This theisis aims to expand the understanding of how the termination of Östran local editorial staff is effecting the municipality politics and organisation orientated substance of the rivale newspaper Barometern when it becomes a monopoly news paper. I examine if the hypothesis in consideration of the press investigation of 1972 will occur through a quantitative analysis of selected articles in Barometern and Östran in 2010 and 2014. I examine if the information will be insufficient, if it will be a monopoly of opinion formation, if the investigative journalism will be suffering and if the group communication will be worse. With this analysis it becomes clear that the news paper Barometern cover less of the municipality politics and organisation orientated substance when it is a competive news paper.   My analysis shows us that the information will not be insufficient, it will not be a monopoly of opinion formation, the investigative journalism will not be suffering and the group communication will be worse when Östrans local editorial staff is terminated.

Situationen för lokala medier i Sverige har förändrats stort sedan 1997. Länstidningen Södertälje har rapporterat från staden under hela denna tid. Syftet med denna studie är att kartlägga och jämföra Södertäljes mediekarta 1997 med 2017, samt att jämföra två veckors lokalt innehåll i Länstidningen Södertälje 1997 och 2017. Undersökningen görs i ett medieekologiskt ramverk och studerar med kvantitativa metoder hur LT:s förhållande till källor och andra lokala medier ser ut 2017 jämfört med 1997. Dessutom används intervjuer och annan informationssökning för att kartlägga och förstå Södertäljes mediesituation. Resultatet visar en stad med relativt stark mediebevakning 2017, trots förändringar i mediestrukturerna. Flera medier på andra språk har tillkommit 2017, och SVT har öppnat en lokal redaktion. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen visar att LT:s innehåll har genomgått förändringar som går i linje med tidigare forskning. Artiklarna är ungefär lika många 2017 som 1997, trots att antalet anställda på tidningen minskat. Andelen blåljusjournalistik har ökat stort och artiklarna innehåller mindre kritik och negativitet. Fördelningen av ämnen mellan artiklar är mer ojämn 2017 än 1997, till exempel har kultur/recensionsartiklar och nyhetsartiklar om kultur minskat medan antalet artiklar om olyckor skjutit i höjden.

Den här uppsatsen utgår från frågeställningar vilka tillsammans skapar en bild om hur journalisters relation till polisen ser ut. Frågorna pendlar mellan hur journalister utför kontakten med polisen till hur innehållet i artiklar ser ut och syftar till att skapa en förståelse av relationen mellan aktörerna. Uppsatsen är en fallstudie som utgår från en kvantitativ innehållsanalys, samt intervjuer med journalister. Fallet som valts är Nacka kommun och därför analyseras artiklar från tidningarna Nacka Värmdö posten och Mitt i Nacka, vilka är ortens lokaltidningar. Ämnet i uppsatsen är relativt outforskat, trots det finns det en teori som föreslås av Göran Palm till att användas för att analysera relationen mellan journalister och dess källor. Teorin kallas för det kritiska perspektivet. Uppsatsen utgår också från andra teorier om maktförhållanden samt journalisters relationer till sina källor. Den kvantitativa delen kommer fram till att de flesta artiklarna som publicerats om brott i Nacka är; notiser, okritiska, informerande, neutrala, utan synliga källor och utan kritiskt innehåll. Intervjuerna som gjorts visar att det i stor utsträckning är journalisterna som kontaktar polisen. Resultatet tyder på att polisen i Nacka kommun har mycket makt i medierna. Det gäller i de flesta fallen men teorierna som uppsatsen utgår från används för att bedöma vilken grad av övertag polisen har. Övertaget verkar finnas i en oroväckande hög grad i Nacka kommun, då tidningarna oftast okritiskt använder polisen som källa och sällan använder ett kritiskt öga kontrollerar polisens arbete.

