Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system. Växthuspotentialen beräknas i alla dessa steg som totala koldioxidekvivalenter. Ett sätt att bedöma den energibesparing som har gjorts är med en EROI-analys. EROI beräknas som sparad energi dividerat med investerad energi och är ett dimensionslöst tal som ger en indikation på hur värdefull investeringen är från energisynpunkt. Kylbehovet som finns i byggnader består av värmeöverskott, som uppkommer av bland annat belysning, datorer, kopiatorer och värme från människor. För att kyla bort denna värme finns ett antal olika kyltekniker. Kylmaskinen betraktas ofta som det klassiska sättet att skapa kyla, men är förknippad med en stor energianvändning under dess drift, främst till kompressor-drift. Till borrhålslösningen utgör en cirkulationspump enda elbehovet för att kunna skapa kyla, eftersom denna driftenergi är mycket lägre än för kylmaskinens kompressor ses ofta kyla från borrhål som gratis- eller frikyla. Byggnadens kylenergibehov har bedömts till 40 kWh/m2, år eller totalt 80 000 kWh/år. Detta kylenergibehov ger upphov till driftenergibehov. De årliga elbehoven beräknades till 26 145 kWh/år för kylmaskinen och 2 000 kWh/år för borrhålen. Dessa elbehov motsvarar de totala energierna 4 235 460 MJ för kylmaskinen samt 324 000 MJ för borrhålen under byggnadens livslängd. För att beräkna den inbäddade energin i dessa två lösningar krävdes livscykelanalyser. Det framkom snart att det inte fanns, av denna anledning användes byggvarudeklarationer för komponenterna. Till det hämtades livscykelanalyser för material. I de fall där det funnits varken livscykelanalyser eller byggvarudeklarationer har antaganden gjorts. Det som saknades var information om vad en kylmaskin innehåller, därför har det antagits att en värmepump och kylmedelkylare tillsammans kan fungera på samma sätt som en kylmaskin. Resultatet av beräkningarna för den inbäddade energin, tillverkning och transporter, beräknades till 74 627 MJ för kylmaskinen och 480 490 MJ för borrhålslösningen. Koldioxidutsläppen i samma skeden blev 4,8 ton koldioxidekvivalenter för kylmaskinen respektive 29,5 ton koldioxidekvivalenter för borrhålen. De stora skillnader som ses i inbäddad energi och koldioxidekvivalenter uppkommer av dieselanvändning, som krävs för att borra borrhålen. I denna rapport studeras scenariot att ersätta en kylmaskin som använts i fem år med ett antal borrhål, med samma kyleffekt, om detta kan vara fördelaktigt ur en energi- och miljömässig synpunkt. Studien visar att efter bara 4,5 år använder borrhålslösningen mindre energi, trots den höga inbäddade energin vid installationen. Den stora skillnaden består av elbehovet i driftskedet, där borrhålen har en cirkulationspump som använder betydligt mindre el än kylmaskinens kompressor. Den andra kategorin som har undersökts i denna studie har varit växthuspotential i form av koldioxidekvivalenter, som uppkommer under hela livstiden för båda lösningarna. Ett av kylmaskinens utsläpp kommer från köldmediet (R407C), ett kg köldmedie motsvarar 1 526 kg koldioxidekvivalenter. Det antogs att 4 % av detta köldmedie årligen läcker till omgivningen under alla år 45 år, detta läckage gav en total växthusverkan på 46,6 ton koldioxidekvivalenter. Det förekommer även stora koldioxidutsläpp i driftskedet, eftersom elbehoven är totalt 1 177 MWh för kylmaskinen och 90 MWh för borrhålen. En litteraturstudie visade att koldioxid-utsläppen vid produktion av el varierar mycket beroende på vilka förhållanden som råder, utsläppen varierar från 0 till 1 269 kg/MWh. Det visade sig dock att borrhålets koldioxid-utsläpp är lägre än kylmaskinens även vid låga koldioxidemissioner från elproduktion. Detta beror på läckaget av köldmedie som förekommer i kylmaskinen. Resultaten visar att oavsett utsläpp från elproduktion kommer borrhålen ha en lägre växthuspotential än kylmaskinen. Om kylmaskinen skulle användas under byggnadens livslängd skulle den ha en viss inbäddad energi och om borrhålen användes under byggnadens livslängd skulle de ha en annan inbäddad