevue semi-dirigée. De plus, à l'aide d'un questionnaire, nous avons documenté certaines données sociodémographiques. L'analyse a été faite selon les facteurs culturels du modèle Sunrise (Leininger et McFarland, 2002; 2006). Ces facteurs sont les facteurs d'ordre technologique, religieux, philosophique, familial, social, politique, légal, économique, éducationnel, et relatif au mode de vie et aux valeurs culturelles. Ainsi, en analysant ces facteurs culturels, nous avons pu dégager les thèmes suivants, soit : l'importance de la famille et les liens sociaux comme motivation et soutien pour le maintien des comportements de santé, la possibilité d'adopter de nouveaux comportements de santé en conservant ses valeurs culturelles, la possibilité d'apprendre seule et à l'aide des ressources éducatives adaptées à ses besoins et sa culture, la possibilité de réaliser des économies par une meilleure alimentation et l'accessibilité à ses données de glycémie comme moyen de contrôle grâce aux avancées technologiques associées au glucomètre. Cette étude permettra d'intégrer, dans les programmes d'éducation pour la santé, les facteurs culturels qui peuvent avoir une influence à long terme sur les comportements de santé et, ainsi, agir précocement dans la prévention du diabète de type 2.

<p> </p><p><strong><p>Bakgrund :</p></strong>I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. <strong>Metod: </strong>Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analys av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys där kulturella faktorer som påverkar omvårdnaden identifierades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade kulturella faktorer som kunde på-verka sjusköterskans omvårdnad av patienter med smärta, dessa var; attityder, kommunikation, religion och miljö. Det framkom även studier som tydde på att det inte var några signifikanta skillnader mellan kulturer. <strong>Slutsats: </strong>Då smärta skiljer sig åt mellan olika kulturer behöver sjuksköterskan vara kulturmedveten för att kunna ge god omvårdnad.</p>

<p><strong>BAKGRUND</strong>: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. <strong>SYFTE</strong>: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie med 15 vetenskapligt granskade artiklar. <strong>RESULTAT</strong>: Analysen resulterade i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att fysiskt-, psykiskt-, andligt-, kulturellt-, socialt- och samhällets stöd hade betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. Att vara medveten om och ha förståelse för kulturspecifika faktorers påverkan på hälsan var av stor vikt för omvårdnad av flyktingar. <strong>DISKUSSION/SLUTSATS</strong>: Inom hälso- och sjukvården behövs utbildning och insikt i tvärkulturella möten. Detta anses nödvändigt för att kunna tillgodose flyktingar med psykisk ohälsa och deras behov av stöd. Arbetar man enligt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori kan man som sjuksköterska erhålla kunskap som underlättar i beslut och handlingar i omvårdnaden av patienter från andra kulturer.</p>

BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. METOD: Litteraturstudie med 15 vetenskapligt granskade artiklar. RESULTAT: Analysen resulterade i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att fysiskt-, psykiskt-, andligt-, kulturellt-, socialt- och samhällets stöd hade betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. Att vara medveten om och ha förståelse för kulturspecifika faktorers påverkan på hälsan var av stor vikt för omvårdnad av flyktingar. DISKUSSION/SLUTSATS: Inom hälso- och sjukvården behövs utbildning och insikt i tvärkulturella möten. Detta anses nödvändigt för att kunna tillgodose flyktingar med psykisk ohälsa och deras behov av stöd. Arbetar man enligt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori kan man som sjuksköterska erhålla kunskap som underlättar i beslut och handlingar i omvårdnaden av patienter från andra kulturer.

Not available / text

Bakgrund : I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. Syfte: Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analys av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys där kulturella faktorer som påverkar omvårdnaden identifierades. Resultat: Resultatet visade kulturella faktorer som kunde på-verka sjusköterskans omvårdnad av patienter med smärta, dessa var; attityder, kommunikation, religion och miljö. Det framkom även studier som tydde på att det inte var några signifikanta skillnader mellan kulturer. Slutsats: Då smärta skiljer sig åt mellan olika kulturer behöver sjuksköterskan vara kulturmedveten för att kunna ge god omvårdnad.

The aim of this study was to illuminate the experience of climacteric in women with different culture backgrounds. The method was a literature review. Results are made of nine scientific articles. Sex main themes come out. The results are showing that the experience of climacteric is varying from woman to woman and from culture to culture. It is clear that women have lack of real knowledge about climacteric and are frightened before this period. Need of information before cli-macteric is huge among most of the women. Leininger´s caring theory have been used as theoretical frame of reference. / Syftet med denna studie var att belysa upplevelse av klimakteriet hos kvinnor med olika kulturell bakgrund. Metoden var litteraturstudie. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Sex teman har framkommit. Resultat visar att upplevelser av klimakteriet varierar från kvinna till kvinna och från kultur till kultur. En tydlig bild ses av att kvinnor saknar verklig kunskap om klimakteriet och är rädda inför denna period. Behovet av information inför klimakteriet hos de flesta kvinnor är stor. Leininger´s omvårdnadsteori har använts som referensram.