Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå. I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag. Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen. En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång. Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.

<p>I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå.</p><p>I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag.</p><p>Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen.</p><p>En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång.</p><p>Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.</p>

<p>Ett centralt tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning. Den tredje komponenten informationsanvändning är ett område som faller utanför uppsatsens syfte, men utgör en lika viktig del i förståelsen av ordboksanvändarens informationsbeteende.</p>

Ett centralt tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning. Den tredje komponenten informationsanvändning är ett område som faller utanför uppsatsens syfte, men utgör en lika viktig del i förståelsen av ordboksanvändarens informationsbeteende.

<p>Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi</p>

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde.

Abstract The theme of this doctoral thesis is the relationship between gender, language, and cognition. The research object are Swedish suffix derived feminine nouns (feminine derivations) and their Finnish and German equivalents. The focus lies on their semantic and conceptual structures. The main material source constitutes of unilingual Swedish, Finnish, and German dictionaries. I this study the meaning descriptions of the feminine derivations are regarded as semantic structures which are called omskrivnings. An omskrivning expresses the meaning of a word by “re-writing” it with other words. The theoretical frame of reference is cognitive linguistics that is combined with gender studies. Linguistic structures reflect conceptual structures and symbolize a certain perspective to the phenomenon they refer to (here: gender). This is called conceptualization. The starting point of this study is that meanings (semantic structures) and concepts behind them (conceptual structures) constitute of components that stand in certain relationships to each other. The components in the conceptual structure are called schemes. Four different patterns of omskrivning can be found in unilingual dictionaries. These patterns represent four types of semantic and conceptual structures and thus four ways to conceptualize gender: as a primary, secondary, overlapping, or relational scheme. In this study the conceptualizations are also related to the external reality. The relationship between the conceptualizations and the external reality is studied in terms of how and if Swedish, Finnish and German feminine derivations are used in communication. The use of feminine derivation varies in different languages. Every one of the four semantic and conceptual types has its own characteristic conceptualization that implies whether feminine suffixation is facultative or obligatory – i.e. if it’s possible to choose between a feminine derivation and a corresponding masculine or gender neutral word. Alongside conceptualization the facultativity and obligation are also influenced by the external reality. The external reality constitutes of three factors concerning each language: language typology, strategy for equal language, and gender culture. They can possibly explain why there are differences and similarities in the use of feminine derivations between Swedish, Finnish, and German. / Tiivistelmä Tämän väitöskirjan aiheena on sukupuolen, kielen ja kognition välinen suhde. Tutkimuskohteena ovat ruotsalaiset suffiksijohdetut feminiiniset henkilönimikkeet (feminiinijohdokset) ja niiden suomalaiset ja saksalaiset ekvivalentit. Tarkoitus on tutkia sanojen semanttisia ja käsitteellisiä rakenteita. Tärkeimpänä lähdeaineistona ovat yksikieliset ruotsalaiset, suomalaiset ja saksalaiset sanakirjat. Tutkimuksessa feminiinijohdosten sanakirjamääritelmät katsotaan semanttisiksi rakenteiksi, joista käytetään nimitystä omskrivning. Omskrivning ilmaisee sanan merkityssisällön ”uudelleenkirjoittamalla” sen toisia sanoja käyttäen. Teoreettisena viitekehyksenä on kognitiivinen kielitiede yhdistettynä sukupuolentutkimuksen näkökulmaan. Kielen rakenteet heijastavat käsitteellisiä rakenteita ja symboloivat tiettyä näkökulmaa siihen ilmiöön, johon ne viittaavat (tässä: sukupuoli). Tätä kutsutaan käsitteistykseksi. Tutkimuksen lähtökohtana on se, että sekä merkitykset (semanttiset rakenteet) että käsitteet niiden takana (käsitteelliset rakenteet) koostuvat komponenteista, joiden välillä on erilaisia suhteita. Käsitteellisen rakenteen komponentteja kutsutaan skeemoiksi. Yksikielisissä sanakirjoissa esiintyy neljä omskrivning-mallia. Omskrivning-mallit edustavat neljää semanttisen ja käsitteellisen rakenteen tyyppiä ja siten neljää erilaista tapaa käsitteistää sukupuoli: primäärinä, sekundäärisenä, limittäisenä tai