No description available.

Delirium är vanligt förekommande bland intensivvårdspatienter. Forskning visar att upp till 87 % av patienterna inom intensivvården drabbas av delirium. Delirium förekommer i tre olika former, hyperaktivt, hypoaktivt och en mixad form. Delirium innebär ett stort lidande inte bara för patienten utan också för de närstående. Intensivvårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i att identifiera och lindra delirium. Kända riskfaktorer för att utveckla delirium är, hög ålder, genomgången hjärtkirurgi, smärta och sederande läkemedel. Det finns ett flertal bedömningsinstrument som hjälp för intensivvårdssjuksköterskan att screena patienter för delirium. Delirium är en allvarlig komplikation som kan ge förlängd vårdtid och ökad risk för mortalitet. Syftet med litteraturstudien är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan minska lidandet hos patienter som drabbas av delirium i samband med intensivvård. Vetenskapliga artiklar har granskats genom en litteraturstudie. Vid analys av artiklarna utkristalliserades två huvudteman, Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder  och förebyggande omvårdnadsåtgärder.  Intensivvårdssjuksköterskan kan genom att anpassa vårdmiljön runt patienten med reducering av ljud, ljus och andra störmoment reducera förekomst av delirium. Mobilisering, reorientering och kognitiv stimulans är andra omvårdnadsåtgärder som kan lindra delirium. Att ständigt arbeta med att fortbilda vårdpersonal i delirium och att arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad är av stor vikt ur både patientperspektiv och samhällsperspektiv.

Bakgrund. Osteoporos är en kronisk sjukdom som gör skelettet skört vilket kan leda till frakturer vid lågenergivåld. Det drabbar omkring hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige. Osteoporos orsakar både fysisk, psykisk och psykosocial påverkan i det dagliga livet. Syfte. Att belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos. Metod. Denna kvalitativa litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar utvalda från databaser med publikationer inom medicin och omvårdnad. Artiklarna granskades kritiskt med hjälp av SBUs granskningsmall för studier utförda på patientupplevelser. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys där materialet bearbetades, jämfördes och kategoriserades. Resultat. Materialet resulterade i två huvudkategorier: 1) Att uppleva en hotad självständighet och 2) Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos. Underkategorierna var: 1) Att uppleva bristande stöd, 2) Att uppleva begränsningar i det dagliga livet, 3) Att uppleva skam och förnekelse, 4) Att känna stöd 5) Att lära sig leva med osteoporos och 6) Att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet. Konklusion. Erfarenheter av osteoporos kunde resultera i att patienters självständighet hotades. Omvårdnad i form av personcenterad vård kan motverka den hotade självständigheten.

No description available.

<p><strong>Bakgrund </strong>Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. <strong>Metoden</strong> som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. <strong>Resultatet </strong>visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I <strong>diskussionen</strong> tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys.<strong> Resultat: </strong>Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  <strong>Slutsats: </strong>Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes.<strong> Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. <strong>Metod: </strong>Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. <strong>Slutsats: </strong>Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.</p>

<p>Cirka 42 miljoner människor lever med humant immunbristvirus (HIV) i världen. Elva miljoner av dessa är ungdomar som är den grupp där HIV ökar mest. Syftet med denna uppsats var att belysa faktorer som påverkade ungdomars riskbeteende gällande HIV. Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier: ungdomars risktagande, personliga erfarenheter samt kunskap och information. I resultatet framkom att ungdomar fattade flera risktagande beslut som ökade det sexuella riskbeteendet gällande HIV. Det framkom faktorer som bristande kondomanvändning, alkohol och droger.  Personliga erfarenheter visade sig påverka ungdomarna både positiv och negativt, beroende på uppfostran och upplevelser. Bristande kunskap och information var en faktor som kunde påverkade ungdomarna negativt. I diskussionen togs sjuksköterskans roll upp. Genom förmåga att kunna integrera i ungdomskulturen identifierades problem och lösningar frambringades. Sjuksköterskan kunde informera ungdomar om HIV i samband med hälsoundervisning. Det var viktigt att fånga ungdomarnas intresse. Slutsatsen var att kunskap hos ungdomar var viktigt för att förhindra smittspridningen av HIV. Sjuksköterskan hade en viktig roll i arbetet mot HIV med ungdomar.</p>

No description available.

Bakgrund Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. Resultatet visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I diskussionen tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.