In 2011 Sweden introduced tuition fees for citizens of countries outside the European Union (EU), European Economic Area (EEA) and Switzerland, choosing to study at Swedish universities. The purpose of this thesis has been to explore how institutions of higher education in Sweden has adapted to this change by studying the case of Lund University. Within Lund University we have studied both centrally placed functions and functions at the Faculty of Engineering and the Faculty of Social Sciences, namely Graduate School. We have performed interviews with teachers as well as administrative staff on different levels. Our study is centred around organization pertaining to marketing and recruitment towards fee-paying students as well as services for fee-paying students during their time of study at Lund University. We have also been interested in finding out whether the relation between the university and the students has changed during the time passed and if there has been any adaptations of the offered education. Our study shows that the tuition fees contributed to a more focused attention on international marketing, the development of new practices within communication and service to international students and the creation of a wider range of international educational programmes. We have also found that administrative staff within the university, to a certain extent, think about students in terms of customers. / År 2011 infördes studieavgifter för studenter från tredjeland som valde att studera vid universitetet och högskolor Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utforska hur lärosäten i Sverige anpassat sig till denna förändring genom att studera fallet Lunds universitet. Inom Lunds universitet har vi studerat funktioner både centralt och på fakultetsnivå, vi har genomfört intervjuer med lärare samt med personer på olika nivåer inom administrationen. Vi har inkluderat både Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Graduate School som driver ett antal internationella mastersprogram vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten. I vår studie har vi fokuserat på̊ organisering som berör rekrytering av och marknadsföring mot betalande studenter till universitetet samt servicefunktioner riktade till betalande studenter under studietiden. Vi har även utforskat om relationen till studenterna har förändrats samt om det skett en anpassning av utbildningsutbudet. Vår studie visar att studieavgiftsreformen bidrog till ett ökat fokus på internationell marknadsföring och positionering, att nya praktiker inom kommunikation och service till internationella studenter utvecklats samt att antalet program med internationell rekrytering utökats. Studien visar även att tjänstemän inom universitetet i viss utsträckning tänker på studenter i termer av kunder.

Landskapet är i ständig förändring både av naturliga processer och processer skapade av människan. Från bybildning fram till idag har odlingslandskapet genomgått omfattande förändringar. Med hjälp av Lund stifts Landebok (Ljunggren & Ejder 1950, 1952) och historiskt kartmaterial ämnar denna studie ge en pusselbit till vad som händer inom vångarna år 1570 - ca 1700, med hjälp av följande frågeställningar: Hur kan inägomarkernas omfattning år 1570 rekonstrueras utifrån Lunds stifts landebok och det äldsta historiska kartmaterialet i form av geometriska avmätningar? och Hur kan inägomarkernas dynamik och utveckling fram till 1700-talets början rekonstrueras utifrån samma källor? och Vilken kontinuitet återfinns i marknamnen i Brönnestad, Häglinge samt Hörby utifrån samma källor? Dessa frågeställningar besvaras genom att synliggöra marknamnskontinuiteten mellan historiskt kart- och källmaterial. För att tydliggöra inägomarkernas förändringar har bland annat studier av Sven Dahl (1987) varit till hjälp. Detta i samband med kartläggningen av marknamnskontinuiteten har möjliggjort rekonstruktionen av vångutbredningen i de tre fallstudiebyarna Brönnestad, Häglinge och Hörby. Vidare har även antaganden gjorts angående vångalag mellan byarna.   Undersökningsområdet är en del av Campbells (1928) kartlagda ensädesområde, men studierna i denna uppsats har ytterligare kunnat estimera i vilken utsträckning odlingssystemet samsäde varit etablerat i nordöstra Skånes åslandskap. Vidare har det kunnat beläggas en marknamnskontinuitet på över 50 % inom de tre fallstudierna, det har även konstaterats att hög marknamnskontinuitet tyder på låg förändring inom vången.

