<p>Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. </p><p>Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr. </p><p>Vidare ska de känna till vilka faktorer som format och påverkat närmiljön.Vidare har jag valt att genom litteraturstudier plocka fram olika metoder, vilka man kan använda sig av vid studier av närmiljön. Dessa metoder är förlagda till landsbygdsmiljö men kan med fördel och vissa modifieringar överföras till stadsmiljö. Var man än jobbar som lärare finns det en närmiljö att använda sig av. Metoderna som redovisas i arbetet är anpassningsbara och kan användas i vilken miljö man än befinner sig. </p><p>Genom praktiska erfarenheter dras slutsatsen att lokalhistoria är tacksamt att jobba med. Det är lätt att få eleverna engagerade eftersom undervisningen sker i en miljö som är välkänd för dem. Lokalhistoria innebär en hel del merarbete för läraren men jag anser att resultatet är mödan värt.</p>

The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.

I de skandinaviska länderna är det många lärare som använder närmiljön i undervisningen, men trots detta finns det lite forskningsbaserad kunskap om det praktiska genomförandet. Den forskning som finns är till största del inriktad på miljö, vetenskapliga och geografiska ämnen och få mot historieämnet. Malmö Stad har gjort en satsning att ta fram lektionsmaterial till skolorna där platsbaserat lärande är kopplat till historieundervisningen. Den här studien handlar om elever, som använt sig av lektionsmaterialet, uppfattar att platser som inkluderas i undervisningen påverkar deras lärande. Studiens frågeställningar: På viket sätt inkluderar eleverna ett historiskt perspektiv i sina berättelser om den valda platsen? På vilket sätt beskriver eleverna att platsmedveten undervisning påverkar deras lärande? I den här kvalitativa studien med abduktiv ansats undersöks om den enskilda eleven upplever att de fysiska platser i staden som inkluderas i historieundervisningen ses som en läranderesurs. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervju för att ge var och en av respondenterna möjlighet att utveckla sina svar till så stor del som möjligt, men även att kunna ge relevanta följdfrågor. Respondenternas berättelser har sedan analyserats utifrån analysmetoden tematisk analys. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och presentera mönster i förhållande till forskningsfrågorna och är inte knutet till ett specifikt teoretiskt ramverk. Forskaren utgår från tidigare forskning där resultaten har visat att platsbaserat lärande och utomhuspedagogik har positiva effekter på elevernas lärande. I studien ingår 16 elever, två från språkintroduktionen, nio från årskurs 5 och fem från årskurs 8. Utifrån elevernas berättelser dras slutsatsen att de positiva effekter som lärarna planerade för, att förstärka och fördjupa klassrumsundervisningen, aktivera olika sinnen, ökad autenticitet, erfarenheter, konkretisering av abstrakt innehåll och variation för att möta olika elevers behov, kunde utläsas i 14 av de 16 respondenternas svar. Eleverna inkluderade ett historiskt perspektiv i sina berättelser. Varje individ har sin uppfattning om lärande och när man lär. Med olika exempel beskrev 14 av de 16 respondenterna att platserna på något sätt ökat deras lärande, men att det är en pusselbit av flera.

I kursplanen för historia står skrivet att platser är en källa till kunskap där eleverna genom möten med platser ska utveckla kunskaper om hur vi vet något om det förflutna, men också få olika perspektiv på både sin egen och andras identitet (Lgr11). Inom platsbaserat lärande och utomhuspedagogik är platsen central där den lokala miljön används i undervisningen för att kontextualisera ämnesinnehållet och skapa lärandemiljöer utanför klassrummet. Detta i syfte att tillföra elevernas lärande något. Den här studien handlar om lärare som tillsammans funderar och diskuterar kring möjligheter att använda historiska platser för att förstärka undervisningen i historia genom att använda stadsmiljön som källa. Studiens frågeställningar: -  Hur har elevernas begreppsförståelse utvecklats/förändrats med hjälp av historiska platser i staden?  - Hur uppfattar läraren att aktionsprocessen bidragit till att öka kunskapen om elevernas begreppsutveckling? - Hur reflekterar lärarna kring användandet av olika lärmiljöer?  Utifrån egna frågeställningar, där lärare vill fördjupa sig i den egna praktiken genom att systematiskt arbeta med reflektions- och planeringsprocesser, undersöks ovanstående frågeställningar i en kvalitativ studie med aktionsprocess som metodval. Utifrån aktionsprocessens struktur, planera, agera, observera och reflektera, har observationer av undervisning, reflekterande samtal och gemensam planering, men också lärar- och elevintervjuer och enkäter utgjort empirin. Utifrån loggboksanteckningarna och med övriga data som fördjupningsmaterial och förtydligande, har tematisk analys använts. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och visa på mönster som kan utläsas i förhållande till forskningsfrågorna. De forskningsfrågor som ställts utgår från lärarnas frågor om hur de kan använda lokalsamhället som resurs för att begripliggöra begreppen likheter, skillnader och källa, men också synliggöra elevernas begreppsutveckling i förhållande till planerad undervisning.  I studien ingår tre lärare, två svensklärare som arbetar kompletterande i svenskämnet utifrån perspektivet hur elever kan ta sig an faktatexter utifrån lässtrategier och en historielärare som arbetar tillsammans med aktionsledaren i aktionsprocessens kärna. Lärarna undervisar i årskurs 5 i ett utanförskapsområde i Malmö. Genom att följa aktionsprocessens delmoment har lärarna kunnat följa elevernas begreppsutveckling och anpassat undervisningen. Detta har ökat medvetenheten och kunskapen både om elevernas ingångsläge och utveckling av begreppsförståelse och förmåga att omsätta begreppen. Genom att inkludera utomhusmiljöer i historieundervisningen har variationen av lärmiljöer ökat, begrepp synliggjorts och konkretiserats. Efter arbetet gav eleverna mer utvecklande och förklarande svar med exempel från hemstaden jämfört med ingångsläget. Eleverna uttryckte vikten av en verklighetsförankring och ett taktilt behov för ökad förståelse.

