Implementering av tidigare dragna erfarenheter utgör ett av totalt fem steg i den kontinuerliga process som bidrar till organisationers inlärningsförmåga. Det är därför intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet av implementering av erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning Försvarsmakten implementerar tidigare dragna erfarenheter i verksamheten samt att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara utfallet. Detta undersöks utifrån förmågan att etablera camper vid internationella militära insatser. Att omhänderta erfarenheter utgör grunden för organisationers inlärningsförmåga och för ett gemensamt lärande, vilket i förlängningen också är relevant för en lärande organisation. En fungerande erfarenhetshanteringsprocess handlar initialt om insamling, analys och värdering av erfarenheter för att sedan övergå till implementering av dessa i organisationen eller verksamheten. För att implementering av erfarenheter ska kunna ske krävs inte bara efterfrågan eller behov bland berörda utan även förmåga/resurser, kunskap/kompetens, tid, organisering, motivation/vilja och förståelse. Etablering av Camp Nobel i Mali under 2014/2015 utgör undersökt fall avseende Försvarsmaktens förmåga till implementering av tidigare dragna erfarenheter, vilka hämtas från etableringen av Camp Northern Lights i Afghanistan under 2005/2006. Studiens resultat visar att Försvarsmakten brister i att implementera tidigare dragna erfarenheter och att det främst är faktorerna kunskap/kompetens, tid, organisering och motivation/vilja som kan hjälpa oss att förklara utfallet. Förbättringar inom dessa områden kan säkert bidra till en ökad implementeringsgrad av erfarenheter inom ramen för campetablering. Men för fortsatt utveckling och en fungerande erfarenhetshantering finns också behov av att regelfästa eller institutionalisera det kollektiva minnet kring de dragna erfarenheterna, vilket kanske också Försvarsmakten har behov av även inom andra områden

This study is examining the Swedish military attachés reports from Washington regarding the Vietnam War. The focus is to find out if there are any lessons learned by the US military, and then also if these lessons learned are applicable for the Swedish military according to the rapports of the military attachés. This with the help of Tom Dyson’s theory about the lessons learned process in modern militaries. Where the process is turned into four steps, knowledge acquisition, management, dissemination and finally transformation. These four steps are also influenced by four factors, organizational theory, bureaucratic politics, culture, and neoclassical realism. The method used is qualitative text analysis with a hermeneutic viewpoint, where the focus it to interpret the rapports. The study shows that there are several rapports from the attachés regarding the Vietnam War, where rapports range from political problems in the US to the use of hovercraft on the rivers of Vietnam. The study further shows several instances where the US tactics in Vietnam have changed following the lessons learned theory four steps. The study shows that several of these lessons learned by the US in Vietnam were also interesting for the attachés for their applicability in the Swedish military. Lastly it showed that several of the theories factor might have played a part in how the rapports were presented from the attachés to the Swedish intelligence center.

In an ever-changing world an armed force needs to adapt and learn from its mistakes. To do this it needs to have a working lessons-learned process and the Swedish army is in the developing phase of such a process. But how does it hold up against previous lessons-learned processes and what can be learned from these? The essay investigates the Swedish lessons-learned process used during its ISAF contingents between 2009-2013 and compare it to the process the Swedish army is developing today with the help of Dysons model for lessons-learned processes. The essay finds that, while some improvements have been achieved, there are certain factors that still needs to improve. Most importantly the understanding of what a lesson learned is and how to use it needs to be improved. This will help the organization in the other areas, such as knowledge management, dissemination, and transformation. Another area in need of development is the knowledge management IT-system. The study finds that further studies needs to be done in knowledge transformation within the organization. Further studies also need to be done regarding how the organization handles the lessons learned process in the units.

Försvarsmakten är en organisation som vill vara lärande. En lärande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet är mål som många organisationer strävar efter. Att vara en lärande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebär att målen kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och därigenom öka förståelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rätt resultat. De doktriner som är inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring ämnet bildar empirin för undersökningen. Slutsatserna visar att den lärande organisationen finns närvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering är uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna där erfarenheter är viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar också att det finns väsentliga delar av systemet som kan förändras för att helheten ska fungera på bästa sätt.

Organizational learning and management have been studied and researched for a long time, numerous of theories regarding the matter has been published and used withing the civilian sector and business. Military organizations are just as dependent on a working knowledge management system as the civilian sector.  Tom Dyson has previously conducted a case study within the NATO organization and some of its member countries and found problem areas with their way of managing experiences and ways to implement previously learned lessons.  This study aims to use Dyson’s theory regarding organizational learning within military organizations and apply them to the Swedish armed forces common handbook for knowledge management to determine if the Swedish way is suffering in any department, or if the common handbook is sufficient for an organization which require good and a well working knowledge management system. The result from the study shows that the Swedish armed forces do enforce most of Dyson’s criterions for a well working knowledge management system but are lacking in incorporating a common system for the personal within the organization to use, share and learn from previous lessons.