energi. Skillnaden i dessa energier kallas sparad energi. Investerad energi beräknas som den energi som krävs för att ersätta kylmaskinen med borrhålen. Med sparad och investerad energi kan först nettoenergin beräknas som skillnaden mellan dessa, den blev 3 089 025 MJ. EROI beräknas sedan som kvoten av sparad och investerad energi och blev 7,4, vilket innebär att ett byte av en befintlig kylmaskin till en borrhålslösning är fördelaktig ur energisynpunkt. / The purpose of this study is to compare cooling from a refrigeration machine and a borehole system. These technologies are chosen because they are observed as each other’s opposites. A refrigeration machine is associated with a requirement of large amounts of electric energy, while the borehole system is often seen as free cooling. The study is performed on a fictional building located in Västerås. The building has an area of 2 000 m² and a cooling requirement of 50 W/m². In the scenario studied the building is already equipped with a refrigeration machine, the goal is to examine if it can be motivated to remove this machine and replace it with a borehole system. The chosen environmental impact categories are embodied energy and carbon dioxide equivalents. In order to evaluate the embodied energy, EROI (Energy return on investment) is used to calculate the energy saved by removing the refrigeration machine. For the refrigeration machine most of the energy used is during the operation phase, this is because of the compressor which is used to produce cooling energy. In the borehole system 40 % of the energy used is during the operation phase and 60 % during the manufacturing phase. The drilling used 8.1 m3 diesel fuel, which dominated both the embodied energy and the carbon dioxide emissions of the borehole system. Results show that after only 4.5 years after installation the borehole system has less total embodied energy. EROI was then calculated as saved energy divided by invested energy and the result was an EROI of 7.4. The carbon dioxide emissions from both systems are heavily dependent on the CO2-emissions from electricity generation. Though, if a refrigeration machine were used during the buildings entire lifetime the leakage of refrigerant would be big enough to counteract this dependence.

As managers of extensive vehicle fleets and transportation infrastructures, public transit agencies present unique opportunities for reducing greenhouse gas (GHG) emissions from the transportation sector. To achieve substantial and cost-effective GHG emissions reductions from their activities, public transit agencies need tools and resources that enable effective GHG emissions management. This research thesis presents the background, methodology, and results of the author's development of a public transit agency-level life cycle GHG emissions calculator. The development of the calculator involved a series of research efforts aimed at identifying and addressing the needs of transit agency GHG emissions management: a review of background information on climate change and public transit's role in mitigating climate change; a review of existing GHG emissions calculators for public transit agencies, a review of the methodologies for life cycle GHG emissions analysis; integration and adaption of existing calculation resources; development of calculator spreadsheets for estimating relevant lifecycle GHG emissions and quantifying GHG emission reduction cost-effectiveness; application of the developed calculator to a carbon footprint analysis for a typical mid-size to large-size transit agency; and application of the developed calculator to the evaluation of the cost-effectiveness of various potential strategies for reducing transit agency GHG emissions. The developed calculator provides an integrative resource for quantifying GHG emissions and costs of public transit agency activities, including GHG emission reduction strategies. Further research is needed to calibrate the estimation of upstream life cycle GHG emissions, particularly for vehicle manufacture and maintenance.

