Karriärkompetens spelar en central roll i hur livslång vägledning ska hjälpa människor att hantera sin karriär i en snabbt föränderlig tillvaro och kan ses som en trend i politiken både inom EU och i Sverige. Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Våra frågeställningar handlar om karriärlärande och karriärkompetens utifrån de villkor som finns inom stöd- och matchning och hur den vägledningen kan förstås utifrån ett lärandeperspektiv. Genom sex stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare visade resultatet att de i sin profession tvingas förhålla sig till olika villkor såsom begränsat med tid och en ofrivillighet för de arbetssökande, men att de utvecklat strategier och använder metoder som syftar till att ge den arbetssökande kunskaper att hantera sin karriär både på kort sikt och i ett livslångt perspektiv.

Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag. Att få en bild av om och hur personer på olika nivåer i kommunen ser studie- och yrkesvägledarnas kompetens som en möjlig och användbar resurs i personalutvecklingsarbetet. I studien har en kvalitativ intervjumodell användts där sex personer, alla med någon form av ledarroll, anställda i kommun X har medverkat. Resultatet har i huvudsak analyserats utifrån den organisationsteoretiska modellen Human Resource Management (HRM) och vägledningsteoretikerna Donald E. Super och Mark L. Savickas. Undersökningen visar att kommun X inte har tänkt på att använda studie- och karriärvägledarna på ett målmedvetet sätt internt i personalutvecklingsarbetet, men att alla ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Kommun X har ingen utvecklad strategi för att kartlägga och ta tillvara medarbetares kompetenser och färdigheter, men är medvetna om behovet av ett system för att kunna locka personal till kommunala tjänster i framtiden och att få dem att stanna.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ”stannare” på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring.Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet analyseras genom en innehållsanalys som bygger på empiri, humanistisk teori, karriärteorier och tidigare forskning. Analysen visar att de flesta intervjupersonerna har behov som kan relateras till studie- och yrkesvägledning. Det kan vara vägledning i att se på styrkor och svagheter, få information, råd och praktisk hjälp. Intervjupersonerna har dåliga kunskaper om var de kan vända sig för att få vägledning och menar också att det behövs bättre marknadsföring av verksamheten, vilket är huvudresultatet i vårt arbete. Anledningar till att de stannat i 15 år eller längre är bland annat på grund av trygghet, familj, avsaknad av mod och vägledning, men också att de trivs och utvecklas på sin arbetsplats.