I den här studien har det undersökts huruvida två lokaltidningar i Stockholmsförort upprätthåller en lokal bevakning. Baserat på tidigare forskning och teorier gällande lokaljournalistikens nedmontering har denna studie för avsikt att undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i två kommuner i Stockholmsområdet. Studien är enbart representativ för de tidningar den här undersökningen omfattar, Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt och det sökord som använts. Studien ska ge en överblick i hur rapporteringen ser ut i två jämnstora kommuner med avstamp i artiklar vars innehåll är av kommunbevakande karaktär. Syftet är att kunna kartlägga om det finns brister i den lokala bevakningen utifrån en hypotes om att rapporteringen är bristande och ojämn i dessa två utvalda lokaltidningar. Den valda tidsperioden för undersökningen är 1 januari 2019 till den 31 december 2019, med sökorden Nacka kommun respektive Huddinge kommun. Den kvantitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen i Nackas lokaltidning varit något högre än i Huddinges lokaltidning under den valda tidsperioden. Vidare gjordes ett urval av de artiklar som den kvantitativa analysen gav. Därefter valdes fyra artiklar ut för vidare analys, två av dessa artiklar valde respektive tidning ut och de andra två valdes ut av studien. Av dessa kunde en kvalitativ textanalys genomföras på de fyra artiklarnas innehåll. Artiklarna bestod av två från HuddingeDirekt och två från Nacka Värmdö Posten. Denna analys visade att det även fanns en viss skillnad i det producerade innehållet från respektive tidning. Dessa skillnader är baserade på normer, värderingar och skribentens sätt att skapa relation till läsaren. Resultatet som undersökningens gav visade att det finns vissa skillnader i tidningarnas rapportering av lokal bevakning samt i innehållet i de valda artiklarna.

En kommersiell lokaltidning förväntas leverera kvalitetsjournalistik till allmänheten och samtidigt är de beroende av att människor är prenumeranter som betalar för deras journalistik. Detta ställs på sin spets vid en krissituation när samhällets behov av korrekt information är stort. År 2018 var betalväggar relativt nytt i svensk lokalpress och när de stora skogsbränderna bröt ut blev en central fråga vad som skulle vara öppet respektive låst innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka hur en lokaltidning agerar vid en krissituation i sina dubbla uppdrag, samhällsuppdraget som informationsförmedlare, och kravet på ekonomisk lönsamhet. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 226 artiklar på Helahälsinglands sajt under skogsbränderna 2018 i Hälsingland. I undersökningen studerades antalet artiklar bakom betalvägg, innehållet i artiklarna och artiklarnas texttyper. Som komplement till detta genomfördes även sex kvalitativa samtalsintervjuer där vi undersökte vilka riktlinjer kring betalväggar som journalisterna på redaktionen Helahälsingland utgick från, samt hur det kändes att arbeta under en krissituation och samtidigt axla de dubbla journalistiska uppdragen. I resultaten framgår att journalisterna påverkades av den kritik som de fick från läsarna om att mycket material var bakom betalvägg. Det demokratiska uppdraget vägde tyngre hos journalisterna och det ledde till att fler artiklar var öppna än vad riktlinjerna inom koncernen rekommenderade. Strategin med betalväggar var ny för både läsarna men även för redaktionen i Hälsingland, vilket också påverkade besluten som togs eftersom modellen inte var tillräckligt etablerad. Resultaten i den kvantitativa studien visar att fler artiklar var öppna än låsta under den aktuella perioden. Det material som oftast var öppet var notiser och viktig information till allmänheten, samtidigt som materialet bakom betalvägg oftast var mer resurskrävande och genomarbetad journalistik så som bland annat reportage.