suhteellisena skeemana. Tutkimuksessa käsitteistykset liitetään myös ulkoiseen todellisuuteen. Suhdetta käsitteistysten ja ulkoisen todellisuuden välillä tarkastellaan sen avulla, miten ruotsalaisia, suomalaisia ja saksalaisia feminiinijohdoksia käytetään kommunikaatiossa. Feminiinijohdosten käyttö vaihtelee eri kielissä. Jokaisella neljällä semanttisella ja käsitteellisellä tyypillä on oma tunnusomainen käsitteistyksensä, joka implikoi, onko feminiinisuffiksaatio valinnainen vai pakollinen, ts. onko mahdollista valita feminiinijohdoksen ja vastaavan maskuliinisen tai sukupuolineutraalin sanan välillä. Käsitteistyksen ohella valinnaisuuteen ja pakollisuuteen vaikuttaa myös ulkoinen todellisuus. Ulkoinen todellisuus koostuu kolmesta tekijästä jokaisen kielen kohdalla: kielityyppi, tasa-arvoisen kielenkäytön strategiat ja sukupuolikulttuuri. Näiden avulla voidaan selittää miksi feminiinijohdosten käytössä on eroja ja yhtäläisyyksiä ruotsin, suomen ja saksan välillä. / Abstrakt Temat i denna doktorsavhandling är förhållandet mellan kön, språk och kognition. Undersökningsobjektet är svenska suffixavledda feminina personbeteckningar (femininavledningar) och deras finska och tyska ekvivalenter. Syftet är att studera beteckningarnas semantiska och begreppsliga strukturer. De viktigaste materialkällorna utgörs av svenska, finska och tyska enspråkiga ordböcker. I denna undersökning tolkas femininavledningarnas betydelsebeskrivningar som semantiska strukturer vilka kallas omskrivningar. En omskrivning uttrycker ordets betydelseinnehåll genom att ”skriva om” det med andra ord. Den teoretiska referensramen utgörs av kognitiv lingvistik som kombineras med en genusvetenskaplig synvinkel. Språkets strukturer avspeglar begreppsliga strukturer och symboliserar ett visst perspektiv på den företeelse som de syftar på (här: kön). Detta kallas konceptualisering. Undersökningen utgår från att både betydelser (semantiska strukturer) och begrepp bakom dem (begreppsliga strukturer) består av komponenter och att komponenterna står i vissa förhållanden till varandra. Komponenterna i den begreppsliga strukturen kallas scheman. I enspråkiga ordböcker förekommer fyra olika omskrivningsmönster. Omskrivningsmönstren representerar fyra semantiska och begreppsliga strukturer och därmed fyra sätt att konceptualisera könet: som primärt, sekundärt, överlappande eller relationellt schema. I denna undersökning relateras konceptualiseringarna även till den utomstående verkligheten. Förhållandet mellan konceptualiseringarna och den utomstående verkligheten beaktas inom ramen för hur och om svenska, finska och tyska femininavledningar används i språkbruket. Användningen av femininavledningar varierar i olika språk. Var och en av de fyra semantiska och begreppsliga typerna har sin kännetecknande konceptualisering som implicerar huruvida femininsuffixeringen är fakultativ eller obligatorisk, d.v.s. huruvida man kan välja mellan en femininavledning och en motsvarande maskulin eller könsneutral beteckning. Vid sidan av konceptualiseringen påverkas fakultativiteten och obligatoriet också av den utomstående verkligheten som utgörs av tre faktorer för varje språks del: språktyp, strategi för jämställt språk och könskultur. Med hjälp av dem är det möjligt att förklara varför det finns skillnader och likheter i användningen av femininavledningar mellan svenska, finska och tyska.

The semantics of New Testament words is a complex subject as these words often have backgrounds consisting of a usage in both extrabiblical Greek literature and the Septuagint, in extension also being the object of Hebraic influence. Καρδία, often translated ”heart”, is no exception. In some Greek literature, the organ is referred to literally, but in the New Testament, καρδία is exclusively used figuratively. Another layer of complexity is added when the nature of this figurative usage is considered, as it includes aspects of cognition, volition, morality, and more. In this thesis, I studied how καρδία is used in the New Testament in comparison to the Septuagint, investigating the existing notion of a “biblical usage” of the word. This usage was then compared to its usage in periods ranging from 800–270 BCE, further exploring the existence of a distinct biblical usage but from a diachronic perspective. For this study, I adopted an interdisciplinary approach inspired by computational and corpora linguistics, dedicating a substantial part of this thesis to evaluating the approach within the field of New Testament lexicography. Its usage in the New Testament and the Septuagint was found to be similar, and I was able to propose some areas where this similarity became the most evident. This biblical usage of καρδία was not found to share much similarity with its usage in extrabiblical literature, with a biblical “moral” and “theological” usage standing out as being the main points of contrast. For the purposes of New Testament lexicography, the approach was found beneficial regarding the collection of evidence, although some issues will need to be further investigated.