Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse. Det fritidspedagogerna inte var överens om var att det inte bör erbjudas lika mycket digitala verktyg på fritidshemmet då de anser att barnen får sitta vid datorer och Ipads hemma.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling?   Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats.   Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld. Resultaten visar att pedagogerna anser att leken gör eleverna engagerade och intresserade och mottagliga för undervisningen.   Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till leken i undervisningen och att de anser att det leder till ett lärande.

Syftet med studien var att utöka våra kunskaper om förskollärares perspektiv i barns lek, studiens resultat har bearbetats utifrån kvalitativa forskningsansats där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare tackade ja till att delta i vår studie. I resultat framkommer det att närvarande förskollärare, observationer och miljöns betydelse är väsentliga i leken eftersom det främjar barns lärande och utveckling. Förskollärarnas beskrivningar i resultatet tydliggör hur de arbetar för att delta i barns lek, genom att stötta och utmana barnen i leken genom att erbjuda barn en organiserad och pedagogisk miljö i förskola. Studiens resultat har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur nyanlända barn samspelar med andra barn i leken när de inte talar språket och hur börjar de lära/utveckla majoritets språket (svenska).För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under två olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. Efteråt gjorde jag stimulated recall intervju där jag hade samtal med pedagogerna och jämförde mina upplevelser angående barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjälp av en smart phone och sedan transkriberade.Resultatet visar att nyanlända barn i början oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstådda när de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning också fram till att det tar tid för att nyanlända barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket på hur mycket stödd de får från vuxna. Vidare visar resultatet att språkutvecklingen hos nyanlända barn beror mycket på pedagogernas engagemang, respekt till barnets språk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behärskar barnets språk och kan kommunicera med barnet på ett mer betydelsefullt sätt.