En balans mellan hållbar utveckling, klassisk design och unikitet kan bidra till att minska dagens konsumtion. Begreppet ekodesign innefattar en produkts miljöpåverkan genom dess livscykel utan att äventyra med andra komponenter som kvalité, kostnad och formgivning. Att skapa en innovativ ekodesignad produkt utan att kompromissa skapar en hög attraktionsnivå och gör det enklare för kund att välja rätt, vilket medför ett högt kundvärde där produkten får leva genom generationer. Syftet med studien var att ta fram ett unikt ekodesignat produktförslag för uppdragsgivaren Ekdahls möbler som skall kunna brukas och uppskattas genom flera generationer där följande frågeställningar besvarats; [1] Vilka gemensamma framgångsfaktorer utgör en klassiskt designad sittmöbel? [2] Hur kan man utveckla en unik ekodesignad sittmöbel? För att besvara studiens första frågeställning genomfördes en dokumentundersökning som följts av en sambandsmatris för att konstatera de gemensamma framgångsfaktorerna hos klassiskt designade stolar. En intervju genomfördes för att analysera och stärka framgångsfaktorerna. Arbetet resulterade i att följande framgångsfaktorer var avgörande för en klassisk designad sittmöbel; unik, komfortabel, kvalitativ, estetisk, kreativ och användarvänlig vilka utgjorde formspråket på det slutliga produktförslaget. För att besvara studiens andra frågeställning tillämpades en designprocess där integrering av verktyg för ekodesign i form av statusanalys, kravspecifikation, funktion- och livscykelanalys samt ekostrategihjulet skapade ett miljöarbete samt en skräddarsydd och mer anpassad process för framtagningen av studiens produktförslag. Genom att följa designprocessens alla steg grundligt med komplettering av integrerade verktyg för ekodesign skapades inte bara en unik utvecklingsprocess utan även ett unikt projekt mot en ekodesignad produkt. Unikiteten är den framgångsfaktorn som värderades högst. Genom att leva upp till den samt de andra framgångsfaktorerna i det slutliga produktförslaget skapades en möjlighet att bli eftersträvansvärd på marknaden och på så sätt även öka livslängden för produkten.Produkten utstrålar klassisk och säregen design där kärleken för naturmaterial och kvalité står i centrum. Genom dess optimering i synpunkt på miljöpåverkan och dess unika formspråk är det en produkt att stolt leva med genom flera generationer. / A balance between sustainable development, classic design and uniqueness can help to reduce today’s consumption. The concept of eco-design includes a product's environmental impact throughout its life cycle without compromising with other components such as quality, cost and design. Creating an innovative eco-designed product without compromising makes it highly attractive and easier for the customer to choose the right product resulting in high customer value where it will live through generations. The purpose of the study was to develop a unique eco-designed product suggestion, for the client Ekdahls möbler, that will be used and appreciated by many generations in which the following questions were answered; [1] What common factors of success represent classically designed seating furniture? [2] How can a unique eco-designed seating furniture be developed? To answer the first question of the study a document investigation followed by a connection matrix was done to determine common success factors of classically designed chairs. An interview was conducted to analyze and strengthen the success factors. The result showed that the following success factors were crucial for a classically designed seating furniture; unique, comfortable, qualitative, aesthetic, creative and user friendly which constitute the design language of the final product proposal. To answer the second question of the study a design process was applied in which the integration of eco-design tools in the form of status analysis, requirements specification, functional and lifecycle analysis and the eco strategy wheel created an environmental and tailored process for the development of the study’s product proposals.' By following the design process’s every step thoroughly with supplementation of integrated tools for eco-design not only a unique development process was created, but also a unique project towards an eco-designed product. Uniqueness is the success factor valued most. By living up to it as well as the other factors for success in the final product proposal, an opportunity to become desirable in the market was created and thus also increase the longevity of the product.The product radiates classic and distinctive design where the love for natural materials and quality are central. Through its optimization of environmental impact and its unique design language it is a product to proudly live with through several generations.

