<p>Abstract</p><p>This qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.</p><p>The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers. Our respondents are of the opinion that a clear and well-functioned communication that spires through the whole organization is necessary if one wants to encourage and keep the loyalty amongst the employees. It is also important to be able to feel included in decisions that affect ones own work, and to feel that one has interesting and stimulating tasks that actually contribute to the whole picture or the final product. This creates a feeling that one is making progress within ones work, and that the company really savors and makes use of their staff’s competence, as well as that one as an employee is contributing to the company’s development and possibility to survive in a market full of hard concurrence.</p><p>Key words: Loyalty, Trust, Confidence, Solidarity, Communication, Competence, Organization culture.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer som krävs för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala anställda. Studien omfattar halvstrukturerade intervjuer med nio personer, på olika nivåer och med olika befattningar, inom ett tillverkningsföretag i Värmland. Vår avsikt med denna undersökning är att försöka få reda på, om och i så fall på vilket sätt synen på lojalitet och vilka faktorer som krävs för att främja lojaliteten, skiljer sig åt beroende på vilken nivå man befinner sig i organisationen. Vår tes är att synen på lojalitet kommer att ta sig uttryck på varierande sätt hos våra respondenter och att denna varierande syn hänger samman med nivån som man befinner sig på.</p><p>Studiens resultat visar att synen på lojalitet liksom vad lojalitet egentligen innebär, inte skiljer sig speciellt mycket åt bland våra respondenter, oavsett nivå. De faktorer som enligt respondenterna är viktiga för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala medarbetare är, att kunna känna tillit till och ha förtroende för sina arbetskamrater liksom för företaget och den verksamhet som bedrivs där. Det är också viktigt att kunna uppleva känslan av samhörighet och att man som anställd trivs såväl på sin arbetsplats som med sina arbetskamrater. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation, som genomsyrar hela organisationen, är nödvändigt för att främja lojaliteten. Att få känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, som faktiskt bidrar till helheten eller slutprodukten är också av stor vikt. Detta gör att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget verkligen tar till vara på deras kompetens. De anställda kan även på detta sätt uppleva att de bidrar med sitt till företagets utveckling och möjlighet att överleva på en många gånger mycket konkurrensutsatt marknad.</p><p>Nyckelord: Lojalitet, Tillit, Förtroende, Samhörighet, Kommunikation, Kompetens, Organisationskultur.</p>

<p>Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.</p><p>I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.</p><p>Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt. Med hjälp av valda teorier har vi lyckats ringa in lämpliga undersökningsområden som vi sedan använt oss av för att utföra en kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer. Genom att analysera resultatet av dessa kan vi dra slutsatsen att en stark företagskultur är viktig även om den enbart är en av flera byggstenar som skapar lojala medarbetare.</p>

Tidigare forskning har belyst hur viktigt det är med lojala kunder. Det har däremot varit problematiskt att hitta ett samband mellan attitydmässig och beteendemässig lojalitet. Relativ attityd och återkommande köp påverkas av bakomliggande faktorer på en e-handelplats som e- handelskvalitet, e-tillfredsställelse och e-förtroende. Syftet med denna uppsats är att införskaffa en djupare förståelse kring vad konsumenter som handlar kläder och skor på internet anser är viktigt inom en lojal relation samt att skapa en djupare förståelse kring vilka bakomliggande faktorer som påverkar en skiftning i konsumenters e-lojalitet. Genom att analysera hur olika bakomliggande faktorer påverkar lojaliteten ville författarna belysa lojalitetens komplexitet, diskutera hur företag kan skapa mer trogna kunder samt åstadkomma en grund för vidare forskning. Resultatet visar att företagens försök att skapa e-lojalitet inte behöver placera konsumenterna i de fasta fack som presenteras i studiens utvalda modell. Under intervjuerna visade många respondenter hur de förflyttat sig mellan och inom olika lojalitetstyper beroende på händelser som påverkat deras relativa attityd samt beteende när de handlat på nätet.