Problemformulering och syfte: Bildjournalisterna har minskat samtidigt som bilderna ökar inom den svenska tidningsjournalistiken. I enlighet med chefer på nyhetsredaktioner anser texten i en artikel vara viktigare än bilden, samtidigt föredras en bild från en bildjournalist framför en bild från internet. Sammanfattningsvis spelar nyhetsbilden en viktig roll för dagens tidningsjournalistik, inte minst för trovärdigheten. För att skapa verklighetstrogna och konkreta reportage, krävs det att en journalist befinner sig på platsen av en händelse, agerar ögonvittne. Syftet med den här studien är att undersöka hur publiceringen av arkivbilder ser ut på fyra lokala dagstidningar i Sverige.  Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys studerades sammanlagt 174 bilder på fyra olika bilder inom medieföretaget Bonnier news local. Samtliga bilder var publicerade på något av tidningarnas nyhetssidor. Bilderna studerades med hjälp av ett kodschema med sammanlagt 17 variabler, tillsammans med konstruktioner som beskrev alla variabler.  Huvudresultat: I resultatet framgår det att omkring 22 procent av bilderna inte var fotograferade för den publicerade nyheten, totalt 39 bilder var alltså arkivbilder, bildbyråbilder eller pressreleasebilder. Kollar man på arkivbilder utgör det 24 stycken av de totalt 174 studerade bilderna. Innehållet i bilderna var till större delen enskilda personer, men även bilder på exteriör, annan miljö, transportmedel/maskiner, elektronisk utrustning och andra saker förekom ett antal gånger.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan tidningarna Dagens Nyheters respektive Västerbotten-kurirens rapportering om skogen ur en klimat- och biologisk mångfaldaspekt samt skogen som ekonomisk resurs. Nedslag görs i åren 2011, 2016 och 2021 med ändamålet att kartlägga hur rapporteringens omfattning har förändrats över en tioårsperiod medan året 2021 är det år som analyseras med ingående. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen undersöks i vilken omfattning och med vilket fokus respektive tidning rapporterar om skogen: den biologiska mångfalden och klimatet eller ekonomin. I den kvalitativa delen analyseras ett antal artiklar i syfte att undersöka hur skogen gestaltas i respektive tidning.Det teoretiska ramverket består av teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval, dagordning- och gestaltningsteori, samt tidigare forskning om lokaljournalistik och miljöjournalistik.Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det har skett en stor ökning i både DN:s och VK:s rapporteringen om skogen 2021 jämfört med 2011 och 2016. Det framgår att det 2021 i DN skrivs mest om klimatet och den biologiska mångfalden, samt att skogsindustrins negativa påverkan dominerar i rapporteringen. Även i VK handlar många artiklar om klimatet och den biologiska mångfalden men ett flertal tar också upp skogen som ekonomisk resurs. I större utsträckning i VK än i DN benämns inte klimataspekten, eller så tar skogsbrukets positiva effekter på klimatet upp.Resultatet av den kvalitativa analysen visar att DN i de valda artiklarna gestaltar skogen på avstånd och lyfta fram skogsbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden, medan VK:s rapportering är fokuserar på känslor, närheten till skogen och skogsbrukets positiva inverkan på klimatet.

Drygt 15 procent av Sveriges landyta består av natur som på något sätt är skyddad. Över hälften av den skyddade naturen finns i de tre nordvästligaste länen, vilka dessutom är en del av Sápmi – den geografiska hemvisten för Nordens enda urfolk, samerna. I de flesta fall är samer undantagna naturreservatsföreskrifter, men undantagen gäller enbart för renskötande samer. Syftet med detta arbete har dels varit att undersöka hur lokalmedier representerar och gestaltar samer i nyhetsrapportering som rör naturskydd, dels att undersöka om och hur medier bidrar till att reproducera interna och externa maktstrukturer. Det teoretiska ramverket har grundat sig i lingvistiska och diskursiva teorier såsom gestaltningsteori och kritisk diskursteori. För att ytterligare undersöka de komplicerade maktförhållandena har Gayatri Chakravorty Spivaks teori om subalternisering implementerats. Arbetet är tvådelat; genom kvantitativ innehållsanalys kartlades representation och gestaltning, genom kritisk diskursanalys undersöktes om och hur maktstrukturer reproduceras i texterna. Det undersökta materialet har utgjorts av artiklar från sju lokaltidningar i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län. Undersökningen har visat att icke-renskötande samer sällan förekommer i lokalmediers rapportering om naturskydd, men även att den gruppen har en syn på naturskydd som avviker från renskötande samers. Resultatet har dessutom visat på en avvikande stor förekomst av normativ gestaltning. I analysen framkom det att medier bidrar till att reproducera maktstrukturer mellan olika samiska grupper, men även mellan samer och staten. Tidigare forskning har visat på att medierapportering om samer stereotypiserar och essentialiserar, det har även resultatet av denna undersökning visat. Med bakgrund i Spivaks teoribildning konstaterades dessutom att interna maktstrukturer bidrar till ett osynliggörande och en särskild form av subaltern röstlöshet.

