• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1171
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 1176
  • 952
  • 895
  • 534
  • 511
  • 235
  • 229
  • 203
  • 199
  • 152
  • 149
  • 146
  • 129
  • 129
  • 127
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Arbetsbelastning och patientsäkerhet. : En litteraturöversikt

Mosa, Rami, Patrik, Persson January 2013 (has links)
Bakgrund: Hög arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal är ett problem både i Sverige och internationellt. En ökad förståelse av hur arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten krävs för att förebygga fler vårdskador inom vården. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal och dess betydelse för patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt där studier som undersöker arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, där 11 var kvantitativa, två var kvalitativa och två var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsäkerheten var ’stressrelaterade situationer’, ’antal patienter i förhållande till personal’, ’antal arbetspass och längd’ och ’personals erfarenheter’. Diskussion: Av resultatet framkom det att de olika faktorerna påverkar patientsäkerheten på olika sätt. Patientsäkerheten påverkas på ett negativt sätt av arbetsbelastningen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning påverkar arbetet inom omvårdnaden. Det behövs mer resurser, bra organisation och erfarenhet för att förhindra att arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten. Fler kvalitativa studier måste göras för att få en bättre helhetssyn, speciellt sådana som undersöker personals upplevelser och erfarenheter av arbetsbelastning.
22

Kopplingen mellan sjuksköterskans arbetssituation och patientsäkerhet : En litteraturöversikt

Ryman Jonasson, Magnus, Ångman, Sara January 2014 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet redovisas under tre övergripande teman; Arbetsmiljö, Arbetsbelastning och Patientpåverkan. Patientsäkerheten påverkades negativt av en bristande arbetsmiljö samt av en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Diskussion: Patienter inom sjukvården har enligt lagen ett skyddsnät som skall säkerställa att vårdgivare arbetar utifrån ett patientsäkert arbetssätt, detta till trots skedde misstag som drabbade patienterna. Patientsäkerheten får aldrig negligeras av vårdpersonal eftersom deras främsta uppgift är att bidra till hälsa inte att försämra den. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur arbetsmiljö och arbetsbelastning påverkar dem utifrån ett omvårdnadsperspektiv. För att minska sjuksköterskors arbetsbelastning bör deras förmåga att kunna delegera och prioritera omvårdnadsåtgärder vara väl utvecklad.
23

Sjuksköterskor och drogmissbrukande patienter : En litteraturöversikt om sjuksköterskors attityder och upplevelser

Widmark, Annica, Krogstad, Paula January 2013 (has links)
Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökningarna gjordes med vedertagna söktermer och femton vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa och tio kvantitativa artiklar, inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsvärderades och analyserades vilket resulterade i två huvudrubriker samt fyra underrubriker. Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas attityder till och upplevelser av drogmissbrukare generellt sett var negativa. I resultatet framkom det att attityderna och upplevelserna påverkade både bemötandet av drogmissbrukaren och dennes omvårdnad. Diskussion: Upplevelserna och attityderna påverkades av sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning. Sjuksköterskornas attityder och rädslor resulterade i att drogmissbrukarna blev frustrerade och våldsamma. Detta skulle enligt Travelbees omvårdnadsteori kunnat avhjälpas om sjuksköterskorna lyssnade på och bekräftade patienterna. Slutsats: Då drogmissbruket växer måste problemen relaterat till drogmissbrukarna lyftas fram och utbildning inom området krävs för att förbättra attityderna.
24