I dagens samhälle har konsumenter en betydligt större makt än tidigare, deras krav ochförväntningar har förändrats vilket gör det betydligt lönsammare för företagen att behålla sinanuvarande kunder än att skaffa nya. Massmarknadsföring fungerar inte längre eftersomföretagens produkter i stor utsträckning är homogena vilket innebär att företagen måste arbetaför att skapa lojala och trogna kunder. Företagen kan inte längre utgå från att deras varumärkesäljer produkten. Att definiera lojalitet har dock varit svårare än vad man kan tro, en delforskare ser en stark koppling till kundtillfredställelse medan andra menar att den slutsatsen ärförhastad eftersom många kunder kan vara tillfredställda men ändå agera illojalt. Oberoendeav definitionen är alla författare inom ämnet överens om att skapandet av lojala kunder ärnyckeln till framgång i den alltmer hårda konkurrensutsatta marknaden. Tesen gäller främstför företag inom homogena branscher som exempelvis banker. Etableringen av nischbankeroch det faktum att den personliga kontakten med bankpersonalen har försvunnit har medförtatt banker är i stort behov att skapa lojala kunder. Teknologiska framsteg som Internet- ochtelefonbank har medfört att kunder kan sköta det mesta av sina bankärenden från hemmetvilket ökar illojaliteten bland konsumenternaVi har undersökt hur de tre storbankerna SEB, Swedbank och Handelsbanken jobbar för attskapa lojala kunder. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi hade bokat ettpersonligt möte med representanten från Swedbank och telefonintervju med de två andrabankerna eftersom deras företrädare befann sig i Stockholm.Under sammanställningen av intervjuerna framgick det att alla tre banker strävar efter attskapa lojala kunder och att de saknar lojalitetsprogram. Istället förespråkar de enhelhetslösning vilket ger kunden förmånligare avtal i takt med att deras kundandel ökar.Samtliga banker hade samma upplägg vilket enligt forskare kan ses som en form avlojalitetsprogram.De tre bankernas syn på lojalitet är i grunden likvärdigt, de vill öka kundernasåterköpsbenägenhet men det finns vissa skillnader i hur de ska uppnå detta mål. SEBdefinierar lojalitet genom mätningspunkterna kundandel och avhoppsfrekvens medanHandelsbanken och Swedbank istället pratar om kundfokus och lokal förankring i sambandmed begreppet lojalitet.Hanteringen av missnöjda kunder skiljer sig även åt mellan bankerna. Swedbank och SEB harfler prövningsenheter vilket gör att klagomålshanteringen i viss mån centraliseras.Handelsbanken däremot har utgångspunkten att beslut angående klagomål alltid skall tas sånära kunden som möjligt, vilket innebär att banken har en decentraliserad klagomålshantering

Konsumentmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar till följd av denöka individualismen och det stigande mediebruset. Det är mer lönsamt att behålla befintligakunder än att söka nya kunder. En upptäckt som gett upphov till en databasdriven ochlojalitetsbyggande form av marknadsföring, vilken genomsyras av responsdrivandekommunikationen som är riktas och relevant för kunden. En av de viktigaste frågorna köpcentrenmåste hantera är hur de kan skapa kundlojalitet i dagens hårt konkurrensutsattakonsumentmarknad. Lojaliteten är en av de viktigaste faktorerna för att skapa vinstdrivandeköpcenter och används främst för att öka försäljningen hos de centrets inhyrda butiker.Syftet med vår uppsats är att undersöka och beskriva hur köpcentren arbetar för att skapa ochstärka sin kundlojalitet samt vilken form av kundkommunikation som bedrivs. Är ettlojalitetsprogram den självklara vägen eller tillämpas andra verktyg i jakten på en stärktkundlojalitet?Fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från följande fem svenskaköpcentren: Väla, Knalleland, Nordstan, Torp och NK. Undersökningen har varit en fallstudie avexplorativ och deskriptiv karaktär.Vår undersökning visar på att kundlojalitet är en viktig faktor för samtliga av de intervjuadeköpcentren men tillvägagångssättet för att skapa och bibehålla den skiljer sig åt. Gemensamt ärdock att en adekvat kombination av butiker och service är centralt. Events visade sig även varavanligt förekommande och samtliga vill förmedla att på (Köpcentret) händer det alltid något. Två(NK &amp; Torp) av de fem intervjuade köpcentren använder sig emellertid av någon form avkundklubb. Deras respektive klubbar har rönt stor framgång trots fundamentala skillnader.NK låter sin NK-Nyckel utgör en vital del i deras marknadsstrategi och det är avanceratbonusbaserat lojalitetsprogram som kartlägger medlemmarnas köphistorik. Torp’s kundklubb ärav den enklare sorten och används främst till att skicka rätt budskap till rätt mottagare samtupplysningar om kommande aktiviteter och händelser. Anledning är att varken Nordstan, Välaeller Knalleland väljer att inte driva någon kundklubb är att de anses vara för resurskrävande attimplementera och driva. Likaså driver köpcentrens hyresgäster många gånger egnalojalitetsprogram varpå fastighetsägarna inte vill konkurrera med sina hyresgäster.