I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria. De frågeställningar som behandlas i vårt arbete är: hur några olika pedagoger ser på elevers inlärning, hur några lärare som använt sig av lokalhistoria i undervisningen ser på sitt val av arbetssätt utifrån LPO-94, om en koppling mellan lokalhistoria och teknikhistoria kan ge eleverna andra perspektiv och vara betydelsefull för undervisningen, varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning samt vad det finns för lokalhistoriska och teknikhistoriska sevärdheter i Kinda. Arbetet består av en litteraturgenomgång, våra lokala möjligheter, intervjuer och en resultatredovisning. I litteraturgenomgången tar vi upp olika pedagogers syn på inlärning, kunskap och arbetssätt. Vi har vidare valt att studera litteratur kring människan, lärandet och närmiljön samt intresset för lokalhistoria, teknikhistoria och resultat från olika lokalhistoriska projekt. I intervjudelen besvarar tre lärare våra frågor om hur de ser på elevers inlärning, lokalhistoria i undervisningen och sitt val av arbetssätt. I resultatredovisningen redovisar vi resultat från litteraturdelen och lärarintervjuerna. Vad som framgår i både litteraturgenomgången och i intervjusvaren är att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som främjar elevers inlärning, ger nya kunskaper och värdefulla upplevelser. Vi har också funnit att närmiljön skapar möjligheter att skildra de stora sammanhangen i den tekniska och historiska utvecklingen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad tidigare historiedidaktisk forskning anser om hur närområdet kan användas som en resurs i historieundervisningen, med särskilt fokus på lokalhistoria. För- och nackdelar med att använda närområdet som komplement till traditionell klassrumsundervisning samt hur närområdesstudier kan påverka elevers lärande har också belysts i studien. Den metod som använts vid denna studie är en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har sökts i databaser för att sedan ligga till grund för denna studies resultat. Resultatet från litteraturstudien belyser att närområdesstudier förekommer i grundskola såväl som på gymnasium. När närområdet ligger till grund för undervisning är det elevernas egen närhet som undersöks och detta skapar konkretion i undervisningen. Ett antal fördelar framkommer i den granskade litteraturen, däribland tillgången till autentiskt material, samarbete med institutioner och studiebesök, elevers förkunskaper, men även att flera delar ur kursplaner för historia kan belysas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. De nackdelar som främst framkommer är ekonomiska problem och att lärare finner det tidskrävande att plocka fram lokalhistoriskt material och att planera för undervisning utanför klassrummet. Tydligt är ändå att lokalhistoria och närområdesstudier genom sin konkretion och koppling till elevers egen verklighet skapar intresse och engagemang.

The purpose of this essay has been to study IF Elfsborgs way through the economic hardships of the 1930s, a decade known as the clubs most successful. Basically, the focus has been to emphasize the decisions made by the club during this period in contrast to its surroundings and swedish society as a whole. How has the club been affected by changes in society and to what extent has the club had an impact on the working class in its home town of Borås? With this study I want to demonstrate the role of football in 1930s swedish society, and also emphasize the importance of the network of relationships between the club and the city's entrepreneurs.The source material for this study consists mainly of archival protocols such as; annual protocols, section protocols, economic accounts and activity reports. I have also used newspaper clippings, membership lists and pictures, all available at the association archive, located at the city archive in Borås. Besides the source material my main literary support during this process has been Torbjörn Anderssons Kung Fotboll (2002), along with a few others such as Rolf Pålbrants Arbetarrörelsen och idrotten 1919－1939 (1977) and Rune Jungens Vävarstad i uppror: arbetarrörelsen i Borås 1880－1920 (1978).The main result of this study has been that societal circumstances particular to Borås at the time, along with the club’s connections with the city’s business owners were crucial to maintaining a good relationship with the working class which in turn played a major role in the club’s success in the 1930s.

<p>This paper is a study with two different aspects, with a main focus of the match factory in Jönköping. The first aspect is about how the work situation for children looked like in the match factory during the 1900 - century. The children´s work history over time, the children’s workday and life situation on the factory and outside is described in this paper. The second aspect in this paper is about how the pupils learn about their local history in the 3 and 4 grade. Do the teachers learn their pupils about the factory or not when they study their local history. If they do not, what causes have the teachers mentioned. Answers are too found in this paper.</p><p>The material concerning the questions if the match factory used children as workers in their production have I received from a visit on the match factory museum and from an interview with the manager of the museum. The manager also helped me find the material and he gave some information where to find more material as well. An interview with teachers in third to fifth grade in schools in and around Jönköping was the main thing in the second material study. The interview contained questions about how the teachers teach their pupils about local history and if they use the match factory in Jönköping as a complement to the education.</p><p>The study showed a lot of different perspectives of how teachers in and around Jönköping have chosen to or not to involve the match factory in the teaching of the local history of Jönköping. The study also show that the environment for young children during this time was very harsh. They had to work almost as much as older people with the same burden but for just a third of the salary, all because of the factory owner´s will to earn as much money as possible.</p>

