<p> </p><p>Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att bli uppsatt på väntelistan för en ny lever upplevdes av många patienter som en enorm lättnad och de fick en känsla av hopp samtidigt som det innebar en fysisk och psykisk begränsning i tillvaron. Rädsla och ångest på grund av ovissheten var också ett stort problem för deltagarna. Informationen och stödet ansågs vara viktigt under väntetiden. Diskussion: Upplevelsen av förändrad självbild och identitet, ångest samt behovet av information och stöd i väntan diskuterades och kopplades samman med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt sjuksköterskans kompetens. Slutsats: För att kunna utveckla omvårdnaden kring patienter som väntar på en levertransplantation krävs det mer forskning som belyser upplevelsen av väntan före en levertransplantation.</p><p> </p> / <p><p>Background: The number of patients on waiting lists for a liver transplant is growing in all countries around the world. These patients experience the waiting as a psychologically and socially stressful time, because it is unclear if and when a suitable organ will become available. It is important for the nurse to try to relieve the suffering of these patients. Aim: The purpose of this study was to illustrate and describe patients' experiences while waiting for a liver transplant. Method: This literature study was based on a total of ten articles describing research performed using qualitative and quantitative methods. Results: Being put on the transplant waiting list gave the patients feelings of substantial relief and hope, but at the same time involved physical and mental limitations in their daily lives. Fear and anxiety due to the uncertainty of the situation was also a significant problem for the liver candidates. Information and support was regarded as important during the waiting time. Discussion: The experiences of a changed self-image and identity, anxiety, and the need for information and support were discussed and linked to Joyce Travelbee’s nursing theory and to the skills of nurses. Conclusion: To be able to develop nursing care related to cases involving liver transplants, more research is needed to highlight the things the patients experience while waiting to undergo such surgery.</p></p>

Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att bli uppsatt på väntelistan för en ny lever upplevdes av många patienter som en enorm lättnad och de fick en känsla av hopp samtidigt som det innebar en fysisk och psykisk begränsning i tillvaron. Rädsla och ångest på grund av ovissheten var också ett stort problem för deltagarna. Informationen och stödet ansågs vara viktigt under väntetiden. Diskussion: Upplevelsen av förändrad självbild och identitet, ångest samt behovet av information och stöd i väntan diskuterades och kopplades samman med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt sjuksköterskans kompetens. Slutsats: För att kunna utveckla omvårdnaden kring patienter som väntar på en levertransplantation krävs det mer forskning som belyser upplevelsen av väntan före en levertransplantation. / Background: The number of patients on waiting lists for a liver transplant is growing in all countries around the world. These patients experience the waiting as a psychologically and socially stressful time, because it is unclear if and when a suitable organ will become available. It is important for the nurse to try to relieve the suffering of these patients. Aim: The purpose of this study was to illustrate and describe patients' experiences while waiting for a liver transplant. Method: This literature study was based on a total of ten articles describing research performed using qualitative and quantitative methods. Results: Being put on the transplant waiting list gave the patients feelings of substantial relief and hope, but at the same time involved physical and mental limitations in their daily lives. Fear and anxiety due to the uncertainty of the situation was also a significant problem for the liver candidates. Information and support was regarded as important during the waiting time. Discussion: The experiences of a changed self-image and identity, anxiety, and the need for information and support were discussed and linked to Joyce Travelbee’s nursing theory and to the skills of nurses. Conclusion: To be able to develop nursing care related to cases involving liver transplants, more research is needed to highlight the things the patients experience while waiting to undergo such surgery.

Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som genomgått en levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. De delar som påverkade livskvalitén positivt var familjen, att kunna återvända till det yrkesverksamma livet och att få en chans till ett nytt liv. Negativa aspekter som framkom i resultatet var bland annat förlorad autonomi, fysisk inaktivitet och en känsla av utanförskap i samhället. Vidare omvårdnadsforskning inom området livskvalitet relaterat till levertransplantation bör utföras. Sjuksköterskor behöver utbildning i ämnet för att i omvårdnadsarbetet kunna främja och bevara patienters livskvalitet. / The nurse should have knowledge of the concept of quality of life to respond to patients who underwent a liver transplant, when the perceived quality of life is important for patients. The aim was to describe the quality of life in patients undergoing a liver transplant. The study was conducted as a literature review of 12 scientific papers that have been reviewed. The results show that the perceived quality of life in liver transplant patients is relatively good but there are elements of quality of life adversely affected by post-liver transplant. Quality of life is affected by physical, psychological and social aspects. The elements affecting the quality of life positively were the family, ability to return to the working life and to get a chance to start a new life. Negative aspects that emerged from the results included the loss of autonomy, physical inactivity and a sense of alienation in society. In addition, nursing research in the field of quality of life related to liver transplantation should be performed. Nurses need education on the topic of the nursing work to promote and preserve patients' quality of life.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet. Vid väntan uppstod fysiska och psykiska begränsningar. Olika kategorier framkom som var tydliga i de granskade artiklarna; att bli uppsatt på väntelista, att uppleva begränsad frihet, att ha behov av information och supportsamt att uppleva fysiska och psykiska begränsningar. Slutsats: Genomgående sänkt livskvalitet visas hos leversjuka människor som väntar på en levertransplantation vilket stämmer överens med tidigare forskning. Genom vårdpersonalens djupare förståelse för patienten i dennes väntan och dess fysiska och psykiska påverkan kan livskvaliteten samt upplevelsen av väntan förbättras. / Background: Liver cirrhosis is a condition that has a high mortality unless a livertransplantation is carried out. The waiting list for transplantation is long while the need for organs increases. Purpose: The purpose of this study is to describe patient’s experiences and quality of life while awaiting a liver transplant. Method: A literature review was chosen where 9 scientific articles were reviewed andanalyzed according to Friberg's model (2006). Results: The diagnosis and the registration on the waiting list were marked by both positive and negative emotions; joy, relief, worry and doubt. During the waiting period physical and mental limitations were present. Different categories emerged which were evident in the reviewed articles, to be put on waiting list, to experience limited freedom, to have needs for information and support, to experience physical and mental limitations. Conclusion: Consistently lower quality of life having a liver disease and for people waiting for a liver transplant which agree with earlier studies. By health professionals gaining a deeper understanding of the patient's situation while waiting and its physical and psychological impact, the quality of life and the experience of waiting can be improved.

Antalet potentiella kandidater till en levertransplantation är högre än tillgången till donatorer. En levertransplantation övervägs när transplantationen kan bidra till ökad livskvalitet eller när sjukdomen förväntas ge en kortare livstid än den förväntade generella livslängden hos människan. Syftet var att beskriva erfarenheter hos personer som har genomgått en levertransplantation. En allmän litteraturstudie med deduktiv ansats. Tio resultatartiklar hämtade från två olika databaser som analyserats med en innehållsanalys. Resultatfynden kategoriserades utifrån en modell för överlevnad vid levertransplantation. Kategorierna var fysiskt välbefinnande, psykologiskt välbefinnande, socialt välbefinnande och spirituellt välbefinnande. Att genomgå en levertransplantation påverkade vardagen och den upplevda hälsan hos personer som mottagit en ny lever. Trots känslor av rädsla, oro och nedstämdhet så upplevde personerna ett hopp om en möjlig framtid. En utveckling av modellen för överlevnad vid levertransplantation kan möjliggöra för att den ska kunna implementeras och används som underlag i vården av personer som fått en ny lever i framtiden. Litteraturtudien kan stödja sjuksköterskan i att implementera ett personcentrerat förhållningssätt där patienten får vara delaktig i vården. / The number of potential candidates for a liver transplant is higher than the availability of donors. A liver transplant is considered when the transplant can contribute to increased quality of life or when the disease is expected to have a shorter lifespan than the expected overall life expectancy in humans. The purpose was to describe the experiences of people who have undergone a liver transplant. A general literature study with a deductive approach. Nine articles retrieved from two different databases analyzed with a content analysis. The results were categorized on the basis of a survivorship model in liver transplantation. The categories were physical well-being, psychological well-being, social well-being and spiritual well-being. Undergoing a liver transplant affected the everyday life and perceived health of people who received a new liver. Despite feelings of fear, anxiety and depression, the people experienced hope for a possible future. A development of the model for liver transplantation survivorship can enable for it to be implemented and used as a basis in the care of people who have received a new liver in the future. The literature study can support the nurse in implementing a person-centered approach where the patient can be involved in the care.