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ”En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.” Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen – Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb. Vi har i vår undersökning tittat närmare på IKEA:s kundklubb, IKEA FAMILY, vilket har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer med IKEA FAMILY medlemmar. Efter samtal med IKEA:s klubbmedlemmar har vi jämfört våra resultat med den teori som finns skriven inom ämnet i en analys.För att kunna utveckla en kundklubb måste företaget lära känna sina kunder och fråga sig vad kunderna vill ha ut av ett medlemskap i klubben. Många människor går med i olika kundklubbar för att de lockades av ett specifikt erbjudande, men det krävs mycket arbete för att behålla kunderna och få dem att vara lojala. I fokusgruppsintervjuerna uppfattade vi en central fråga som kretsade kring informationen från företaget och hur informationen behandlades. Många deltagare ansåg att de måste se en klar förmån med medlemskapet för att det ska vara intressant att bli medlem i en kundklubb. Kunderna ansåg annars att det enbart är företaget som vinner på deras medlemskap. Den fortsatta relationen med företaget bör grunda sig på en bra kommunikation med klara och tydliga budskap, så att medlemmarna inte upplever att de går miste om bra erbjudanden eller förmåner på grund av dålig information. Vi kom även fram till att medlemmarna önskade att företagen ger dem inspiration och idéer kring sina produkter. Eftersom alla människor är olika och inspireras av olika saker finns det många anledningar för företag att genom den information de får från sina kunder behandla dem mer individuellt och personligt. Då är också kunderna mer mottagliga för den information de får från företaget.Genom en kundklubb kan företag vårda sina kunder baserat på verklig information som kunderna delar med sig av. Om informationshanteringen och kommunikationen sköts på rätt sätt finns det bra möjligheter till att få och behålla lojala kunder. / Uppsatsnivå: D

Marknadsföringen i allmänhet har förändrats stort de senaste decennierna. Från att marknadenhar varit transaktionsinriktad och marknadsstyrd har den blivit relationsinriktad ochkonsumentstyrd. Allt fler företag har insett att det är mycket lönsammare att behålla kunder änatt skaffa nya. Även konsumenter har blivit mer sofistikerade i och medinformationssamhället och aldrig tidigare har det varit så lätt som det är nu att hittainformation om företag och produkter utefter kundens egna behov. Företag kan inte längreförlita sig på att erbjuda endast en produkt eller tjänst utan måste ge kunden ett mervärde föratt den ska stanna i företaget och bli lojal. Själva begreppet lojalitet är mångfasetterat iföretagssammanhang och olika företag har egna definitioner. För försäkringsbolag är det ännuviktigare att ha långvariga kundrelationer. I Sverige verkar försäkringsbolagen dock inte nåupp till kundernas förväntningar och därför vill vi undersöka hur försäkringsbolagen arbetarför att skapa lojala kunder. Eftersom begreppet lojalitet är svårdefinierat försöker vi också gåigenom de olika företagens definitioner och jämföra dem med varandra.Vi har undersökt tre försäkringsbolag – Skandia, Folksam och If. Vi valde företagen utifrånhur de presterat på tidigare gjorda undersökningar om kundnöjdhet och lojalitet.Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjuer med en representant från varje företag.Vi hade en telefonintervju med varje respondent eftersom samtliga kontaktpersoner arbetar iStockholm.Vi fann att det är enbart If som har ett så kallat lojalitetsprogram. De andra företagen har ävende lojalitetsskapande aktiviteter men inte strukturerade i ett program.Trots att de arbetar i samma bransch skiljer sig både definitionen och en del av detlojalitetsskapande arbetet åt. Att Skandia skiljer sig från de övriga två är inte så konstigt medtanke på att de enbart säljer liv/pensionsförsäkringar.Samtliga av de undersökta företagen belyser vikten av lojala kunder och att de strävar efter attfå kunderna lojala. De aktiviteter som görs i dagsläget är bra men kan bli ännu bättre. Attvarje företag har en klar definition av begreppet ser vi som en avgörande faktor för att fåsamtliga i företaget medvetna om vad en lojal kund är och att alla arbetar mot samma mål.Arbetet mot att få lojala kunder skulle även underlättas om varje företag struktureraraktiviteterna i ett lojalitetsprogram och på så sätt betonar vikten av att alla led i företagetarbetar för att skapa lojala kunder. / Uppsatsnivå: D