Multiple studies have shown that organizational learning have a positive effect on military organizations. This is especially true in contemporary warfare, where cyber and information warfare increases to influence modern warfare means and methods. To counter this, it is important that the processes of organizational learning is functional and allows innovations to change what soldiers learn, to better equip them for the conflict of the future.   This essay analyses the Swedish army’s policy documents regarding organizational learning and solider education to expose barriers described by Schilling et.al., which might hinder processes within organizational learning. The purpose of the study is thus to show how policy documents influences organizational learning by enabling or hindering this process.  The results show that many of the barriers described by Schilling et.al is covered and adequately handled within the policy documents of the army, but not all of them. Most notable is the army’s attitude towards the technological development regarding warfare, which is said to risk making innovation from past experiences obsolete, hindering the innovation's path through the organization and thus risk that useful innovations are discarded which in turn can lead to risks in a presumptive conflict.

<p>This case study presents how the unit of munition-searching dogs of the Swedish armed forces handles their experiences from international service. The subject is particularly interesting as previous research into the area is nonexistent. The questions asked in the study are answered through the authors findings that training and preparation of this unit has developed thanks to the input of lessons learned from previous missions. This paper, based manly on experience reports, show that the unit successfully uses the method for handling lessons learned chosen within the Swedish armed forces.</p>

<p>Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering. Detta uppnås genom en abduktiv studie med en teoretisk grund som utgörs av teorier inom bl.a. lärande i organisationer och förändring i organisationer. Slutsatserna är att det finns en bra generell grund för en fungerande systematisk erfarenhetshantering i form av Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap. Denna ledarskapsmodell vidrör till stor del samma grundläggande områden som är viktiga för en lärande organisation. Vidare finns det utvecklingspotential gällande utbildning på bredden i organisationen och den organisatoriska närheten mellan erfarenhetshanteringen och utbildningen på Försvarsmaktens stridsskolor.</p> / <p>The Swedish Armed Forces have a need for a systematic lessons learned-process. The system that exists today has development potential and is not fully implemented in the organization. An essential sector of the implementation and development of the capability lessons learned should be training. Through training and information to the organization should trust and legitimacy of the process increase and this is important for the implementation of a systematic lessons learned-process in the Swedish Armed Forces' daily routines. The purpose of this thesis is to discuss whether the Swedish Armed Forces trainings and trainingplatforms supports the implementation of a systematic lessons learned-process. This is achieved through an abductive study with a theoretical core of theories concerning learning organizations and change in organizations. The conclusions are that there is a good general basis for a systematic lessons learned-process in formof the Swedish Armed Forces leadership model Transformational leadership (Utvecklandeledarskap). This leadership model touches to a large extent the same basic areas that are important for a learning organization. Furthermore, there is development potential for training on the breadth of the organization and the organizational proximity between the training and lessons learned activities at the Swedish Armed Forces branch schools.</p>

This case study presents how the unit of munition-searching dogs of the Swedish armed forces handles their experiences from international service. The subject is particularly interesting as previous research into the area is nonexistent. The questions asked in the study are answered through the authors findings that training and preparation of this unit has developed thanks to the input of lessons learned from previous missions. This paper, based manly on experience reports, show that the unit successfully uses the method for handling lessons learned chosen within the Swedish armed forces.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering. Detta uppnås genom en abduktiv studie med en teoretisk grund som utgörs av teorier inom bl.a. lärande i organisationer och förändring i organisationer. Slutsatserna är att det finns en bra generell grund för en fungerande systematisk erfarenhetshantering i form av Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap. Denna ledarskapsmodell vidrör till stor del samma grundläggande områden som är viktiga för en lärande organisation. Vidare finns det utvecklingspotential gällande utbildning på bredden i organisationen och den organisatoriska närheten mellan erfarenhetshanteringen och utbildningen på Försvarsmaktens stridsskolor. / The Swedish Armed Forces have a need for a systematic lessons learned-process. The system that exists today has development potential and is not fully implemented in the organization. An essential sector of the implementation and development of the capability lessons learned should be training. Through training and information to the organization should trust and legitimacy of the process increase and this is important for the implementation of a systematic lessons learned-process in the Swedish Armed Forces' daily routines. The purpose of this thesis is to discuss whether the Swedish Armed Forces trainings and trainingplatforms supports the implementation of a systematic lessons learned-process. This is achieved through an abductive study with a theoretical core of theories concerning learning organizations and change in organizations. The conclusions are that there is a good general basis for a systematic lessons learned-process in formof the Swedish Armed Forces leadership model Transformational leadership (Utvecklandeledarskap). This leadership model touches to a large extent the same basic areas that are important for a learning organization. Furthermore, there is development potential for training on the breadth of the organization and the organizational proximity between the training and lessons learned activities at the Swedish Armed Forces branch schools.