Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

The research topic of this dissertation is the use of astroturf lobbying in democratic societies. This tactic consists in creating fake grassroots movements for political purposes while keeping the real identity of the instigator secret. By lying about its true identity and by simulating citizen support for or against a political issue, this unethical strategy represents a threat to the well-being of democracy. For this reason, this study aims to shed light on astroturfing with two research objectives.The first objective aims to design a method to detect astroturf groups that are taking part in political debates. The method used for this purpose is a framing analysis. The underlying assumption is that astroturf groups frame an issue differently than genuine grassroots movements. The research design includes a quantitative text analysis of documents published by 72 interest groups active on the hydraulic fracturing debate in the United States. The method has successfully led to the identification of 12 astroturf groups.The second objective aims to assess the influence that astroturf groups have on public policy. For this purpose, the position papers of 31 interest groups active on the issue of hydraulic fracturing in the European Union have been analyzed with a similar quantitative method. One astroturf group has been identified from that analysis. To measure its influence, the evolution of the frames used in two reports voted by the European Parliament in 2012 have been studied with a correspondence analysis. The results show that the coalition of which the astroturf group is part was successful in influencing one of the two reports.The two case studies are insightful in understanding the role that astroturfing plays within broader lobbying strategies. Indeed, the findings of this study show that astroturf groups are spreading in the public sphere with the aim to deceive policymakers and public opinion in order to influence public policy. / Doctorat en Information et communication / info:eu-repo/semantics/nonPublished

<p>Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras. Våra förklaringar tillresultatet kan inte ses som en uttömmande analys till varför det förehåller sig på det här viset.Resultatet skall snarare ses som en sanningsenlig och aktuell bild av verkligheten som kanverka som språngbräda för framtida forskning, något som tidigare saknas inom området.</p>

Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras. Våra förklaringar tillresultatet kan inte ses som en uttömmande analys till varför det förehåller sig på det här viset.Resultatet skall snarare ses som en sanningsenlig och aktuell bild av verkligheten som kanverka som språngbräda för framtida forskning, något som tidigare saknas inom området.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess. Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer. Därefter genomförs djupintervjuer varefter intervjumaterialet kodas och analyseras utifrån författarnas modell. Studien visar att de intervjuade svenska finansanalytikernas och fondförvaltarnas låga deltagande i IASB:s standardsättningsprocess beror på brist på resurser i form av tid och brist på motivation i form av otillräcklig kunskap om IASB, att de inte upplever sig kunna påverka IASB och att de saknar intresse för frågor som berör årsredovisningen. Att de saknar intresse för frågor som berör årsredovisningen tyder på att IASB har en felaktig bild av årsredovisningens betydelse för svenska finansanalytiker och fondförvaltare. För dessa fungerar årsredovisningen som en reliabel, snarare än en relevant, finansiell rapport. Detta indikerar att IASB är fel inriktade i den pågående omarbetningen av det konceptuella ramverket. Slutligen kan det inte uteslutas att IASB använder en egenkonstruerad felaktig bild av finansanalytikers och fondförvaltares informationsbehov för att rättfärdiga sitt eget arbete.

Thesis (M.A.) - Simon Fraser University, 2005. / Theses (School of Criminology) / Simon Fraser University. Also issued in digital format and available on the World Wide Web.

No description available.

No description available.

Thesis (Ph. D.)--Uppsala Universitet, 2000. / With English abstract and summary. Includes bibliographical references (p. 283-295).

Thesis (MBA)--Minnesota School of Business/Globe University, 2009. / Includes bibliographical references (leaves 29-31).