The purpose of this study was to investigate the migration of chemicals from products and food containers into food and determine the health issues of those chemicals. The study was made to help make a risk assessment of the chemicals that migrate from the products and food containers. The study was done by researching the internet and books and having interviews with suppliers, producers and resellers of the containers by e-mail or over the phone. The different materials in the food packages and products that were researched had different chemicals that were added to give the material a certain property such as colour, density and flame resistance. The result shows that a lot of our products and food containers contain a variety of chemicals. Some of the chemicals proved to be in direct correlation with the health issues of our hormone- and reproductive systems and others had a direct effect on our bigger organs. The plastic food containers and products proved to have the most additives and health issues from the added chemicals compared to the other materials. The risk assessment that was made ranged from 1 to 4 in which 1 is an indication that the material and/or chemical is toxic, a 2 indicates that it is not sure whether or not the material and/or chemical is toxic, a 3 indicates that the material and/or chemical is not toxic and a 4 indicates that more studies have to be done to be sure of the materials and/or chemicals toxicity.

Det storskaliga jordbruket i Sverige kräver stora mängder insatsmedel och både bidrar till samt skadas av miljöförändringarna. I FN:s gobala mål 2: ingen hunger sätts målet att varje land ska säkra ett hållbart jordbruk och näringsrik mat till sina invånare. Kulturspannmål har förts fram som en möjlig väg till att uppnå det målet eftersom de har visats klara av torka bättre, kräver mindre insatsmedel och har bättre näringsvärde än moderna spannmål. Detta gör det intressant att se på hur kulturspannmål och de moderna spannmålen förpackas eftersom designen av en förpackning påverkar konkurrenskraften på varan. Därför är syftet med denna studie att undersöka den grafiska och materiella utformningen på ett urval spannmålsprodukters förpackningar och konsumenternas förväntningar på dem ur ett grafiskt designperspektiv.I studien har en deltagande observation och visuell research i form av en fotodokumentation använts som metoder för att besvara frågeställningarna. Resultatet i undersökningen visade på några betydande skillnader mellan de existerande förpackningarna och användarnas förväntningar på dem. Deltagarna lade störst vikt vid material samt funktion och föredrog kartongförpackningar framför de pappersförpackningar som fotodokumentationen visade var det förpackningsmaterial som användes i butik. De grafiska elementen som i butik var gjorda för att fånga konsumenternas uppmärksamhet genom varma färger och bilder på serveringsförslag var även dem annorlunda från de kalla färger, illustrerade veteax och icke föreställande bilder som deltagarna valde. Syftet med den kreativa delen är att skapa en designlösning som bidrar till att uppnå F:ns globala mål 2 ingen hunger och 13 bekämpa klimatförändringarna. Arbetet har genomgått fyra faser, idé-, prototyp-, funktions- och gestaltningsfas för att avslutas i en utställning på kulturmagasinet i Sundsvall. Designlösningen som togs fram resulterade i Kultivara, ett varumärke som erbjuder livsmedel på svenska kultursorter.I gestaltningen utforskades flera idéer, däribland storytelling och gamla tryckmetoder som sätt att kommunicera varumärket. Slutligen landade det i en utforming med inspiration från hantverk, historia och folklighet, ett varumärke, fyra livsmedelsförpackningar, en webbsida och en annons. Utmaningarna i processen bestod framförallt i att hitta en kommunikativ strategi som harmoniserade med kultursorterna som produkt och kärnan i varumärket. De motgångarna har skänkt insikter om människor och design som tagit projektet framåt.

I studien undersöks livsmedelsförpackningar för att se hur de kan utformas för synsvaga utifrån ett universellt designperspektiv. I studien utfördes en semiotisk bildanalys där vi analyserade ett urval förpackningar från ICA:s egna varumärken. I den semiotisk bildanalysen analyserade vi förpackningar på en denotativ och konnotativ nivå. Därefter analyserades dem utifrån princip 4 i universell utformning. I början av undersökning utgick vi även utifrån designprincip 1 men principen hade otillräcklig relevans för den här undersökningen och ingick därför inte i denna studie. Analysens resultat sammanfattades sedan där förpackningarnas grafiska särdrag jämfördes utifrån ett universellt designperspektiv samt med NDA:s rekommendationer för vad som gynnar människor med synsvaghet. Resultatet visar att samtliga förpackningar inte är i enlighet med princip 4 då samtliga förpackningar innefattar text som har lägre teckengrad än vad som rekommenderats. Två av fyra förpackningar har tydliga kontraster men designattributet har ändå frångåtts i stor utsträckning.