Under många år har synen på den traditionella marknadsföringen förändrats. I dagens samhälle har det skett en rad förändringar där företagen har börjat fokusera allt mer på en kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Det har blivit allt viktigare för företagen att utveckla en god relation till kunderna för att bidrag till kundlojalitet. De flesta branscher är starkt konkurrensutsatta och måste slåss för sina kunder och för sin försäljning. De senaste åren har en rad olika lojalitetsskapande metoder vuxit fram vars syfte är att behålla kunderna via lojalitetsprogram. I början innebar lojalitetsprogram att ge kunden rabatt i form av stämpelkort, genom att företag har infört datakassor och betalterminaler. Det har blivigt möjligt för företag att använda mer komplexa lojalitetsprogram som är kortbaserade där alla kortköp registreras och sparas i en databas. Kundklubbar är ett effektivt sätt för att åstadkomma trogna kunder, tillföra dem värde, kommunicera på en personlig nivå och skapa äkta relationer. Trots att de flesta kortfickorna i plånböckerna börjar bli välfyllda är programmen en lockelse för kunderna. Kan lojalitetsprogram skapa en ökad kundlojalitet? Eller kommer effekten att avta när alla aktörer har ett eget program? Vår uppsats handlar om att undersöka vårt antagande samt skapa en övergripande bild där vi kommer att undersöka om det finns ett intresse hos konsumenter att ersätta sina kundkort med sitt kontokort. Vår undersökning har utförts med en kvantitativ studie och är baserad på 600 respondenter.De flesta av våra respondenter har mellan 1 - 6 kort varav mer än hälften använder kortet varje gång de handlar. Majoriteten av våra respondenter ser ett värde med sina kundkort. Däremot anser respondenterna att värdet med kundkorten är de rabatter, bonus och gratisprodukter och två procent av respondenterna har kortet för att de är lojala till företaget. Vi har utifrån vår enkätundersökning kommit fram till att förekomsten av ett kort inte skulle påverka kundernas köpbeteende. Kunderna har sina köpvanor oavsett om de äger ett kundkort eller inte. De slutsatser som vi har dra utifån vår studie är att det fanns ett intresse bland våra respondenter för att endast använda ett kort där samtliga kundkort integreras. Det finns en del respondenter som inte vill att kontokorten ska ersätta kundkorten kan inte vår undersökningshypotes anses verifierbar. Vi har inte tillräckligt med empirisk fakta för att vår slutsats ska kunna vara generaliserbar då undersökningsresultatet gäller enbart för de 600 respondenter som har medverkat. / Uppsatsnivå: D

Nyhetskonsumtionen har genomgått en förändring i Sverige. Helsingborgs Dagblad (HD) har upplevt en stadig minskning av papperstidningsprenumeranter, samtidigt som antalet läsare ökat på Internet. HD har också upplevt ett stort annonstapp på senare år vilket ligger i linje med andra mediebolag. Skiftande mediepreferenser har potentialen att ändra spelreglerna för tidningsbranschen då allt fler läsare väljer att konsumera nyheter på Internet. Samtidigt finns det indikationer på att konsumenter är ovilliga att betala för nyhetskonsumtion på Internet. Branschen letar nu efter sätt att skapa inkomster på Internet för att täcka upp för minskade intäkter från pappersupplagorna. Syftet med studien är att undersöka om individanpassning har potentialen att stärka HD på Internet, i en tid där konkurrensen ökat och traditionella kanaler tappar mark gentemot nya.Studien är en fallstudie och HD är det valda undersökningsobjektet. Studien har en kvalitativ ansats och förhållningssättet är hermeneutiskt. Det empiriska materialet i undersökningen omfattar sju intervjuer, två fokusgrupper och en observation. De tillfrågade i intervjuerna är fem av HD:s annonsörer, HD:s marknadschef, samt en marknadskoordinator på företaget StroedeRalton med erfarenhet kring lojalitetslösningar. Observationen är av HD:s nuvarande lojalitetslösning på Internet och fokusgrupperna bestod av prenumeranter till HD. Det teoretiska materialet omfattar ämnen som relationsmarknadsföring, lojalitet och lojalitetsprogram, Internetmarknadsföring och individanpassning på Internet.I empirin framgår det att både annonsörer och prenumeranter ställer sig positiva till individanpassning i syfte att få mer relevans i erbjudanden och kommunikation. Det framgår också att annonsörerna väljer annonsmedium utefter var kunderna befinner sig och att ökad kundtillströmning till Internetupplagan kan få dem att i högre utsträckning välja Internet som annonsmedium. Slutsatser efter genomförd studie är att individanpassad kommunikation kan stärka HD på Internet. Studien pekar på att både läsare och annonsörer kan gynnas av individanpassning, läsarna genom ökad relevans och annonsörerna genom bättre träffsäkerhet i annonseringen. Sammantaget signalerar studien att det är viktigt att erbjuda läsarna värde, samt bygga förtroendeingivande relationer för att på så vis få kunskap och information om deras behov och preferenser. Det empiriska och teoretiska materialet tyder också på att lojalitetsprogram kan underlätta arbetet med att samla in kundinformation som sedan kan användas för riktad kommunikation. Dock är det oklart huruvida HD:s nuvarande lojalitetslösning HDpasset bidrar till att skapa lojalitet eller inte, något som kräver vidare forskning för att fastställa. Studien är genomförd på svenska.