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia”, en egenproducerad programserie om Halmstads historia. Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ”encoding - decoding” jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades. Slutsatsen vi kan dra är att barnens tolkning av de berättartekniska greppen, där redigeringen (montaget) och ljudet hade en framträdande roll, i stort överensstämmer med producenternas intentioner. Därtill visade våra intervjusvar att barnen, förutom att de tolkar det multimodala budskapet, också har en ”avslöjande läsning” av texten (filmen), något som Stuart Halls teori inte tar upp. Barn i dag är tekniskt bevandrade på ett helt annat sätt än på 1970-talet, då Halls teorier lanserades. De läser hur filmen är redigerad och deras referenser verkar, enligt våra intervjusvar, vara hämtade från mobiltelefonens kamerafunktion. Detta intresse tycker vi borde tas tillvara i undervisningen. Filmen finns på Halmstad stadsbiblioteks Hallandsavdelning.

This paper is a study with two different aspects, with a main focus of the match factory in Jönköping. The first aspect is about how the work situation for children looked like in the match factory during the 1900 - century. The children´s work history over time, the children’s workday and life situation on the factory and outside is described in this paper. The second aspect in this paper is about how the pupils learn about their local history in the 3 and 4 grade. Do the teachers learn their pupils about the factory or not when they study their local history. If they do not, what causes have the teachers mentioned. Answers are too found in this paper. The material concerning the questions if the match factory used children as workers in their production have I received from a visit on the match factory museum and from an interview with the manager of the museum. The manager also helped me find the material and he gave some information where to find more material as well. An interview with teachers in third to fifth grade in schools in and around Jönköping was the main thing in the second material study. The interview contained questions about how the teachers teach their pupils about local history and if they use the match factory in Jönköping as a complement to the education. The study showed a lot of different perspectives of how teachers in and around Jönköping have chosen to or not to involve the match factory in the teaching of the local history of Jönköping. The study also show that the environment for young children during this time was very harsh. They had to work almost as much as older people with the same burden but for just a third of the salary, all because of the factory owner´s will to earn as much money as possible.

No description available.

Should local history be included as a part of history education in upper secondary school, and if so, how could it be done? History teachers’ and museum educators’ attitude regarding these questions are examined through semi-structured interviews. The empirical material is categorized with the aid of a phenomenographic method approach and the result is then interpreted based on Bernard Jensen’s theory of historical consciousness. The study is limited to highlighting local historical examples with a geographical link to Västerbotten or Norrbotten, but the different working methods that exist are general. The general opinion of the interviewing informants seems to be that local history can be justified, but that there are some challenges depending on the working method that constitute the starting point.

Studien fokuserar på användandet av lokalhistoria i gymnasielärares historieundervisning. Den teoretiska ansatsen är historiedidaktiken och dess tre frågor Vad? Hur? och Varför?. Den andra teoretiska ansatsen är historiemedvetandets tankar om att historien förstås genom sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Lärare har intervjuats i syfte att belysa deras bruk och icke- bruk av lokalhistoria. De resonerar kring vad lokalhistoria är, hur lokalhistoria används samt varför lokalhistoria används/inte används. Studien ämnar även att undersöka huruvida lärarna upplever ökad motivation hos eleverna vid användandet av lokalhistoria. Sammantaget visar studien att lokalhistoria används i Jönköping läns gymnasieskolor, men att det finns en variation när det kommer till hur lärarna väljer att applicera lokalhistorien i sin undervisning. Det vanligaste är att sammankoppla den stora, globalhistorien med den lilla, lokalhistorien genom att visa lokala exempel, både teoretiskt och praktiskt. Vissa av lärarna arbetar inte lika mycket med sambanden, utan fokuserar istället på elevernas egen historia och låter dem arbeta historiskt med sin hemstad eller släkt. Studien synliggör att anledningarna till användandet av lokalhistoria är starkt sammankopplat med elevmotivation. Lärarna tycks anse att den primära vinningen med användandet av lokalhistoria är att eleverna känner ett närmre band med historien som i sin tur ökar motivationen att lära sig. Genom att använda lokalhistoria blir eleverna medvetna om sin egen plats i och påverkan av det som framtiden kommer att kalla för historia.

Syftet med den här studien är att ta del av hur historielärare i årskurserna 1 till 6arbetar med lokalhistoria, samt om de upplever att elevernas motivation skiljer sigåt när undervisningen handlar om dess hembygd. Metoden jag använde för attsamla min empiri var kvalitativa intervjuer som jag genomförde med sex styckenlärare. Intervjuerna var halvstrukturerade och metodansatsen var fenomenografidär jag inriktade mig på att se likheter och skillnader i det erhållna resultatet. Detresultat jag fick var att samtliga sex lärare ansåg att lokalhistoria var en viktig delav historieundervisningen. De hade samtidigt förståelse för att det i dagensläroplan ges mindre plats för lokalhistoria, men de menade att undervisning omhembygden ändå förekommer. Lokalhistoria tycktes ge en ökad motivation hoseleverna. / <p>SO</p>