Det talas allt oftare om de problem som världens plastanvändning åsamkar miljön genom exempelvis nedskräpning och mikroplaster. Det finns många olika typer och användningsområden för plast. Den typ som anses värst i avseende till miljöpåverkan är plasten som används en gång och sedan förlorar sin funktion, det som idag kallas engångsplast. Ett av de vanligaste områdena där engångsplast används är inom förpackningsindustrin för livsmedel. År 2019/2020 växte en projektidé bland en grupp elever om att se över alternativa förpackningsmaterial till främst frukt och grönt i matvaruhandeln. Idéen utvecklades och vid en expo på Textilhögskolan år 2020 presenterades ett citrusnät för ekologiska citroner stickat på en manuell stickmaskin i pappersgarn. Som fortsättning på arbetet är nu nästa steg att undersöka möjligheterna att sticka en motsvarande prototyp på en industriell maskin och vilka utmaningar som följer. Stickningen genomfördes i Borås på Textilhögskolans trikålabb. Maskinen som användes är en flatsticksmaskin av typen STOLL CMS822 HP knit and wear. Pappersgarn av olika garnnummer kom uteslutande från företaget OJO+ Fibers och baseras på pappersmassa från manillaplantan. Två bindningar stickades, en mesh-bindning och en stickning med flotteringar. Mesh-bindningen testades även med garn av olika garnnummer och olika antal ingående garn. De viktigaste parametrarna för möjligheten att sticka på industriell flatsticksmaskin visade sig vara garnets styrka, styvhet samt maskinens delning. Efter två separata produktionsgenomgångar genomfördes en visuell bedömning som avgjorde vilka stickningar som lämpade sig att gå vidare till ett dragprovstest. Standarden som användes för dragprovstest var (SS-EN ISO 13934–1:2013) och genomfördes på en Tinius Olsen H10KT (Elastocon). Fem provkroppar av varje stickning testades först i torrt- och sedan vått tillstånd genom blötläggning enligt standard. För att jämföra data från dragprovstestningen genomfördes en variansanalys för att upptäcka eventuella skillnader mellan de olika konstruktionerna. Variansanalys genomfördes även inom varje grupp för att undersöka skillnader mellan torra och våta prover av samma konstruktion. Resultatet från dragprovet visar en stor spridning i datamaterialet. På grund av spridningen går det inte att statistiskt säkerställa några slutsatser kring vilken konstruktion som är starkast. Främsta anledningen till spridningen är avvikelser från standarden som var nödvändiga för att genomföra testingen samt faktumet att (SS-EN ISO 13934–1:2013) huvudsakligen är till för vävda varor, ej stickade. Två av mesh-konstruktionerna kunde påvisa signifikant skillnad i mätresultatet mellan de våta respektive torra proverna, som då visade en svag tendens till att de våta proverna klarade högre spänning. Detta kan komma till användning för att enkelt öka garnets styrka vid stickning. / There’s an ongoing worldwide discussion regarding the environmental impact of plastic use. Single- use plastic is considered one of the most problematic due to the loss of functionality after one use. A common industry using single-use plastic is the food packaging industry. In 2019/2020, a project idea grew to review alternative packaging materials for fruits and vegetables. A prototype was presented at the Swedish School av Textile’s expo in 2020, a citrus net hand-knitted in paper yarn for organic lemons. The next step was to investigate the possibility of knitting paper nets on industrial machines and what difficulties may arise. The knitting was carried out in the Textilhögskolan in Borås machine hall on a flat knitting machine, a STOLL CMS822 HP knit and wear. The paper yarn used came exclusively from OJO+ Fibers and was made from pulp from the manilla plant. Two bindings were knitted, one mesh and one with floatations. The mesh binding was knitted in multiple variations, yarn of different yarn numbers and numbers of ingoing yarns. The most important parameters for knitting on industrial machines turned out to be the strength of the yarn, stiffness and gauge of the machine. A visual assessment was carried out after two separate production reviews and determined which knits were suitable to proceed to a tensile test. The standard used for tensile tests was (SS-EN ISO 13934-1:2013) on a Tinius Olsen H10KT (Elastocon). Five specimens of each knit were tested, first in the dry state and then in the wet state. A variance analysis compared the data from the tensile test, partly between the different constructions and between dry and wet samples within each group. The result shows a large spread within the data material, which cannot determine with certainty any conclusions about which construction is the strongest. The main reason for this spread is necessary deviations from the standard and the fact that (SS-EN ISO 13934-1:2013) is mainly for woven goods, not knitted ones. Two mesh constructions demonstrated a significant difference in results between the wet and dry samples. A weak tendency showed wet samples withstanding higher stress than dry ones, which could be a solution to increase the strength of the yarn while knitting.

