<p>Background: In recent research literature, some researchers mean that companies in fast changing markets have to act proactively while others find that companies have to adapt to conditions and to react. This makes it interesting to study how software companies act strategically and also to study to what extent a flexible organisation is required by companies who proact and by those who react. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is the study how different types of software companies act strategically and what this requires of the company in terms of flexibility. </p><p>Delimitation: The study treats only Swedish software companies with more than ten employees. Proceed of the Study: Representatives from four case companies as well as a consultant have been interviewed. As a complement to the case study, a survey has also been conducted where 36 companies have participated. </p><p>Results: Only one of the four case companies can be said to act proactively. Among the survey companies, there are principally young companies, companies with a leading position on the market and companies that experience high growth that act proactively. Companies that work proactively value to a greater extent than reactive companies a flexibility that is created by visions.</p>

<p>Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.</p>

<p>Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen begränsar sig till att beskriva det formella ledarskapet på VD-nivå. Vårt utomorganisatoriska perspektiv innebär att vi har insamlat data utanför företagets sfär. </p><p>Genomförande: Den empiriska undersökningen grundar sig i dokument, främst i form av artiklar, samt i fyra intervjuer med PR-konsulter och journalister. Med hjälp av dessa data samt behandlade teorier har vi utvecklat ett språk för det studerade fenomenet. </p><p>Resultat: Vi har benämnt vårt studerade fenomen för PL, som innebär att en synlig publik ledare, med hjälp av en expertstab och genom ömsesidig och interaktiv påverkan med publiken skall skapa en positiv opinion.</p>

<p>Background: The growth of the venture capital industry has given birth to new relations between investors and entrepreneurial firms. Venture capital firms are by definition investors serving as an active partner which implies a deeper relation between investors and entrepreneurs than has been the case previously. This new situation leads to a number of questions. Do venture capitalists really act as active partners with a long term interest in the venture? Do they add any value besides capital? How important is their influence in the portfolio company's decision making process? </p><p>Purpose: The purpose of this study is to give a deeper understanding of the relation between venture capital firms and IT companies in the start-up phase. </p><p>Limitations: This study is limited to Swedish IT companies. We have further chosen to study the phenomenon from the portfolio company's point of view. A final limitation that has been made is to focus on companies financed by formal venture capital. </p><p>Realisation: Using theories treating interorganisational relations and adjacent theories treating power we have chosen to study the relation between venture capital firms and their portfolio companies. The empirical data was gathered through interviews with five entrepreneurial companies in the IT business. The studyhas been carried out with an approach similar to a qualitative case study. </p><p>Result: We have found that the venture capital firm is seen as a very devoted partner with a long term interest in the company and that their contribution of resources is important. Regarding its influence in the portfolio company's decision making process we have concluded that this is due to an informal power position resulting from their possession of critical resources. In particular we have found that the possession of capital gives rise to a very influential position in the portfolio company.</p>

<p>Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship – företaget som den goda medborgaren. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. </p><p>Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts. Vidare har representanter från fyra svenska multinationella företag med uttalad Corporate Citizenshipverksamhet intervjuats. Undersökningen har kompletterats med intervjuer med konsulter med erfarenhet inom området. </p><p>Resultat: Corporate Citizenship kan ses som ett konkret och operationaliserbart angreppssätt av strategisk betydelse av företagets totala ansvar och engagemang: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, där man går längre än ansatsen "att ta ansvar för sina handlingar". Företagen har från att reagera reaktivt övergått till att bli mer proaktiva i sitt agerande inom Corporate Citizenship samtidigt som strategins framväxt karakteriseras av planering. Motiven till företagens engagemang är genomgående desamma: stärkt varumärke, ökad attraktivitet som arbetsgivare, legitimitet i samhället, lönsamhet, goodwill och förbättrade kundrelationer. Uppsatsen belyser den strategiska betydelse som Corporate Citizenship kan ha för ett företag om det hanteras medvetet ur en mängd olika aspekter. Företagens inriktning på Corporate Citizenshiparbetet skiljer sig genom att det är direkt eller indirekt kopplat till kärnkompetens eller direkt relaterad till en fundamental del i affärsverksamheten. Den globala omfattningen skiljer sig även den, från inhemsk inriktning till multiinhemsk inriktning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?</p><p>Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner.</p><p>Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.</p>

Background: The growth of the venture capital industry has given birth to new relations between investors and entrepreneurial firms. Venture capital firms are by definition investors serving as an active partner which implies a deeper relation between investors and entrepreneurs than has been the case previously. This new situation leads to a number of questions. Do venture capitalists really act as active partners with a long term interest in the venture? Do they add any value besides capital? How important is their influence in the portfolio company's decision making process? Purpose: The purpose of this study is to give a deeper understanding of the relation between venture capital firms and IT companies in the start-up phase. Limitations: This study is limited to Swedish IT companies. We have further chosen to study the phenomenon from the portfolio company's point of view. A final limitation that has been made is to focus on companies financed by formal venture capital. Realisation: Using theories treating interorganisational relations and adjacent theories treating power we have chosen to study the relation between venture capital firms and their portfolio companies. The empirical data was gathered through interviews with five entrepreneurial companies in the IT business. The studyhas been carried out with an approach similar to a qualitative case study. Result: We have found that the venture capital firm is seen as a very devoted partner with a long term interest in the company and that their contribution of resources is important. Regarding its influence in the portfolio company's decision making process we have concluded that this is due to an informal power position resulting from their possession of critical resources. In particular we have found that the possession of capital gives rise to a very influential position in the portfolio company.

Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship – företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts. Vidare har representanter från fyra svenska multinationella företag med uttalad Corporate Citizenshipverksamhet intervjuats. Undersökningen har kompletterats med intervjuer med konsulter med erfarenhet inom området. Resultat: Corporate Citizenship kan ses som ett konkret och operationaliserbart angreppssätt av strategisk betydelse av företagets totala ansvar och engagemang: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, där man går längre än ansatsen "att ta ansvar för sina handlingar". Företagen har från att reagera reaktivt övergått till att bli mer proaktiva i sitt agerande inom Corporate Citizenship samtidigt som strategins framväxt karakteriseras av planering. Motiven till företagens engagemang är genomgående desamma: stärkt varumärke, ökad attraktivitet som arbetsgivare, legitimitet i samhället, lönsamhet, goodwill och förbättrade kundrelationer. Uppsatsen belyser den strategiska betydelse som Corporate Citizenship kan ha för ett företag om det hanteras medvetet ur en mängd olika aspekter. Företagens inriktning på Corporate Citizenshiparbetet skiljer sig genom att det är direkt eller indirekt kopplat till kärnkompetens eller direkt relaterad till en fundamental del i affärsverksamheten. Den globala omfattningen skiljer sig även den, från inhemsk inriktning till multiinhemsk inriktning.

Background: In recent research literature, some researchers mean that companies in fast changing markets have to act proactively while others find that companies have to adapt to conditions and to react. This makes it interesting to study how software companies act strategically and also to study to what extent a flexible organisation is required by companies who proact and by those who react. Purpose: The purpose of this thesis is the study how different types of software companies act strategically and what this requires of the company in terms of flexibility. Delimitation: The study treats only Swedish software companies with more than ten employees. Proceed of the Study: Representatives from four case companies as well as a consultant have been interviewed. As a complement to the case study, a survey has also been conducted where 36 companies have participated. Results: Only one of the four case companies can be said to act proactively. Among the survey companies, there are principally young companies, companies with a leading position on the market and companies that experience high growth that act proactively. Companies that work proactively value to a greater extent than reactive companies a flexibility that is created by visions.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.