Sediment control devices (SCDs) are critical to reducing the contamination of waterways from adjacent construction sites. Perimeter sediment controls retard the flow of surface runoff water originating on site and subsequently reduce solid, nutrient, and metal concentrations suspended in the flowing water. Silt fence is a commonly used SCD comprised of geotextile filter fabric, steel or wood support posts, and wire mesh reinforcement. The Georgia Department of Transportation (GDOT) uses an extensive amount of silt fence every year, and because of high degradation of geotextile in the field, the silt fence installations are rarely recycled. This research measures the performance of five SCDs (two types of silt fence, mulch berm, compost sock, and straw bales) at suspended solid, turbidity, nutrient, and metal reduction. A life cycle analysis (LCA) is performed to identify environmental impacts associated with material production, assembly, installation, use on site, and disposal. An impact analysis is performed according to for each SCD. Results of the impact analysis are compared to determine the SCD with lowest overall environmental impact. Results of the SCD performance study show that silt fence installations performed the best at reducing suspended solids and turbidity, mulch was best at reducing nutrients, and compost was the best at reducing metal concentrations. The life cycle impact analysis indicates that a mulch berm is the SCD with the lowest overall environmental impact. The impact analysis included global warming potential, acidification, eutrophication, and aquatic toxicity.

Baigiamajame magistro darbe nagrinėjamas tipinis daugiabutis pastatas ir jam pritaikytos energiją generuojančios sistemos. Darbo tikslas – daugiakriterio vertinimo metodu nustatyti optimalų energijos aprūpinimo technologinį sprendinį pagal energinį, ekologinį ir ekonominį kriterijus. Tyrime nagrinėjama centralizuoto šilumos tiekimo sistema, dujinis katilas, oras–vanduo ir gruntas–vanduo šilumos siurbliai, saulės kolektoriai, saulės elementų bei visų šių sistemų kombinacijos. Tyrimui naudojami realūs šilumos suvartojimai ir statistiniais metodais nustatyti elektros energijos poreikiai. Sistemos nagrinėjamos modeliuojant EnergyPRO programa. Visoms sistemoms atlikta inventorinė analizė, nustatyti sunaudojamos energijos ir išsiskiriančių teršalų kiekiai visų sistemų gyvavimo fazių metu. Atlikus sistemų modeliavimą ir kitus tyrimus paaiškėjo, kad optimali yra kombinuota sistema susidedanti iš gruntas-vanduo šilumos siurblio, saulės kolektorių, saulės elementų ir centralizuoto šilumos tiekimo. Tokios sistemos šilumos savikaina yra 18,7 ct/kWh, teršalų emisija – 0,131 CO2 kg ekv/kWh/100 metų, pirminės energijos poreikis – 2,50 MJ/kWh/100 metų. Tokia sistema padengia beveik 85 % pastato metinio šilumos poreikio. Tyrimo rezultatai gali būti pritaikyti daugiabučių namų renovacijai. Darbą sudaro 14 skyrių. Darbo apimtis 65 p. teksto be priedų, 38 iliustr., 22 lentelių 36 bibliografinių šaltinių, priedai (pridedami kartu). / In this thesis a typical apartment building and its own energy generating systems were examined. The goal of this work – to determine the optimum power supply technology solution for energy supply, using multi-criteria analysis according to several criteria: energetical, environmental and economical. The study examined the district heating system, gas boiler, air-to-water and ground-water heat pumps, solar collectors, solar cells, and the combination of these systems. The study uses real heat consumption and statistical methods to determine power requirements. Systems were analyzed using EnergyPRO simulation program. For all systems were performed inventory analysis, to determine the energy consumption and the quantity of emissions of all the systems life phases. After system modeling and other studies results showed, that the optimum system is combined system of the ground-to-water heat pump, solar panels, solar cells, and district heating cost – 18.7 ct/kWh; Emission of pollutants – 0,131 CO2 eq kg/kWh/100 years; Primary energy demand – 2.50 MJ/kWh/100 years. Such a system covers nearly 85% of the building's annual heat demand. The results can be applied to residential buildings projects of renovation. The work consists of 14 chapters. Scope of work 65. text, 38 figures., 22 tables of 36 bibliographic entries, (added together).