I takt med globaliseringen och en ökande konsumtion världen över skapas också ett växande behov för diverse olika förpackningslösningar. De flesta varor på dagens marknader är förpackade på något sätt och detta kräver att det måste produceras oerhört mycket förpackningsmaterial varje dag, vilket tär mycket på jordens resurser utifrån flera perspektiv. Trots detta är förpackningar i många fall nödvändiga och behövs idag för flera olika syften såsom skyddande av produkt, transport och rent marknadsföringsmässigt. Dessa är dock inte de enda viktiga aspekter som behöver övervägas när det kommer till att skapa förpackningar som uppfyller alla dagens krav och som även har hållbarhet i åtanke genom hela försörjningskedjan. Hållbara förpackningslösningar och en miljömedveten industri är därför mycket aktuellt idag. Det blir således intressant att studera hur dessa olika viktiga aspekter prioriteras av produktutvecklare och hur man på olika sätt involverar slutkonsumentens önskemål i processen. En ytterligare intressant aspekt att studera behandlar hur förpackningsindustrin kan påverka slutkonsumenter till hållbara val. Detta arbete bygger dels på empiriska studier i form av semistrukturerade företagsintervjuer på ett förpackningsföretag samt slutkonsumentintervjuer. Detta har kombinerats med en litteraturstudie som har byggt upp den teoretiska referensram som har använts i arbetet. Vidare har dessa jämförts och analyserats vilket har skapat förutsättningarna för diskussionen och slutsatsen som arbetet har mynnat ut i. Resultatet visade att förpackningsutveckling är en process där flera olika kompetenser och avdelningar måste integreras, vilket kan resultera i svåra prioriteringar och dessutom aspekter som kan komma att stå emot varandra. Någon tydlig och entydig prioriteringsordning finns inte och detta i kombination med slutkonsumenter, som utåt sett vill konsumera hållbart, men i slutändan agerar annorlunda skapar en komplex situation. Det finns således även en markant skillnad i hur produktutvecklare respektive slutkonsumenter prioriterar när det kommer till skapande av förpackningar och konsumtion av förpackningar. / In line with globalization and the increasing consumption worldwide, there is a growing need for packaging solutions of many different kinds. Most goods in today's markets are packaged in some way and this requires that an extremely large amount of packaging material is produced every day, which of course, will greatly affect the earth's resources from several perspectives. Despite this, packaging is necessary and is needed today for a variety of purposes such as protection of products, transport and in terms of marketing. However, these are not the only important aspects to consider when it comes to creating packaging that meet all of today's requirements and that also support sustainability throughout the supply chain. Sustainable packaging solutions and an environmentally conscious industry are therefore very relevant today. Thus, it becomes interesting to study how these various important aspects are prioritized by product developers and how different end consumer requirements are considered in the process in different ways. Another interesting aspect to study is how the packaging industry can influence end consumers to sustainable choices. This work is partly based on empirical studies in the form of semi-structured company interviews at a packaging company and end-consumer interviews. This, in combination with a literature study that has built the theoretical frame of reference used, have created the conditions for the analysis and discussion the work has resulted in. The result showed that packaging development is a process where several different competences and departments must be integrated, which can result in difficult priorities and in additional conflicting aspects. There is no clear and unambiguous priority list and this in combination with end consumers, who want to be considered sustainable consumers, but ultimately act differently creates a complex situation. Thus, there is also a large difference in how product developers and end-consumers, respectively, prioritize when it comes to creating packaging and consuming packaging.