Sammanfattning  Uppsatsens syfte har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv ta reda på vad det är som gör att en byggnad kan komma att bli synonymt med en stad eller ett område trots så lite finns nedtecknat om den och hur processen kan se ut när en byggnadsminnesförklaring av en kulturhistoriskt viktig byggnad går till. I mitt fall valde jag att koncentrera arbetet till staden Strängnäs och dess väderkvarn. Med arbetet finns även en förhoppning om att mitt arbete tillsammans med andras kan skapa en vetenskaplig grund åt framtida arbeten inom samma område.  Mina forskningsfrågor var  Hur har väderkvarnen i Strängnäs kommit att bli synonymt med staden?  Varför har väderkvarnen, under åren som staden utvecklats och nya byggnader kommit till, fått stå kvar i sitt ursprungskick?  Hur gick processen till när väderkvarnen slutligen kom att bli förklarad som ett byggnadsminne?  Genom att detaljstudera och jämföra en kombination av källor och annat relevant material med hjälp av en kvalitativ metod fick jag fram en mer detalj-och färgrik bild av byggnaden. Det lokalhistoriska materialet i uppsatsen användes för att tillgodose med en förståelse gällande byggnadens historiska bakgrund och för de argumentationer som senare kom att föras av olika intressenter. Dels först när frågan om moderniserande av väderkvarnen togs upp och senare när beslutet om byggnadsminnesförklaring slutligen fattades. Källorna för min studie bestod av bland annat bilder, korrespondens, remisser och andra dokument främst kopplade till diarienummer 221-1280-88.  Undersökningen har visat att värdet för betydelsen av en byggnad är subjektiv, även om tyngden kan väga lika, så kan värdet skifta beroende på vem betraktaren är. Tyngden kan ligga i det byggnadstekniska eller så kan den vara av lokalhistorisk karaktär. Oavsett var tyngden av värdet ligger för betraktaren, behöver värdet presenteras väl motiverat och objektivt för att den ska klassas som ett byggnadsminne. Det är med andra ord den kollektiva tyngden av värdet som avgör det objektiva värdet av en byggnad.  Av den anledningen har väderkvarnen i Strängnäs kommit att bli en symbol för staden.

The essay examines what material the museum in Northeast Skåne has produced that can be provided by the upper secondary schools in the area when teaching the subject of history. The thesis also studies how this material has an connection to local history or to primary sources.The survey was conducted by studying Hässleholm's museum and Regionmuseet Skåne with the help of interviews and digital material. The purpose of the survey is to fill a relatively unexplored area for the possibilities of teaching local history and the use of primary sources in the latter part of compulsory school in the area of Northeast Skåne.The survey showed that the two museums for the survey work in two different ways with materials that can be provided by the schools as pedagogical teaching materials. Either through digital materials, study boxes or during guided museum visits. Both museums worked with materials that were locally based and primary sources.

