Bakgrund: Mer än en miljard människor har diagnosen hypertoni och sjukdomen är den främsta orsaken till kardiovaskulära sjukdomar. Förstahandsvalet vid behandling är åtgärder relaterade till levnadsvanor. Har inte åtgärderna tillräcklig effekt kan läkemedel vara nödvändigt. Ökad insikt i patientperspektivet kan ge bättre möjligheter att stödja patienter med hypertoni. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv studier med kvalitativ ansats och analyserades utifrån Fribergs modell. Analysen genererade två teman och sex subteman som speglade olika upplevelser av egenvård. Resultat: Resultatet speglade två olika sidor av egenvård. Barriärer påvisade utmaningar med egenvård där oro och bristande motivation uttrycktes. Även bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och implementerandet av egenvård i vardagen upplevdes utmanande. Möjligheter uttrycktes som upplevd kontroll och motivation till att förbättra hälsan med hjälp av egenvård. Slutsats: Upplevelserna skilde sig åt vilket speglar egenvårdens omfattning. Den enskilt viktigaste faktorn vid egenvård var graden av motivation där sjuksköterskans ansvar är att skapa eller stärka drivkraften. Individuella resurser påverkade patienternas förmåga till att leva hälsosamt och individanpassade råd gavpatienterna förutsättningar att bedriva en god egenvård. / Background: More than a billion people around the world have been diagnosed with hypertension and the disease is the primary cause of cardiovascular diseases. The primary choice of treatment are actions related to lifestyle. If the actions are insufficient, medication can be necessary. Increased insight into the patient´s perspective can give more possibilities to help patients with hypertension. Aim: The aim was to describe the patient´s experiences of self-care in hypertension. Method: The literature review included twelve studies with a qualitative method and the analysis model used was Friberg's model. The analysis generated two themes and six sub-themes which reflected different experiences of self-care. Results: The result reflected two different sides of self-care. Barriers expressed challenges with self-care were anxiety and lack of motivation were expressed, but also lack of support from health-care professionals and implementation of self-care in everyday life. Possibilities were expressed as experienced control and motivation to improve health with self-care. Conclusion: The experiences differed which reflected the extent of self-care. The most important factor in self-care proved to be the individuals degree of motivation where the nurse´s responsibility is to create or strengthen the motivation. Individual resources affected the patient´s capacity to a healthy living and individualized advice give conditions to manage self-care.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Trots att vetskapen om klimatförändringar är utbredd bland människor, verkar individer sällan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförändringar när de väljer hur de ska transportera sig, detta märks ¨tydligt när det kommer till det utbredda användandet av bil. För att minska andelen ”onödig” bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus på information, kommunikation och kampanjer som ämnar öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresenärer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepåverkan. Målet med beteendeförändringar är en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hållbar stad. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsagenter på kommunal nivå i Malmö uppfattar sitt yrke och sin yrkesroll, vilket innefattar hur de uppfattar de ramar inom vilka de arbetar, hur de uppfattar kompetens, vilken uppfattning de har av framgång i arbetet samt hur framgång kan och bör mätas. Det empiriska materialet i denna studie är en kvalitativ analys av sex intervjuer med förändringsagenter på Trafikmiljöenheten inom Malmö Stad. Resultatet visar att de intervjuade förändringsagenterna ser både möjligheter och hinder med att jobba inom offentlig sektor. Fördelarna menar de, är att de känner en viss frihet då de inte skall ”sälja en produkt”, att de har möjlighet att påverka hur arbetet skall genomföras och att de har möjlighet att komma med egna idéer. Nackdelarna är att det professionella spelrummet i hög grad är beroende av det politiska spelrummet, där det finns en spänning mellan att jobba långsiktigt samtidigt som effekter på kort sikt skall kunna presenteras. Det är viktigt för förändringsagenter att ha social och interpersonell kompetens, snarare än teknisk och praktisk kompetens för att göra ett bra arbete. Intervjupersonerna uppfattar att det skett en allmän förändring av den allmänna attityden till miljö- och trafikfrågor de senaste 10 till 15 åren, vilket har gjort det lättare för förändringsagenterna att nå ut med sina budskap. / Although knowledge about the complex of problems with climate change is widespread, individuals often do not consider their own actions as contributors to climate change when they make their own choice of how to transport themselves, especially with the widespread use of cars. To reduce unnecessary car use, work is taking place at the public sector level in the city of Malmö. Through information, communication and campaigns, the city aims to raise the amount of pedestrians, cyclists and public transport users; this job can be summarized as: behavioral change. This job is part of the aim to make Malmö a more attractive and more sustainable city. The purpose of this study is to investigate how agents of change at the public sector level understand their profession and their professional role. This involves how they understand the boundaries in which they can operate, their understanding of competencies, how they understand success in their work, and how success can be and should be measured. The study took place through a qualitative study in the form of interviews where six agents of change at the Trafikmiljöenheten in Malmö Stad make up the empirical population for the study. The results show that the interviewed agents of change see opportunities and hindrances with working in the public sector. The advantages are that they feel a level of freedom, as they are not a company aiming to sell a product and that they feel they have the opportunity to affect how the work should go about through the opportunity to bring forward their own ideas. The disadvantages are the political arena that they are a part of, where the policies of the ruling politicians form the boundaries in which the agents of change can perform their work. There is tension between working with effects that only become evident in the long-term and the demands of showing short- term effects. The agents of change say that competencies of social and interpersonal character rather than technical and practical competencies are important for doing a good job. The interviewees outlined that the general attitude towards environmental questions and choice of transport modes has changed over the past 10-15 years which makes it easier for the agents of change to reach out with their messages.

This project was a collaboration with C3 Scandinavian Lifestyle to create an induction percolator. Certain points had to be considered and explored. How can the copper coil be used in the percolator, and how can the new technology be turned off at the specified temperature?The report will begin with a theoretical foundation. This will include the type of study contained in this report. Every step made during the project will be explained in the procedure. The approach and implementation section will discuss how the work was done, as well as what methods were employed to get the outcomes. Last but not least, it concludes with conclusions and debate.