<p>Syfte: Uppsatsen är skriven för att illustrera svårigheterna med organisationsförändringar och hur dessa påverkar människorna som arbetar inom ett företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringar i ett konjunkturkänsligt företag inom verkstadsindustrin. Vi vill söka förståelse om hur förändringar kan påverka motivationen och lojaliteten hos personalen på verkstadsgolvet.</p><p>Metod: Det centrala förhållningssättet i uppsatsen är att vi antar en reflekterande attityd i vår undersökning. I forskningssammanhang innebär det ett sätt att relatera till ”verkligheten” och det objektiva behöver inte stå i centrum. Teorier har insamlats under skrivprocessen och vi har tolkat och reflekterat den informationen. Kvalitativ metod var en stor del i studien där vi intervjuade sex personer på HIAB AB. HIAB är ett globalt företag som är verksam inom verkstadsindustrin. Vi samtalade med ledningen på fabriken som representerades av VD: n och personalchefen, anställda som bestod av tre anställda från produktionen samt fackklubbsordföranden. Vi ställde frågor till dem om organisationsförändringar generellt och motståndet mot dessa samt hur det påverkar motivationen och lojaliteten. Vi diskuterade också det pågående förändringsprojektet som kallas ”On the move”.</p><p>Resultat & slutsats: Studien får fram ett resultat som visar sambandet mellan organisationsförändringar och motivation och lojalitet hos de anställda. Om det är en större förändring som påverkar en individ negativt så sjunker motivationen och även lojaliteten, och tvärtom, om en förändring påverkat en individ positivt så stiger motivationen och lojaliteten. Ett företag kan nå större vinster om de börjar arbeta mer med mervärdeskapande åtgärder som motivation och lojalitet bland de anställda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning inom det här området kan vara att efter ett tag utvärdera det pågående projektet ”On the move”. Hur lyckat blev det och uppnådde företaget projektets visioner och mål. Personalchefen hade en teori om att det finns ett samband mellan antal anställda och risken för illojalitet. Om antalet anställda överstiger hundra stycken ökar risken för illojalitet. Hypotesen kan vara intressant att studera närmare.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi tycker att uppsatsen bidrar med att uppmärksamma organisationsförändringar och svårigheterna som är förknippade med att hantera människor och deras motivation och lojalitet i situationer som uppkommer inom ett företag.</p> / <p>Aim: This essay is written to illustrate the complexity about organizational changes and how these can affect the people who work in a company. The purpose of this essay is to examine changes in a company sensitive to economic fluctuations in the engineering industry. We want to find understanding about how changes may affect the motivation and loyalty among the employers at the engineering floor.</p><p>Method: The main approach in this essay is that we adopt a reflective attitude in our research. In investigations that is a way of relating to the “reality”, where the objectivity doesn’t have to be in focus. Theories have been found during the writing process and we have construe and reflect on that data. Qualitative method was a great part in the study where we interviewed six persons at HIAB AB. HIAB is a global company active in the engineering industry. We talked to the management on the factory which was the CEO and the head of the personnel, the stuff which was three employers from the production and the trade-union leader. We asked questions to them about organizational changes in general and the resistance against that, and the affects of motivation and loyalty. We also discussed about an ongoing changing project, called “On the move”.</p><p>Result & Conclusions: The study gets a result that shows the connection between organizational changes and motivation and loyalty among the employers. If there is an extensive change where an individual affects negative the motivation as well as loyalty subsides, and vice verse, if there is a change that affects an individual positive the motivation and the loyalty rise. A company could get more profit if they start to work more with value added issues as motivation and loyalty among the employers.</p><p>Suggestions for future research: Further research in this area could be that after a while evaluate the ongoing project “On the move”. How well did it go and did the company reach their visions and goals about the project. The head of the personnel had a theory that there is a connection between numbers of employees and disloyalty. If the number of employers arise above a hundred the risk of disloyalty is higher. That thesis could be interesting to study closer.</p><p>Contribution of the thesis: We think that this essay contributes with awareness about organizational changes and the difficulty that is related to handle the human beings and their motivation and loyalty in situations which arises in a company.</p>