Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem. / The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.

Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring vårt ämne pekar på en återkommande problematik inom fritidshemmet och fritidspedagogsyrket. Problematiken utgörs av en tvetydig syn på hur man ska tolka eller uppfatta det fritidspedagogiska uppdraget. Studiens syfte är därför att undersöka de målorienterade handlingar som utövas av fritidspedagoger i olika kontexter. Därmed utformar vi vår egna definition av uppdraget genom dessa målorienterade handlingar. Vi har valt att genomföra ett fältarbete av etnografisk karaktär som bygger på observationer som har ägt rum på en skola. Den här metoden anknyts till vår teori, Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, som utgår ifrån det praktiska som framträder genom kommunikativa och fysiska handlingar. Dessutom har vi genomfört informella samtal när vi har velat förtydliga fritidspedagogernas handlingar. Vår undersökning visar att fritidspedagogerna utövar ett mångsidigt uppdrag som beroende på situationen använder sig av fyra olika arbetssätt och därmed omväxlande riktar sig mot såväl skola som fritidshem. Vi uppfattar inte fritidspedagogernas uppdrag som tvetydigt, vilket den tidigare forskning vi tagit del av uppmärksammar, utan vårt resultat visar att fritidspedagogerna utövar ett tydligt uppdrag som både är målorienterat och mångsidigt. / The historical background and previous studies on our subject point to a recurrent problem in the leisure education sector. The problem consists of an ambiguous view of how the leisuretime educators should interpret or perceive their assignment. The purpose of the study is therefor to investigate the goal-oriented actions performed by leisure-time educators, in different contexts. Thus we develop our own definition of the assignment through these goaloriented actions. We have chosen to carry out a field work of ethnographic character based on observations that have taken place in a school. This method is linked to our theory, Roger Säljö's interpretation of socio-cultural theory, which is based on the practical that´s emerging through communicative and physical actions. Furthermore we have completed informal conversations when we have wished to clarify the leisure-time educator’s actions. Our study shows that the leisure-time educators execute a versatile assignment which, depending on the situation, uses four different ways of working. These approaches vary in terms of both school and leisure-time. We do not perceive the task of the leisure-time educators as ambiguous as previous studies have shown. Our results, on the other hand, show that leisure-time educators perform a clear assignment that is both goal-oriented and versatile.