Intresset för lokalhistoria har ökat under senare år, och kontakterna mellan sk fiitidsforskare och universitet har intensifierats. Vid Linköpings universitet bildades 1988 Centrum för l okalhistoria. Föreliggande rapport redovisar föredrag, diskussioner och arbetsprogram för centrum. / <p><strong>Medverkande författare:</strong></p><p>Göran B Nilsson: LOKALHISTORIA - MÖTBSPLATS FOR PROFFS OCH AMATÖRER</p><p>Harald Winge: SÅ ARBETAR NORSK LOKALHISTORISK INSTITUTT</p><p>Torkel Jansson: LOKALHISTORIENS BETYDELSE PÅ OLIKA ANALYSNIVÅER I HISTORISK FORSKNING</p><p>Jan Paul Strid: KULTURLANDSKAPETS SPRÅKLIGA DIMENSION</p><p>Roger Qvarsell: IDÉER OCH LOKALMILJÖ : OM IDÉHISTORISK OCH LOKALHISTORISK FORSKNING</p><p>Sven Hellström: LOKALHISTORIA I LINKÖPING</p>

Vilka är det som ägnar fritid åt att i skrift berätta om egenbygd? Var finns de, vad är det som driver dem, vad skriver deom och hur? - En liten början på svar på sådana frågor trodde man sig kunna få genom att ett universitetsbibliotek under ettår samlade den leverans som företrädesvis kunde kallas lokalhistoria. Högen blev småningom mäktig. Lars Elam gavs chansen attbotanisera i den för att se om ett nystartat lokalhistoriskt centrumi Linköping kunde få lite baskunskap för sin verksamhet. Lars Elam har analyserat omkring 600 böcker skrivna av lokalhistoriska forskare landet över. Författaren visar vilka ämnesområden och tidsperioder, som främst intresserar "fritidsforskarna", hur de metodiskt och språkligt behandlar sitt material.

No description available.

Syftet med den här studien var att få kunskaper om vad tidigare forskning kommit fram till gällande lokalhistoria i historieundervisningen. Det som undersöktes var om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen och vad som påverkar dess utsträckning, på vilket sätt lokalhistoria tillämpas i undervisningen samt vilka för- och nackdelar det finns med att undervisa i lokalhistoria. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det innebär att tidigare genomförd och publicerad forskning i området sammanställts. Resultatet inkluderar svensk forskning som skett i lågstadienivå till universitetsnivå. Lokalhistoria beskrivs tydligt i kursplanen i historia för lågstadiet och blir mer ovanligt ju äldre eleverna blir. Om det faktiskt är mer vanligt på lågstadiet än för de andra årskurserna var inte möjligt att besvara i denna litteraturstudie på grund av brist på forskning. Det som setts är att närområdesstudier i lokalhistoria är ett ovanligt inslag som i de flesta fall tillämpas vid temaarbeten. Den undersökta forskningen visar tydligt att lärarnas initiativ är den avgörande faktorn för den utsträckning undervisning i lokalhistoria har. Utan lärarnas engagemang skulle undervisningen i lokalhistoria utebli på skolorna. Lokalhistoria kan inkluderas i undervisningen på många olika sätt. Generellt sett är det att låta eleverna ta del av lokalhistoriska dokument, besöka historiska miljöer eller ge eleverna möjlighet att arbeta praktiskt med sysslor och redskap från förr. Forskningen beskriver att det finns många fördelar med att arbeta med lokalhistoria. Detta arbetssätt kan konkretisera det historiska stoffet, skapa ett intresse för historieämnet hos eleverna och utveckla deras historiemedvetande. De främsta nackdelarna med lokalhistoria i historieundervisningen är enligt den tidigare forskningen att det är tidskrävande, eftersom lärarna själva måste finna eller skapa eget material. / <p>SO</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.</p><p>Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström.</p>

Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder. Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström.

No description available.

I dagens läroplan Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) finns inget som tydligt pekar på att eleverna i årskurs 4-6 ska arbeta med lokalhistoria eller närområdesstudier som ämnet även kan benämnas. Däremot kan undervisning kring det lokala bidra så att elevernas historiemedvetande och identitet stärks. Studiens syfte är att belysa fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria samt hur de har använt lokalhistoria i deras undervisning. Studien är gjord med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien bygger även på teoretiska utgångspunkter samt tidigare litteratur och forskning kring området. Datainsamlingen från de kvalitativa halvstrukturerade intervjuerna har sammanställts i ett resultat. Efter att resultatet har presenteras görs en analys av resultatet. Därefter diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. Den här studien presenterar fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria och hur de har använt lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Historia</p>

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström.

<p>I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria. </p><p>De frågeställningar som behandlas i vårt arbete är: hur några olika pedagoger ser på elevers inlärning, hur några lärare som använt sig av lokalhistoria i undervisningen ser på sitt val av arbetssätt utifrån LPO-94, om en koppling mellan lokalhistoria och teknikhistoria kan ge eleverna andra perspektiv och vara betydelsefull för undervisningen, varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning samt vad det finns för lokalhistoriska och teknikhistoriska sevärdheter i Kinda. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, våra lokala möjligheter, intervjuer och en resultatredovisning. I litteraturgenomgången tar vi upp olika pedagogers syn på inlärning, kunskap och arbetssätt. Vi har vidare valt att studera litteratur kring människan, lärandet och närmiljön samt intresset för lokalhistoria, teknikhistoria och resultat från olika lokalhistoriska projekt. I intervjudelen besvarar tre lärare våra frågor om hur de ser på elevers inlärning, lokalhistoria i undervisningen och sitt val av arbetssätt. I resultatredovisningen redovisar vi resultat från litteraturdelen och lärarintervjuerna.</p><p> Vad som framgår i både litteraturgenomgången och i intervjusvaren är att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som främjar elevers inlärning, ger nya kunskaper och värdefulla upplevelser. Vi har också funnit att närmiljön skapar möjligheter att skildra de stora sammanhangen i den tekniska och historiska utvecklingen.</p>