Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

No description available.

Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

Background: Professional interpreters are used when nursing staff need to communicate with patients but there’s not a common language. Interpreters want to cooperate with nurses. Interpreters want to give hope to the patients and alleviate their suffering which leads to distortion of information. Patients appreciate when interpreters show respect but are worried over interpreters not translating correctly. Patients then want to use family members instead. Relatives experience interpreting as rewarding, but it can change the family dynamics. Purpose: To describe nurses’ experiences of caring for patients with the help of an interpreter. Method: A descriptive literature study. Thirteen scientific nursing articles were used in the result. Results: Nurses experienced that interpreters had an important role for breaking the language barrier and provide good care. Norms and values demanded adjustments in the nursing care. Development of professional competence and education was needed for a good collaboration between nurses and interpreters. Conclusion: Professional interpreters’ hade a necessary role to enable an effective communication and a good nursing care. When interpreters function failed it affected the nursing care negatively. Further professional competence for nurses and interpreters was needed to ensure a good care. / Bakgrund: Professionella tolkar kan användas av vårdpersonal när det finns behov att kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Tolkar vill samarbeta med sjuksköterskor för att fylla en kunskapslucka. Tolkar vill ge hopp till patienter och lindra deras lidande, vilket ibland leder till att de förvränger information. Patienter uppskattar när tolkar visar respekt men är oroliga över att information bortfaller. Patienter vill då i stället ha anhöriga i tolkrollen. Anhöriga ser det som givande att hjälpa till, dock riskerar det en förändrad familjedynamik. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjälp av tolk. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. 13 vårdvetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sjuksköterskor erfor att tolkar hade en viktig roll för att kunna bryta språkbarriären och ge en god omvårdnad. Tolkars och patienters normer och värderingar krävde anpassningar i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Utveckling av yrkeskompetens och utbildning krävdes för ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och tolkar. Slutsats: Professionella tolkar hade en nödvändig roll för att möjliggöra en effektiv kommunikation och en god omvårdnad. När tolkars funktion brast påverkade det sjuksköterskors omvårdnadsarbete negativt. Ytterligare yrkeskompetens för sjuksköterskor och tolkar behövdes för att säkerställa en god omvårdnad.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Particularities of nursing care for members of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints This work deals with the issue of multicultural care because this topic is very relevant at present. It is probable for the staff of health-care facilities to meet members of minorities more and more frequently. To provide high-quality nursing care, the needs must be known and the cultural and the religious differences of members of other minorities must be respected. The nurse provides nursing care adapted to specific needs of minority members on the base of the ascertained data. This work is focused on the members of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints who are called "Mormons". The goal of the work was to find out the particularities of provision of nursing care to members of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints. Further to map the approach to health and the particularities of life style of the members of that Church. Interviews with the Church members were made in order to give a thorough picture of the relevant issue. The second part of the research investigation was focused on nurses. We ascertained whether the nurses knew the issue of multicultural nursing and whether they knew the particularities of provision of care to the members of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints. In order to obtain a base for solution of the above stated tasks, a questionnaire was elaborated. 94 respondents took part in the questionnaire inquiry. The research showed lack of the nurses{\crq} knowledge on the given issue. That results in the finding that it would be suitable to deepen the nurses' interest in the relevant issue. Special nursing care will be culturally adequate and better acceptable for the Church members. The nurses{\crq} training will lead to increasing quality of nursing care. The goal of this work was to unify the information on The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints. The research showed that the Church members were satisfied with the care provided. In spite of that, more interest and respect to their religion by health care workers would be appropriate.

HIV är ett av de största hälsoproblem som världen som står inför idag. Tanzania är ett land som drabbats hårt av HIV-epidemin. Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans preventiva HIV-arbete i Kageraregionen i Tanzania. Leiningers teori om kulturens påverkan av sjuksköterskans omvårdnadsarbete har använts som teoretisk referensram. Studien är kvalitativ och använder ethnonursing som metod. Datainsamlingen har i huvudsak bestått av deltagande observation och intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskan i huvudsak har tre arbetsuppgifter avseende preventionsarbete mot HIV: hälsoupplysning, HIV-testning och att förhindra smittspridning från mor till barn. Sjuksköterskan anpassar delvis sitt ar-bete efter de kulturella och sociala dimensioner som existerar i den kontext hon arbetar i. Tre teman för kulturens inverkan på preventionsarbetet framträder vid analysen av resultatet: genus, fattigdom och beteendeförändringar. / HIV is one of the gravest health problems facing the world today and Tanzania is a country deeply afflicted by the HIV epidemic. The object of this study is to investigate the nurses' HIV-preventive work in the Kagera Region in Tanzania. Leininger's theory on the influence of culture on nurses’ caring work has been used as the theoretical frame of reference. The study is qualitative and the method used is ethonursing. The data has been gathered mainly through participant observation and interviewing. The result reveals that the nurse has chiefly three work tasks related to HIV-prevention: health education, HIV testing and preventing the spread from mother to child. The nurse adapts her mode of work in part according to the cultural and social dimensions in which she works. Three themes showing the interaction of culture within preventative work emerge in the analysis of the result: gender, poverty and behavioural changes.