Environmental changes are great challenges that humanity must face. This has spurred a flurry of activities aimed to lower our impact on our environment. This essay focuses on the aspects that influence decision makers when choosing construction materials as well as a look into whether wood has a lower impact on the environment compared to concrete when building houses. The materials have been assembled through surveys, interviews and literary studies. The primary factor that was given most weight among entrepreneurs and architects were robustness and safety, and concrete was in that regard favoured over wood. It is also possible that already established economical structures support the use of concrete instead of wood. Environmental aspects are not reflected among entrepreneurs as very important factors when it comes to choosing materials and for change to occur there needs to be more information supporting that wood can be as robust as concrete in structures for it to be similarly prioritised. Concerning wood’s impact on the climate and the environment compared to concrete there is a significant difference in woods favour if only the construction and production phase of the house’s life cycle is examined. However, there are studies that show that depending on the material used and the time the house is expected to remain there are instances where wood has a higher environmental impact than concrete. Conclusively, wood is not always more environmentally friendly. The environmental impact of a material in construction depends heavily on the life span of the house.

L’écoconception d’un produit vise à réduire, dès sa phase de conception, son futur impact environnemental. Dans un contexte fortement concurrentiel, ceci peut être vécu comme une nouvelle contrainte venant s’ajouter à des processus industriels déjà très entravés. Les entreprises souhaitant appliquer de telles démarches sont donc à la recherche de solutions pour faciliter et renforcer l’intégration de l’environnement en conception, mais aussi faire en sorte de la rendre pérenne. L’originalité de cette thèse est d’aborder cette question selon la place des connaissances, et donc des acteurs, en montrant que ces difficultés d’intégration résultent d’un manque de connaissances locales. Nous proposons une réponse selon trois niveaux d’intervention afin d’améliorer ces démarches : (1) la méthode K2stor met en évidence, dans les processus d’écoconception, les défaillances liées à un besoin de connaissances locales, (2) l’approche K2afé crée des situations d’interaction entre acteurs en entreprise afin de construire des connaissances locales cibles et (3) K2alligraphie est un formalisme pour faciliter le partage des raisonnements propres aux modélisations en Analyse de Cycle de Vie entre ses praticiens. Ces trois propositions ont été mises à l’épreuve en milieu industriel ou selon des contextes directement inspirés de données réelles. L’observation et l’analyse de l’usage de ces propositions démontrent leur opérationnalité et leur efficacité. Ceci nous amène finalement à dresser les contours d’une plateforme dédiée à la construction de connaissances locales en écoconception. / In an ecodesign process, designers try to reduce the environmental impact of the product while keeping the usual objectives of competitiveness, quality, and time to market. In a highly competitive context, companies require support to easily and strongly integrate the environment, while, at the same time, keeping a real long term perspective. The originality of this thesis is that it addresses this challenge through knowledge, and thus stakeholder, perspective. We demonstrate how a lack of local knowledge can affect the integration of environmental concerns into the design process. That is why we propose a three step answer to improve the ecodesign approach: (1) K2stor methodology highlights failures linked to a need of local knowledge, (2) K2afé approach creates a social interaction situation between the stakeholders to construct target knowledge and (3) K2alligraphie is a formalism developed to facilitate the sharing of Life Cycle Analysis reasoning between its users. These three proposals have been tested in an industrial context and through observations. The analysis of the usage of these three propositions lead us to confirm their efficiency. Finally, an ecodesign knowledge platform is outlined.