Problemformulering och syfte: Klimatkrisen har under flera år varit en aktuell kris för många människor runt om i världen, även om Sverige i relativt stor grad varit skonade från naturkatastrofer under samma period. Men under de senaste åren har svenskarna i större utsträckning drabbats av olika kriser som orsakats av den globala uppvärmningen. Sommaren 2018 stod stora delar av Hälsinglands skogar i brand och sommaren 2021 drabbades Gävle av förödande översvämningar. När kriser som dessa förekommer spelar media en stor roll. Frågan vi ställer oss är hur svensk lokalpress agerar och rapporterar om naturkatastrofer som dessa? Syftet med den här studien är att undersöka hur svenska lokaltidningar gestaltade dessa katastrofer och hur de framställde klimatkrisen i rapporteringen kring fallen.Metod och material: För att besvara syftet och frågeställningarna i studien samlade vi in totalt 148 artiklar som berörde någon av naturkatastroferna,70 artiklar från Ljusdals-Posten och Söderhamns-kuriren som rapporterade om skogsbränderna 2018 och 78 artiklar från Arbetarbladet och Gefle dagblad som rapporterade om översvämningarna 2021.Undersökning gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Studiens material togs från mediearkivet Retriever. Huvudresultat: Resultatet från studien påvisar att lokaltidningarna under den period vi undersökte främst fokuserade på händelserapportering och inte så mycket på vad den bakomliggande orsaken till naturkatastroferna är. Det som också kom fram är att klimatkrisen framställs som något som inte går att undvika i framtiden och att samhället och allmänheten måste förbereda sig för framtida naturkatastrofer.

Problemformulering: Journalistikens professionalisering tog fart under 1900-talet. Sportjournalistiken har historiskt inte följt med i den utvecklingen, utan har många gånger inte setts som en accepterad del av journalistiken. Forskning visar emellertid att den bilden av sportjournalistik är under förändring och att den nu ses som en självklar del av de flesta redaktioner. Med en ny bild av sportjournalistiken som en riktig, och i många fall viktig, del av journalistiken följer också nya förväntningar och krav. Vilket också återspeglas i en värld av digitalisering och kommersialisering. Med denna studie är förhoppningen att kunna bidra till en större förståelse för lokala sportjournalisters syn på sin yrkesroll, kopplat till den professionella synen på journalistik och dess yrkesideal. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lokala sportjournalister ser på sin yrkesroll. Metod & material: Studien använder sig av samtalsintervjuer med sex sportreportrar och sex sportchefer. Alla hemmahörande på olika lokaltidningar runt om i landet. Intervjuerna genomfördes på ett relativt standardiserat vis, så till vida att en frågemall låg till grund för vilka frågor som ställdes, och i vilken ordning. I de fall då en intervju gick i en viss riktning kunde frågeordningen ändras för att bättre passa. I vissa fall, där det ansågs relevant, ställdes även följdfrågor. Huvudresultat: Resultatet visar att de lokala sportjournalisterna i studien har en professionell hållning till sitt arbete och att det finns en bred vilja till mer väl genomarbetad och kritisk journalistik. De anser att journalistiken och dess uppdrag kommer i första rummet, men medger samtidigt att det finns utmaningar kopplade till källberoende och kommersialiseringens konsekvenser. Dessutom lyfts resursbrist som ett stort hinder för att uppfylla idealbilden av sin yrkesroll.