Sjuksköterskors upplevelser av orsaker till bristande läkemedelshantering

Almqvist, Per, Göransdotter, Laila January 2013 (has links)
Bakgrund: Vårdskador är ett internationellt problem inom vården och en stor del av dessa är läkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i värsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlängda vårdtider och emotionell påverkan för sjuksköterskan som har begått misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begås vid hantering av läkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar i form av primärkällor söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Fjorton artiklar hittades med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Dessa granskades med hjälp av granskningsmall och analyserades genom att de lästes upprepade gånger därefter sammanställdes i en översiktstabell. Likheter och skillnader jämfördes. Sex huvudområden identifierades med hjälp av färgkodning. Resultat: Huvudområdena som framkom var pressade arbetssituationer, brister i arbetsmiljön, otydlig information, brister i samarbete och laganda, brist på uppmärksamhet och brist på kunskap och erfarenhet. Diskussion: Bemanningen bör motsvara arbetstyngden på avdelningen, arbetsmiljön kan förbättras för att undvika distraktioner, tekniska system för läkemedelshantering kan bidra till att höja säkerheten. Slutsats: Förbättrad kunskap om bakomliggande orsaker till bristande läkemedelshantering kan bidra till högre patientsäkerhet på sjukhus. Mera forskning i ämnet kring orsaker och preventionsarbete behövs.
25

Livet efter en hjärtinfarkt : En litteraturöversikt

Boson, Kim, Heydari, Mufasa January 2017 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och innebär stora fysiska och psykologiska förändringar för de som drabbasSyftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes via databaserna CINAHL och PubMed för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet.Resultat: Presenteras i litteraturöversikten utifrån 2 teman: Att leva med en ny kropp och Att förlika sig med framtiden. Det går att se att efter en hjärtinfarkt är de som drabbats inte trygga med sig själva, rädda, trötta, men de genomgår också förändringar efter hjärtinfarkten och tar hjälp av anhöriga och sjukvårdspersonal för att uppnå detta.Diskussion: Här konstateras det att krisförloppet för hjärtinfarkt även kan ses bland andra patientgrupper samt att vissa som drabbas även får ut positiva effekter av sitt liv efter hjärtinfarktenSlutsats: Utifrån resultatet kan författarna dra slutsatsen att hjärtinfarkt påverkar patienternas livsupplevelse och skapar både negativa och positiva emotionella reaktioner. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och en förståelse för patientupplevelser efter en traumatisk kris för att kunna främja och förebygga onödigt lidande. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>
26

Att leva med kronisk hjärtsvikt : En litteraturöversikt

Al-Adhami, Mohammed, Ström, Sigvard January 2023 (has links)
Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som påverkar ca 2% av Sveriges befolkning. Sjukdomen orsakar fysiska symtom som dyspné och ödem i lungor samt extremiteter, vilket kan påverka patienter fysiskt, socialt och psykiskt.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga befintlig kunskap om patienters upplevelser av kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och analyserades med Fribergs (2022a) fyrstegsmodell. Studien baserades på kvalitativa artiklar som har inhämtats genom sökningar i Cinahl och PubMed. Resultat: Elva artiklar valdes ut för analys. Efter analysen skapades fyra kategorier med sex underkategorier som beskriver olika avseenden av patienternas upplevelser. Fynden som presenteras beskriver den fysiska, sociala och psykiska påverkan som patienterna upplever. Fynden visar även på utmaningarna som uppstår när patienterna anpassar sig till sin sjukdom. Slutsats: Kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på olika sätt. Patienterna upplever både fysiska, sociala och psykiska begränsningar. För sjuksköterskan innebär det en utmaning att hjälpa patienten på ett holistiskt och personcentrerat sätt. Ett behov av vidare forskning kan finnas för att kunna kartlägga upplevelserna för specifika populationer.
27

