Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod. Resultatet visade att kultur har hälsofrämjande effekter på människan, både fysiskt, psykiskt och socialt. Kultur kan fungera som stressreducerande, ge en känsla av tillhörighet, ett ökat engagemang att integrera sig mer socialt samt verktyg att se omvärlden ifrån ett nytt perspektiv. Detta medför att människan kan hantera sin livssituation bättre. Kultur ses därmed som en lämplig behandling eller komplement till den traditionella vården för alla målgrupper, men i synnerhet för människor med psykisk nedsättning och för individer med fysisk sjukdom eller funktionsnedsättning. / The literaturestudy was to examine culture as a treatment and cultures effect on health. A strategic selection was performed and eight articles were selected from the database Discovery, through the library at the University of Gävle, given the study's purpose. A variety of audience and cultural activity as a treatment were selected. The results showed that culture has positive health effects on humans, both physically and mentally. Culture is stress-reducing, gives a sense of belonging, and a change of mind to see the world from a new perspective. The results also showed that people can manage their lives better and make greater effort to integrate more social. Culture is seen therefore as an appropriate treatment or/ and adjunct to medication for all audiences, especially for people with mental impairments and for individuals with physical illness or disability.

No description available.

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom. Depressionen kan innebära stora påfrestningar, både för den som är drabbad och för samhället. Det finns olika behandlingsalternativ mot depression. De vanligaste alternativen är psykoterapi och antidepressiva läkemedel. Att utforska andra, icke-farmakologiska behandlingar, kan vara en viktig del i sjuksköterskans framtida arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska effekterna av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression. Metod: För att besvara syftet har åtta kvantitativa studier använts i litteraturstudien. En omfattande sökning har genomförts och en utförlig analys har tillämpats i syfte att sammanställa det aktuella kunskapsläget. Resultat: Det sammanställda resultatet visar att fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression är en effektiv tilläggsbehandling för att minska depressiva symtom. Konklusion: Det framgår av studierna att fysisk aktivitet har en gynnsam effekt vid olika svårighetsgrad av depression. Författarna till förevarande litteraturstudie anser att fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression bör användas i större utsträckning än vad som sker idag. Denna slutsats är en viktig kunskap när det kommer till sjuksköterskans förebyggande och lindrande omvårdnadsarbete. / Background: Depression is a common disease. Depression can be very stressful, both for the person affected and for society. There are various treatment options for depression. The most common options are psychotherapy and antidepressant drugs. Exploring other, non-pharmacological treatments may be an important part of the nurse’s future work. Aim: The aim of this literature study was to explore the effects of physical activity as a nursing measure in depression. Methods: To answer the aim, eight quantitative studies have been used in this literature study. An extensive search and a detailed analysis were applied in order to compile the current state of knowledge. Results: The compiled results show that physical activity as a nursing measure in depression is an effective adjunctive treatment to reduce depressive symptoms. Conclusion: The studies show that physical activity has a beneficial effect on different degrees of depression. The authors of the present literature study believe that physical activity as a nursing measure in depression should be used to a greater extent than it is used today. This conclusion is an important knowledge when it comes to the nurse´s preventive and curative work.