Purpose: To map the companies’ use of the specific 3R’s (reuse, remanufacture and recycle) as well as gain an understanding of  the cooperation opportunities between manufacturing organizations and companies that work with the 3R’s:      1) What factors play a role in the companies’ use of the specific 3R’s?    2) Which cooperation opportunities do the companies’ see from a sustainability perspective?   Method: The study was based on a multiple case design which consisted interviews. The interviews were based on companies that manufacture and develop electronic and electrical equipment (EEE) and companies who are engaged in taking care of the used EEE. The study also contained different literature studies in sustainability, which further lead to the creation of the theoretical framework in cooperation with the purpose of the study. Between the theoretical framework and the study's empiricism an analysis could be carried out, which also contributed to the results of the study.   Result: The study has resulted in the identification of several different factors for the specific 3R’s, together with cooperation opportunities between manufacturing organizations of EEE and companies that take care of the consumed EEE based on the specific 3R’s. Where economic sustainability, i.e. profit maximization has been the factor that has permeated a large part of the results, together with some influence from environmental considerations.   Implications: The study does not establish a new theory but bases itself on existing theories that have been tested in reality through interviews. During this study, it has been clear that the economic factors are one of the most important elements that determine how companies choose to work. Profit maximization is such a big factor that it also affects and outweighs environmental considerations when placed against each other. Environmental considerations are usually less considered than profit maximization but should weigh at least as much as profit maximization during the decision-making process.   Limitations: • The study is based only on companies located in Sweden. • This study does not address/treat social sustainability or social considerations. • The study is based on producer companies that manufacture and develop electronic and electrical products as well as companies that work with reuse, remanufacture and recycling of electronic and electrical products.   Key words: Waste management, End of life, supply chain, Life cycle analysis, reverse logistic, Waste electrical and electronic equipment, reuse, remanufacture, recycle. / Syfte: Att kartlägga företagens användning av de specifika 3R:en (återanvändning, produktuppgradering och återvinning) samt se över samarbetsmöjligheter mellan tillverkande organisationer och företag som jobbar med de 3R:en: 1)      Vilka faktorer spelar roll för företagens användning av de specifika 3R: en? 2)      Vilka samarbetsmöjligheter ser företagen ur ett hållbarhetsperspektiv? Metod: Studien utgick från en flerfallsdesign som bestod av intervjuer. Intervjuer skedde enbart på företag som tillverkar och utvecklar elektroniska och elektriska utrustningar (EEE) och företag som sysselsätter sig med att ta hand om de konsumerade EEE. Det utfördes även litteraturstudier inom hållbarhet som kunde bana väg för skapandet av studiens teoretiska ramverk utifrån relevanta teorier inom hållbarhet utifrån studiens syfte. Genom ett samarbete mellan det teoretiska ramverket och studiens empiri kunde en analys ske som även bidrog till studiens resultat. Resultat: Studien har resulterat i att flera olika faktorer har identifierats fram för de specifika 3R:en tillsammans med samarbetsmöjligheter mellan tillverknings organisationer av EEE samt företag som tar hand om de konsumerade EEE utifrån de specifika 3R:en. Där den ekonomiska hållbarheten d.v.s. vinstmaximeringen har varit det som har genomsyrat stora delar av resultat med inflytande av miljömässiga överväganden Implikationer: Studien upprättar ingen ny teori utan tar sin utgångspunkt från redan befintliga teorier som har prövats i verkligheten genom intervjuer. Under denna studiens gång har det varit klart att de ekonomiska faktorerna är en av de viktigaste faktorerna som bestämmer hur företagen väljer att jobba. Vinstmaximeringen är en sådan stor faktor så att det även påverkar och väger tyngre än miljömässiga överväganden när de ställs emot varandra. Miljömässiga överväganden är något som väger mindre när det ställs emot vinstmaximeringen men som bör väga lika mycket som vinstmaximeringen under beslutsfattanden. Avgränsningar: <ul type="disc">Studien baseras endast på företag som är lokaliserade i Sverige. I denna studie behandlas inte den sociala hållbarheten eller sociala överväganden. Studien utgår ifrån producentföretag som tillverkar och utvecklar elektroniska och elektriska produkter samt företag som jobbar med återanvändning, produktuppgradering och återvinning av elektroniska och elektriska produkter.   Nyckelord: Waste management, End of life, försörjningskedja, Life cycle analysis, reverse logistic, Waste electrical and electronic equipment, reuse, remanufacture, recycle.

