Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Journalism plays a central role in the liberal democratic society and it enables the citizens to make informed decisions. In a local community it also holds many social functions such as creating a common local identity and a geographical belonging. This study investigates different aspects of local journalistic output such as news outlets, news topics, democratic value dimensions, framing, original reporting and sourcing. The output includes all types of published material from legacy media organizations. The method has been to make a quantitative content analysis of all the journalistic output produced in seven randomly picked days between July 1 of 2014 and June 30 of 2015 in three different municipalities - Malå, Tranemo and Sandviken. They are all manufacturing municipalities and represents one small, one medium sized and one large community within this type. The result of the analysis shows that a majority of the news items is produced by the local newspapers. They are the key stone media in these municipalities and without the newspapers there is a low number of local news produced by public service media. Sports is the biggest news topic in total but it is especially Sandviken who has the highest ratio of sports news. The democratic values of reporting on societal actors who disagree, decision-making authorities, policy plans and actors concerned are not commonly used. The framing of the news is mostly individual and episodical but that can be explained through the high ratio of sports news. In the more democratically relevant news about politics, economy and social issues, the framing is mostly public and thematic. A large proportion of the news is produced by original reporting with a byline. Letters to the editor is also a common type of content. When it comes to sourcing one third of the news content is not mentioning any sources at all. Sourcing is mostly common in the sports news. The study finally discusses how the local journalistic output seems to relate to democratic functions and social identity. Future studies of more municipalities or qualitative studies of citizen views or journalistic working methods would be ways of creating a deeper understanding of the state of local journalism.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren.  Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.

Den tidigare forskningen visar att rapporteringen om invandring och utanförskapsområden främst är negativ i Sveriges riksmedia samt lokala TV4 redaktioner, samt att den etniska mångfalden är bristfällig. I denna studie tar vi reda på hur tre lokala tidningsredaktioner ser på etnisk mångfald på redaktionen och hur deras syn på gestaltningen av utsatta områden är. Genom semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide är studiens resultat baserat på material från tolv intervjuer. Huvudresultatet visar att journalisterna anser att gestaltningen av de utsatta områdena främst är negativ, även om de menar att de försöker balansera bilden så gott de kan. Deras syn när det kommer till etnisk mångfald på redaktionen är att det är viktigt, men i nuläget låg eller obefintlig till vilket de ger flera olika förklaringar. Det visade även att den bristande mångfalden på redaktionen påverkade hur rapporteringen gestaltade utsatta områden. Resultatet är analyserat med hjälp av gestaltningsteorin, etnocentrismen och representationsteorin.

<p>Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva. Detta undersöks genom en redaktionsstudie vilken består av sex samtalsintervjuer samt fem direktobservationer på Folkets redaktion.Undersökningen visar att redaktionskulturen på Folket är familjär och präglas av en stark vi och dom-attityd där Eskilstuna Kuriren som tidning får materialisera Dom andra. De strategier Folket använder sig av för att överleva är organisatoriska, men även innehållsmässiga. Folket vill satsa på något de kallar superlokala nyheter samt på Sporten. Folkets avsikt är också att vara ett komplement till Eskilstuna Kuriren samtidigt som de vill konkurrera gällande de raka nyheterna.</p>

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva. Detta undersöks genom en redaktionsstudie vilken består av sex samtalsintervjuer samt fem direktobservationer på Folkets redaktion.Undersökningen visar att redaktionskulturen på Folket är familjär och präglas av en stark vi och dom-attityd där Eskilstuna Kuriren som tidning får materialisera Dom andra. De strategier Folket använder sig av för att överleva är organisatoriska, men även innehållsmässiga. Folket vill satsa på något de kallar superlokala nyheter samt på Sporten. Folkets avsikt är också att vara ett komplement till Eskilstuna Kuriren samtidigt som de vill konkurrera gällande de raka nyheterna.