Patientens upplevelser av rehabilitering efter höftfrakturer

Lindskog, Erik, Meloku, Elvis January 2015 (has links)
Begreppet höftfraktur innebär ett komplext lidande för individen som utrycks i olika typer av upplevelser. Ur samhällets synvinkel är höftfrakturer förknippade med enorma hälsoekonomiska bekymmer. Sjukvården har ett stort ansvar att hjälpa patienter som drabbas, och genom att identifiera vad patienterna själva upplever då de drabbas av en höftfraktur kan patientens egna perspektiv lyftas fram, för att därigenom förbättra vården och rehabiliteringen. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av postoperativ rehabilitering efter höftfrakturer. Författarna angriper detta problem genom söka övergripande kunskaper i aktuell forskning. Genom att granska relevant litteratur i form av nio stycken kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har författarna identifierat ett antal centrala teman som speglar patienters upplevelse av rehabilitering. I resultatet beskrivs upplevelserna i termer av smärta, förändrad funktion, förändrad livsvärld samt förändrad självbild. Många patienters upplevelser redovisas som problematiska och förklarar rehabiliteringsprocessen som ett område som behöver vidareutvecklas. Upplevelserna som författarna funnit likställer rehabiliteringsarbetet med övrig omvårdnad och menar i detta avseende att många behov inte uppfylls. Författarna drar slutsatsen att rådande definition av rehabilitering resulterar i att omvårdnadsaspekten av densamma prioriteras bort, vilket kan förklara patienters negativa upplevelser av denna vård.
28

Att leva med KOL.

Filipsson, Andreas January 2013 (has links)
Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökning. De skadliga ämnena skadar slemhinnan och orsakar en luftvägsinfektion. Cirka 8-10% av Sveriges befolkning över 50 år lider av KOL. Människor som drabbas av KOL upplever en stor livsomställning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur det är att leva med KOL och hur drabbade personer hanterar sjukdomen. Metod: 12 vetenskapiga kvalitativa artiklar från 2000-talet granskades och inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat: Patienterna med KOL hade en beskyllande attityd mot sig själva att de drabbats av sjukdomen. Många patienter hade dåligt självförtroende och andfåddheten gjorde att de kände sig otillräcklig inom familjen och som människa. Livet gick till stor del ut på att symtomlindra och det var viktigt att anpassa sig och planera för att klara vardagen. Diskussion: Smärtan och andfåddheten påverkade patienternas fysiska liv negativt. Det var därför viktigt att patienterna lärde sig hur de skulle hantera sin KOL på bästa sätt. Slutsats: KOL påverkar patienterna negativt och gör att de känner sig frihetsberövade. Ett self-management program var värdefullt i hanteringen av KOL och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om patienternas upplevelser av KOL för att kunna ge en så bra omvårdnad som möjligt.
29

Sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård -En litteraturstudie

Jonsson, Caroline, Jonsson, Linnéa January 2017 (has links)
No description available.
30

Palliativ vård i hemmet : Anhörigas upplevelser av att vårda sin partner

Franzén, Hilda, Palmquist, Sofie January 2017 (has links)
Bakgrund: Anhöriga som vårdar sin partner palliativt i hemmet har egna behov, skilda från patientens, de behöver få ett idividuellt anpassat bemötande och stöd av sjukskösterskor. Syfte: Att beskriva anhörigas uppleveser av att vårda sin partner palliativt i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktiv ansats har genomförts. Resultat: Huvudfynden i litteraturöversikten var att när de anhöriga tog på sig rollen som angörigvårdare kunde de uppleva en tillfredställelse i att göra något bra för sin partner. Men de kunde även uppleva sig vara otillräckliga och känna oro och rädsla inför situationen och för döden. Anhörigvårdaren kunde få försämrad fysisk och psykisk hälsa, i form av till exempel utmattning och depression. De anhöriga kunde uppleva negativa erfarenheter av vården, med bland annat bristande kommunikation, men de kunde även se vården som något positivt och som en trygghet. Slutsatser: Anhörigvårdaren kunde uppleva att vårdandet hade flera negativa konsekvenser, men de var nöjda med att ha tagit på sig rollen som vårdare. Palliativ vård i hemmet kunde påverka de anhörigas hälsa negativt om de inte fick ett tillräckligt stöd. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen fångar upp den anhörigas känslor och behov.

Page generated in 0.0981 seconds