Lokalhistoria är ett återkommande inslag i utbildningen till ämneslärare med ingång i historia på Malmö universitet. Det är dock något som känns förbisett bland verksamma lärare ute på skolorna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur ämneslärare i framförallt Malmö arbetar med lokalhistoria i sin undervisning. Vilka konnotationer gör lärarna när de hör begreppet lokalhistoria och vad väljer de att inkludera? Lokalhistoria är från början ett väldigt svårdefinierat begrepp. Vilka geografiska gränsdragningar görs för att något ska få kallas lokalhistoria? Är geografin ett viktigt kriterium för att något ska få vara lokalhistoria? Begreppet kommer därför att analyseras och diskuteras. En svårighet med detta arbete är att det inte finns någon fast definition av vad lokalhistoria är. Begreppets skiftande roll genom historien och framförallt i styrdokumenten har både försvårat och varit utmanande. Styrdokumenten som gäller för den svenska skolan idag ger lärare en enorm frihet. Denna frihet kan främja både kreativitet hos verksamma lärare men den är även orsaken till att undervisningen ser så olika ut mellan olika delar av landet. För att analysera resultatet av de intervjuer som gjorts i detta arbete har teorin grundat sig i begreppen historiemedvetande och historiebruk. Dessa begrepp har fungerat som ramverk för bearbetningen och kodningen av resultaten. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare som undervisar i historia på varierande nivåer inom svensk skola. Resultatet är inte allt för olikt den tidigare forskning som gjorts inom detta fältet. Markanta olikheter från den tidigare forskningen går dock att urskilja i hur lärare väljer att implementera lokalhistoria i sin undervisning beroende på ålder, verksamhet och intresse. / Local history is a recurring feature in the history teacher program for upper secondary school at Malmo University. It is, however, something that feels overlooked amongst practicing upper secondary school teachers. The purpose of this paper is to investigate how these teachers, in Malmo especially, work with, and use local history in their classes. Which connotations do teachers make when they hear the term local history and what do they choose to include in their classes? Local history is from the start a difficult term to define. Which geographical boundaries have to be set for something to be classified as local history? Is geography even an important criteria for something to be called local history? The term local history will therefore be analysed and discussed in this essay. One difficulty while working on this paper was the knowledge that there is no fixed definition of what local history is. The ever changing role the term has played throughout history, and in the guidelines for Swedish schools in particular, have both been difficult and challenging. The guidelines for Swedish upper secondary school today enables substantial freedom for teachers. This freedom can promote the creativity of the teachers but it is also the reason why teaching can vary as much as it does between different parts of the country. In order to analyse the results of the interviews conducted in this paper the theoretical framework has been based on the concepts of historical consciousness and the use of history. These concepts have served as the framework for processing and the coding of the results. The paper is basing its results on semi-structured interviews with teachers who are active at different levels within the Swedish school system. The results do not differentiate much from previous studies made within this field. Major differences can however be seen in how teachers choose to work with local history depending on the age of their students, type of institution they teach at, as well as their own personal interests.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den svenska skolan i årskurserna 4–6 ser på och undervisar om lokalhistoria. Data till studien samlades in genom en online enkätundersökning. Studiens resultat visar hur de lärare som deltog i studien ser på lokalhistoria som begrepp, hur och om, de väljer att undervisa om lokalhistoria. Tidigare forskning inom området har används som bakgrundsmaterial för att lägga grunden för studien. Frågorna i enkäten fokuserade på hur lärare uppfattar begreppet lokalhistoria, om de väljer att ta upp detta i sin undervisning och på vilka olika sätt de arbetar med detta. Lokalhistoria tas tydligt upp i kursplanen för historia för årskurserna 1–3, men är inte upptaget i kursplanerna för senare år. Trots detta har flertalet av respondenterna uppgivit att de anser att lokalhistoria är en viktig del i historieundervisningen även i årskurserna 4–6, och tidigare forskning pekar på att lokalhistoria kan påverka elevernas historieintresse och nyfikenhet för historia positivt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokalhistoria kan bedrivas för att möjliggöra att elever utvecklar ett historiemedvetande. I vår studie har vi utgått från två frågeställningar. Vilka faktorer är av vikt för att elever ska utveckla ett historiemedvetande genom mötet med lokalhistoria? Hur ser verksamma SO lärare i grundskolan för åk 4-6 samt kulturarvspedagoger inom museum och arkiv på lokalhistoria som undervisningsområde och samarbetet mellan de olika arenorna? För att svara på frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ studie. Metoder som vi använde var inspelade intervjuer och enkäter med öppna frågor. Tidigare forskning, intervjuer med kulturarvspedagoger och lärares deltagande i enkätundersökningar har utgjort grunden för vårt analysarbete. Resultatet av vår studie visar att lokalhistoria som undervisningsområde kan med rätt verktyg bidra till ett ökat historiemedvetande. De slutsatser vi kom fram till är att det krävs olika faktorer för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas genom lokalhistoria vilket kräver en konkretiserad historieundervisning med generösa inslag av primärkällor.