In this study we have investigated how local journalists in Kalmar think when they choose their sources to interview. We have also studied several factors that can affect their choices of sources. We have interviewed eight news journalists from the two largest local news papers Barometern and Östran in Kalmar. The journalists were asked about the sources they often use as interview objects. They were supposed to tell about how they think when choosing sources and define which sources they commonly use. There are different factors that can affect the choices and we have narrowed them down to ethics, source critics, credibility, stress, hard production conditions, public and their own interest and if they consider themselves to be individualistic or controlled by the news desks. Furthermore the journalists were asked to characterize what changes they would make when choosing sources in a perfect world. All of the journalists had not reflected prominently on the subject of sources before our research. But most of them could perceive different views. Hence the study became essential for them as well as us. We found various perspectives very interesting. For instance the interviews showed that the journalists frequently use the same sources on account of the limitation of time and number of sources in Kalmar. There is a lack of using intimidating sources which opinions the journalists do not agree with. The personal network of sources is crucial to the reporter in finding important information and relevant interview objects. The reporters in our research are more individualistic than controlled by the news desks. However the news bosses may affect their choices of sources by telling them which sources are credible and worthy to fit in the news papers. Sometimes they even arrange interviews with sources. The journalists seek within themselves to find out what the readers may be interested in. But captivatingly they cannot know for sure what the public will appreciate to read.

Denna studie syftar till att undersöka den lokala dimensionen av kriminaljournalistik genom att jämföra gestaltningen av brott, brottsoffer och förövare mellan nationell press och lokalpress. Undersökningen omfattar rapporteringen kring fallet Lisa Holm och fallet Arbogakvinnan och bygger på en kvalitativ innehållsanalys av totalt 126 webbartiklar från Expressen , Aftonbladet , Skaraborgs Allehanda och Bärgslagsbladet/Arboga tidning . Utgångspunkten för studien är gestaltningsteorin som bland annat har definierats av medieforskaren Adam Shehata. Uppsatsen innefattar en tolkande analys av gestaltningen av brott, brottsoffer och förövare i kvällspress respektive lokalpress. Studien visar att lokaltidningar rapporterar betydligt mindre om brott och olyckor än vad kvällstidningar gör, vilket är tvärt emot tidigare forskning. Studien visar även att lokala anknytningar sällan förekommer i lokalpressen men får stort fokus i kvällspressen. Studien visar även att kvällspressen fokuserar mer på närhet, och tar läsaren närmare händelsernas centrum, till skillnad från lokalpressen.

Denna uppsats handlar om lokaljournalistik i Strömsund, en ort i Jämtland. Mer precist om hur bevakningen av den kommunala verksamheten i Strömsund fungerar, och hur de lokala mediernas betydelse för demokratin förändras när lokalredaktionerna avvecklas. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts av 170 kommunrelaterade artiklar publicerade i Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund mellan 22 februari-22 mars åren 1997, 2007 och 2017. En analys av 34 artiklar från Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund hemsidor har också gjorts i syfte att jämföra pappersversionen med webbsidorna. Denna analys kommer inte redovisas i denna uppsats då de var i princip identiska med papperstidningen. Teoriavsnittet tar avstamp i de tre demokratiska modellerna, konkurrensdemokratin, deltagardemokratin och samtalsdemokratin samt de journalistiska demokratiska uppgifterna. De demokratiska uppgifterna grundar sig i att medierna spelar en viktig roll för en fungerande demokrati. Diskussionen handlar om hur antalet kommunrelaterade artiklar minskat sedan 1997, debatten 2007 om Folkets hus som skapade en ökning i antalet artiklar samt hur de demokratiska uppgifterna blivit allt svårare att uppfylla i Strömsund. I diskussionen jämförs också resultaten från andra uppsatser inom området, där det konstateras att det finns både skillnader och likheter i resultatet. Slutligen diskuteras hyperlokala-mediers roll för bevakningen av Strömsund.

Den här studien har undersökt hur traditionella och sociala medier samspelar med varandra i ett medieekologiskt system och hur lokala tidningar interagerar med sin publik på Facebook. Studien har genomförts genom en kvantitativ enkätstudie om lokaljournalistikens roll, och genom en textanalys av datainsamling från två lokala tidningars Facebookinlägg. De två tidningar som analyserades var Helsingborgs Dagblad och Piteå-Tidningen. Enkätresultatet visade att lokaljournalistiken fortfarande har en betydelsefull roll för läsarna och traditionella medier kommer inte att ersättas av sociala medier utan de kommer att samspela i ett så kallat hybridsystem. Resultatet från textanalysen visade att lokaltidningarna använder Facebook som en plats för att nå ut till en större publik, däremot inte som en plats för att ge läsarna mer utrymme i samhällsdebatten.