xii, 97 p. / Electricity generated from woody biomass material is generally considered renewable energy and has been considered carbon neutral. However, recent criticism from scientists argues that the greenhouse gas (GHG) emission profile of bioenergy is nuanced and the carbon neutral label is inappropriate. An initial carbon debt is created when a forest is harvested and combusted for bioenergy. Because forests re-grow over a period of years, life cycle analyses show that bioenergy generated from whole trees from forests may not reduce GHG emissions in the short term, as required to combat climate change. State renewable portfolio standards and federal laws and proposed legislation designed to incentivize renewable energy typically define eligible forms of biomass that qualify for these incentives. Most of these definitions are very broad and do not account for GHG emissions from bioenergy. Federal and state laws should incorporate life cycle analyses into definitions of eligible biomass so that these laws incentivize biomass electricity that reduces GHG emissions in the next several decades. / Committee in charge: Roberta Mann, Chairperson; Scott Bridgham, Member

I Sverige släpper byggbranschen ut cirka 10 Mton koloxid varje år, vilket motsvarar 17% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. När det kommer till energianvändningen står byggindustrin för cirka 99 TWh, den energianvändningen motsvarar 32 procent av den totala energianvändningen i Sverige.På grund av den stora miljöpåverkan som byggbranschen bidrar med ville vi i detta arbete jämföra olika material som används i byggnadskonstruktioner för att skapa en uppfattning om vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att kunna göra detta inom en rimlig tidsram begränsade vi oss till att studera två stommaterial, betong och trä, i två befintliga byggnader. För att göra denna jämförelse av dessa två stommaterial utfördes en livscykelanalys.De miljöpåverkanskategorier som har studerats är klimatpåverkan och resursanvändning i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter och energianvändning. Arbetet har avgränsats till att endast undersöka de ingående materialen från utvinning av råmaterial och fram till leverans av material på byggarbetsplatsen. I studien har endast de material som krävs för att stommarna skall uppfylla samma brand- och hållfasthetskrav studerats.Resultatet visade att betongstommen hade lägre energiförbrukning och utsläpp av koldioxidekvivalenter än trästommen. För att stommarna skulle uppfylla samma brand- och hållfasthetskrav krävdes enbart tre material i betongstommen, dessa var plattbärlag, betong och armering. För trästommen krävdes däremot sju olika material, dessa var limträ, kerto-Q, stål, brandgips och normalgips, flytspackel och armering. Detta är något som påverkade resultatet avsevärt, då fler tillverkningsprocesser och transporter togs i beaktning. / The environmental impact caused by companies is a major topic that affects all kind of industries. One big industrial sector which contributes to the environmental impact is the construction industry. In Sweden, the construction industry releases approximately 10 Mton of carbon dioxide every year, which is 17 % of Sweden’s total emission of carbon dioxide. When it comes to the energy use, the construction industry accounts for approximately 99 TWh, this use of energy is 32 % of Sweden’s total use of energy.Because of the big environmental impact that the construction industry contributes with, we wanted to compare different materials used in the construction of houses, to see which material that have the lowest impact on the environment. Due to the time limit we investigated two different houses made from two different framing material, wood and concrete. To be able to evaluate which framing material of the two that have the lowest environmental impact we have made a life cycle analysis.We have chosen to compare the two different framing materials by investigating how much carbon dioxide that are released and how much energy that are used for both concrete and wood when using them as a framing material. The report is limited to only investigate the environmental impact that the two materials contributes with, from the raw material extraction to the delivery of the material to the construction site. In this report we have only, except the framing material itself, looked at the additional material that are needed for the two different framing materials to fulfil the fire and strength demands.The result of the report showed that the concrete construction had both lower use of energy and release of carbon dioxide compared to the wood construction. The wood construction had seven additional materials, when the concrete construction only had three additional materials. This did of course have an impact on the result, since there was more manufacturing processes and transportations to consider in the analysis for the wood construction.Keywords: