Försvarsmakten är en organisation som vill vara lärande. En lärande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet är mål som många organisationer strävar efter. Att vara en lärande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebär att målen kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och därigenom öka förståelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rätt resultat. De doktriner som är inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring ämnet bildar empirin för undersökningen. Slutsatserna visar att den lärande organisationen finns närvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering är uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna där erfarenheter är viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar också att det finns väsentliga delar av systemet som kan förändras för att helheten ska fungera på bästa sätt.

In the early nineties Samoa was hit by two major cyclones, Cyclone Ofa (1990) and Cyclone Val (1991), which caused significant damage and devastation. Although it is more than 15 years since these cyclones, they still factor in people's lives and have impacted on the way individuals and organisations conceptualise disasters in Samoa. The incidence of disasters is increasing globally and Pacific Island nations face ongoing and increasing vulnerability to the impacts of such disasters at both community and national levels. Disasters can result in short and long-term social, economic and environmental consequences and, as Ofa and Val illustrate, entire community survival and livelihood systems can be severely disrupted by a single disaster. As a consequence, disasters continue to pose significant threats to sustainable development in the Pacific region. Villagers from the eastern coast of Savai'i, and Government and NGO agencies in Apia were interviewed during six weeks of fieldwork in Samoa. These interviews and insights gained from participant observation, as well as secondary materials such as maps and official reports are used to explore the ways in which people make sense of disaster and hazard risk in their daily lives and the ways in which their belief-systems (cultural, religious etc.) result in very different understandings of disasters and disaster risk. Building on a growing body of critical disaster literature, this thesis explores the ways in which disasters are more than 'natural' events. It examines the ways in which they are socially constructed, resulting from human actions, rather than 'freak natural events'. This approach challenges dominant understandings of disasters which often underpin disaster planning at both national and regional level, and are often characterised by technical 'fixes'. In contrast, this thesis argues for more locally appropriate understandings of 'disasters' and for the importance of placing disaster events within the context of people's everyday lives and broader development priorities.

Yes / Classroom response systems (clickers), in their various forms, are widely used across disciplines, demonstrating effectiveness across a range of different educational settings. However, only a few literature reviews on this technology have been undertaken in general, and no review has yet been performed on this topic in the business and management context. Realising the existing research gap, this article reviews 33 clicker-related studies from the business and management discipline that are largely focused on student perceptions and outcomes. The purpose of this paper is to provide a critical and balanced review of articles from the business and management discipline on various themes such as learner's engagement, performance, learning, participation, satisfaction, feedback, attendance, enjoyability, motivation, and interactivity, to name a few. The review also provides a brief account of lessons learned from the literature published in other disciplines and recommendations provided by studies from the business and management discipline.

<p>Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt. Jag har även endast studerat, för svensk trupp, etiskt tillämpbara delar av stridsteknik. Tidigare forskning kring ämnet är koncentrerat till <em>lessons learned</em>-dokument, och en av anledningarna till denna uppsats är att dra faktiska slutsatser av sådana och lägga grund för en tillämpbar utveckling. Uppsatsen behandlar förutom ovanstående även en del historia om prickskytten som sådan, beskrivning av problem jag uppmärksammat i den svenska prickskytteutbildningen samt en del om det urbana slagfältet kontra det traditionella. Med detta som grund ger jag i min slutsats förslag på förbättrande förändringar avseende de urbana delarna i den svenska prickskytteutbildningen.</p> / <p>Today's conflicts are mainly taking place in urban environments and the importance of updated and well-functioning sniper ability is central. Despite this, there are significant deficiencies in the Swedish sniper training with regard to the urban environment. This document aims to partly contribute to new approaches and provide a useful working basis for the Swedish armed forces´ further development on the subject. By defining how snipers are trained and used in Sweden today, and compare it with other countries' experiences, I would like to give suggestions on how the Swedish sniper training could be developed. To provide updated information, I have limited my search to studying different countries´ sniper experience from the last decade, rather than a country-specific approach. I have only studied, for Swedish soldiers, ethically applicable parts of the battle techniques. Earlier research on the subject is concentrated on lessons learned documents, and one of the reasons for this essay is to draw real conclusions from them and present a useful structure for future development. The essay also deals with some history about the sniper concept, the description of the problems I highlighted in the Swedish sniper training and part of the urban battlefield versus the traditional. On this basis, I am presenting my conclusion and suggestions for improvement changes for the urban parts in Swedish sniper training.</p>

<p>This case study presents how the unit of munition-searching dogs of the Swedish armed forces handles their experiences from international service. The subject is particularly interesting as previous research into the area is nonexistent. The questions asked in the study are answered through the authors findings that training and preparation of this unit has developed thanks to the input of lessons learned from previous missions. This paper, based manly on experience reports, show that the unit successfully uses the method for handling lessons learned chosen within the Swedish armed forces.</p>

<p>Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering. Detta uppnås genom en abduktiv studie med en teoretisk grund som utgörs av teorier inom bl.a. lärande i organisationer och förändring i organisationer. Slutsatserna är att det finns en bra generell grund för en fungerande systematisk erfarenhetshantering i form av Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap. Denna ledarskapsmodell vidrör till stor del samma grundläggande områden som är viktiga för en lärande organisation. Vidare finns det utvecklingspotential gällande utbildning på bredden i organisationen och den organisatoriska närheten mellan erfarenhetshanteringen och utbildningen på Försvarsmaktens stridsskolor.</p> / <p>The Swedish Armed Forces have a need for a systematic lessons learned-process. The system that exists today has development potential and is not fully implemented in the organization. An essential sector of the implementation and development of the capability lessons learned should be training. Through training and information to the organization should trust and legitimacy of the process increase and this is important for the implementation of a systematic lessons learned-process in the Swedish Armed Forces' daily routines. The purpose of this thesis is to discuss whether the Swedish Armed Forces trainings and trainingplatforms supports the implementation of a systematic lessons learned-process. This is achieved through an abductive study with a theoretical core of theories concerning learning organizations and change in organizations. The conclusions are that there is a good general basis for a systematic lessons learned-process in formof the Swedish Armed Forces leadership model Transformational leadership (Utvecklandeledarskap). This leadership model touches to a large extent the same basic areas that are important for a learning organization. Furthermore, there is development potential for training on the breadth of the organization and the organizational proximity between the training and lessons learned activities at the Swedish Armed Forces branch schools.</p>

This case study presents how the unit of munition-searching dogs of the Swedish armed forces handles their experiences from international service. The subject is particularly interesting as previous research into the area is nonexistent. The questions asked in the study are answered through the authors findings that training and preparation of this unit has developed thanks to the input of lessons learned from previous missions. This paper, based manly on experience reports, show that the unit successfully uses the method for handling lessons learned chosen within the Swedish armed forces.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering. Detta uppnås genom en abduktiv studie med en teoretisk grund som utgörs av teorier inom bl.a. lärande i organisationer och förändring i organisationer. Slutsatserna är att det finns en bra generell grund för en fungerande systematisk erfarenhetshantering i form av Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap. Denna ledarskapsmodell vidrör till stor del samma grundläggande områden som är viktiga för en lärande organisation. Vidare finns det utvecklingspotential gällande utbildning på bredden i organisationen och den organisatoriska närheten mellan erfarenhetshanteringen och utbildningen på Försvarsmaktens stridsskolor. / The Swedish Armed Forces have a need for a systematic lessons learned-process. The system that exists today has development potential and is not fully implemented in the organization. An essential sector of the implementation and development of the capability lessons learned should be training. Through training and information to the organization should trust and legitimacy of the process increase and this is important for the implementation of a systematic lessons learned-process in the Swedish Armed Forces' daily routines. The purpose of this thesis is to discuss whether the Swedish Armed Forces trainings and trainingplatforms supports the implementation of a systematic lessons learned-process. This is achieved through an abductive study with a theoretical core of theories concerning learning organizations and change in organizations. The conclusions are that there is a good general basis for a systematic lessons learned-process in formof the Swedish Armed Forces leadership model Transformational leadership (Utvecklandeledarskap). This leadership model touches to a large extent the same basic areas that are important for a learning organization. Furthermore, there is development potential for training on the breadth of the organization and the organizational proximity between the training and lessons learned activities at the Swedish Armed Forces branch schools.

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt. Jag har även endast studerat, för svensk trupp, etiskt tillämpbara delar av stridsteknik. Tidigare forskning kring ämnet är koncentrerat till lessons learned-dokument, och en av anledningarna till denna uppsats är att dra faktiska slutsatser av sådana och lägga grund för en tillämpbar utveckling. Uppsatsen behandlar förutom ovanstående även en del historia om prickskytten som sådan, beskrivning av problem jag uppmärksammat i den svenska prickskytteutbildningen samt en del om det urbana slagfältet kontra det traditionella. Med detta som grund ger jag i min slutsats förslag på förbättrande förändringar avseende de urbana delarna i den svenska prickskytteutbildningen. / Today's conflicts are mainly taking place in urban environments and the importance of updated and well-functioning sniper ability is central. Despite this, there are significant deficiencies in the Swedish sniper training with regard to the urban environment. This document aims to partly contribute to new approaches and provide a useful working basis for the Swedish armed forces´ further development on the subject. By defining how snipers are trained and used in Sweden today, and compare it with other countries' experiences, I would like to give suggestions on how the Swedish sniper training could be developed. To provide updated information, I have limited my search to studying different countries´ sniper experience from the last decade, rather than a country-specific approach. I have only studied, for Swedish soldiers, ethically applicable parts of the battle techniques. Earlier research on the subject is concentrated on lessons learned documents, and one of the reasons for this essay is to draw real conclusions from them and present a useful structure for future development. The essay also deals with some history about the sniper concept, the description of the problems I highlighted in the Swedish sniper training and part of the urban battlefield versus the traditional. On this basis, I am presenting my conclusion and suggestions for improvement changes for the urban parts in Swedish sniper training.

This thesis examines the state of reporting Lessons Learned in a Swedish company that operates globally and explores the areas of potential improvements through better classification and reporting of Lessons Learned from previous projects. Particularly, it explores which the most effective ways to capture and document Lessons Learned are as well as how a System that supports efficient storage, sharing and retrieval of Lessons Learned can be specified. The research is a case study in a Swedish company and is a mixed-model research as it uses both quantitative and qualitative data from primary sources. Indeed, the data collection was done via interviews, questionnaires, a focus group and the study of the company’s documents. The findings revealed some issues in the Lessons Learned methods used in the company, especially in documentation. Additionally, the need for a Lessons Learned System to manage the knowledge and experience from projects was also identified. The thesis concludes with explicit answers to the research questions and more specific with the suggestion of certain guidelines for the employees, a new template for reporting Lessons Learned and the specifications of a Lessons Learned System that can support efficient storage, sharing and retrieval of Lessons Learned.