Pain and pain treatment constitute a huge part of the general nurses work. For that reason the nurse is required to have great knowledge about this area. The fact that our society is getting more multicultural increase the nurses demands even more, to understand and treat pain in patients of foreign cultural background. The aim of this literature review is to examine which culturally learned and trans-ferred valuations, norms and approaches that appear related to physical pain. The aim is also to examine the most appropriate ways for the nurse to show respect and to get more information about this cultural experience in the encounter with the patient. A critical review of ten scientific articles emerged in four themes: Cultural expressions in pain, Cultural interpretations in pain, Cultural coping-strategies in pain and Cultural approaches in the care of pain. Further three course of action emerged in what way the nurse ought to conduct to get information about this cultural experience: Be a good and keen listener, Respect the patients opinions and values and Develop a relation grounded on trust with the patient. The nurse can apply the result in her nursing care of pain patients of foreign cultural background. / Smärta och smärtbehandling utgör en stor del av allmänsjuksköterskans arbete. Det krävs därför goda kunskaper av sjuksköterska inom detta område. Att vårt samhälle dessutom blir allt mer mångkulturellt ökar kraven på sjuksköterskan ännu mer, för att kunna förstå och behandla smärta hos patienter med annan kulturell bakgrund. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilka kulturellt inlärda och överförda värderingar, normer och synsätt som kan ses relaterat till fysisk smärta. Samt undersöka på vilket sätt sjuksköterskan bör förhålla sig för att re-spektera och få mer information om kulturella erfarenheter i mötet med patienten. Genom kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar framkom fyra teman: Kulturbundna uttryck vid smärta, Kulturbundna tolkningar av smärtans betydelse, Kulturbundna coping-strategier vid smärta och Kulturbundna synsätt vid smärta. Vidare framkom tre tillvägagångssätt på hur sjuksköterskan bör förhålla sig för att respektera och få mer information om dessa kulturella erfarenheter: Vara en god och lyhörd lyssnare, respektera patientens åsikter och värderingar och utveckla en relation byggd på trygghet med patienten. Resultatet kan tillämpas av sjuksköterskan i omvårdnaden av smärt patienter från främmande kulturer.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used. The result shows that seven out of twelve factors from the Sunrise model helps the nurse to behave in a culture congruent way, related to an emic and etic- prospective. The factors are cultural values, belief and lifeways, kinship and social factors, language and communication, religion and philosophical factors, political and legal factors, technological factors, educational factors. Even more, the result also shows the importance of health care professionals' knowledge and understanding of circumcised or genitally mutilated girls or women and of their culture, as well as the importance of always keeping the genus perspective in mind. This review proposes a way for nurses on how to handle difficulties which they may encounter in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. / I och med att Sverige är ett mångkulturellt samhälle finns det ett ökat behov av transkulturell omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av Madeleine Leiningers Culture Care - teori och hennes Sunrise-modell, ge ökad kunskap för sjuksköterskor och andra professioner inom vården i bemötandet av omskurna eller könsstympade flickor eller kvinnor. Resultatet baseras på två vetenskapliga avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar. Där framkom främst etic perspektivet (utifrån). Skönlitteratur används för att ge emic perspektivet (inifrån). I resultatet framkommer att sju av tolv faktorer i Sunrise-modellen visar sig ge sjuksköterskan ett kulturkongruent bemötande, kopplat till ett emic- och etic-perpektiv. Faktorerna är kulturellt betingade värderingar och livsstilar, släktband och sociala faktorer, språk och kommunikation, religion och filosofiska faktorer, politiska och juridiska faktorer, teknologiska faktorer, utbildningsfaktorer. Dessutom framkommer vikten av sjukvårdpersonalens kunskap och förståelse för omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor och deras kultur, samt vikten av att ha ett genusperspektiv i åtanke. Utifrån resultatet framkommer hur sjuksköterskor kan hantera svårigheter som kan uppstå i mötet med omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor.

Den ökande användningen av komplementär och alternativ medicin (KAM) bland befolkningen föranledde syftet med föreliggande studie. Författarna ville undersöka vilken kunskap och vilka attityder sjuksköterskor har gällande KAM och hur detta påverkar sjuksköterskans ställningstaganden. Litteraturstudie valdes som metod där åtta artiklar granskades och analyserades. Leiningers teori och Sunrises modell användes som teoretisk referensram. Resultaten visar att sjuksköterskor generellt är positivt inställda till KAM men har begränsade kunskaper i ämnet. Lagstiftning, utbildning och forskning gällande KAM är nödvändigt för att sjuksköterskan skall kunna möta patienternas krav på en holistisk och kompetent omvårdnad. / The increasing use of complementary and alternative medicine (CAM) among the general public caused the aim of this study. The purpose of the study was to investigate nurse practitioners knowledge and attitudes towards CAM and how this affects the nurse practitioners considerations. A literature review was selected as method and eight articles were reviewed and analysed. Leininger´s theory and Sunrise´s model has been used as theoretical frame of reference. The results indicate that nurse practitioner has a positive attitude in general towards CAM but their knowledge is limited. To be able to meet patients demands on holistic and competent care, legislation, education and research towards CAM is essential for the nurse practitioner.