Syftet med uppsatsen ”Medmänsklighet och Gudomligt Beskydd – en receptionsestetisk studie av Maria (Återkomsten) och Skyddsmantelmadonnan” är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv närma sig skulpturerna Maria (Återkomsten) av Anders Widoff och Skyddsmantelmadonnan av Lena Lervik. Skulpturerna finns i och i anslutning till Uppsala respektive Lunds domkyrka. Genom receptionsestetikens metod där man tittar på ett konstverks interna faktorer som rör verkets inre organisation samt externa faktorer såsom platsen där konstverken är placerade, andra konstverk som relaterar till verket, en myt eller berättelse som är viktig för förståelsen av konstverken etcetera, rör sig uppsatsen fram mot en diskussion kring vem som är verkens implicite betraktare, dvs. ideala betraktare. Uppsatsen ämnar även diskutera hur jungfru Maria gestaltas i de berörda skulpturerna: vilken bild konstverken ger av Maria. Metoden för att diskutera vem som är verkens implicite betraktare och hur betraktaren aktiverar konstverken i relation till platserna är besök på de platser där konstverken finns för att i denna miljö möta verken och läsning av relevant litteratur. Slutsatsen är att skulpturerna är medvetet placerade i anslutning till kyrkorum och att platserna utgör en viktig dialog med konstverken. Skulpturerna ger väldigt olika bilder av jungfru Maria: Maria (Återkomsten) gestaltar Marias mänskliga sida och Skyddsmantelmadonnan är mer av en gudinnegestalt, en Moder Jord och urmoder som beskyddar mänskligheten. Verkens implicite betraktare är någon som vistas på platsen och möter verken med en öppenhet; verken har båda en öppenhet i framförallt ansiktsuttryck som öppnar för olika tolkningar. Den implicite betraktaren – i meningen den ideala betraktaren – är en människa med en öppenhet för en andlig dimension men är inte nödvändigtvis troende. Betraktaren behöver inte ha kunskap om vem jungfru Maria är, verkens tillkomsthistoria, verk som kan tänkas relatera till skulpturerna etcetera men det kan fördjupa upplevelsen. / The purpose of the essay "Humanity and Heavenly Protection – a Study of Mary (The Return) and the Protective Cloak Madonna Based on the Theory and Method of Reception Aesthetics" is to approach the sculptures Mary (The Return) by the artist Anders Widoff, and The Protective Cloak Madonna by the artist Lena Lervik. The sculptures are placed inside Uppsala Cathedral and outside Lund Cathedral respectively, and the study is based on the theory and method of reception aesthetics, where one looks at an artwork's internal factors that relate to the work's internal organization, as well as external factors, such as the situation of the work, relating works, or myths or stories that are important to understanding the work. Through this theory, a discussion about the implicit (ideal) beholder of the works takes place. Furthermore, the essay aspires to discuss the representation of Virgin Mary in the sculptures: what images of her the artworks present. The discussion of the implicit beholder, as well as the question of how locations affect the viewer’s activation of the works, was based on visits to the sites, as well as the study of literature on the artworks and the theory used.  The conclusion is that the sculptures are intentionally placed in the vicinity of cathedrals, and that the sites constitute an important dialogue with the artworks. The sculptures present very different images of the Virgin Mary: Mary (The Return) embodies Mary's human side, while the Protective Cloak Madonna is more of a Goddess figure, a Mother Earth and ancestor who protects humanity. The implicit beholder of the works is someone who visits the sites and encounters the works with an open mind; the sculptures have openness to them, especially in the facial expressions that invite different interpretations. The implicit (ideal) beholder is a person with an open mind to a spiritual dimension, but is not necessarily a Christian. The viewer does not need to know who Virgin Mary is, nor the history of the artworks or relating works, even though such knowledge might deepen the experience.

Att samverka sektorsöverskidande på lokal och regional nivå har identifierats som en möjlig väg att påett effektivare och snabbare sätt nå uppsatta klimatmål. Intressant är därför att undersöka hur dessaklimatsamverkansinitiativ är organiserade och hur de arbetar för att bidra till sina syften.Föreliggande studie är en fallstudie som undersöker hur sektorsöverskridandeklimatsamverkansinitiativ på lokal och regional nivå samverkar för att bidra till att minska territoriellaväxthusgasutsläpp. Studien undersöker även vilka utmaningar och fördelar initiativen upplever samtidentifierar faktorer som initiativen upplever skapar en långsiktig och attraktivsamverkansorganisation. De studerade initiativen är Klimatrådet Jönköpings län och Klimat2030 iVästra Götalands län samt Uppsala klimatprotokoll, Gothenburg Climate Partnership, LundsKlimatallians samt Linköpingsinitiativet.Insamlingen av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer medprocessledaren, verksamhetsledaren eller administratören hos respektive initiativ.Studien finner att den offentliga sektorn bär det huvudsakliga ansvaret för initiering, administrationsamt finansiering. Studien finner också att det inte finns någon etablerad mall eller förankradsamverkansmetodik kring lokal eller regional klimatsamverkan, vilket resulterar i att initiativen bådehar likheter och skillnader i sina samverkanstrukturer. Studien konstaterar att vanligt förekommandearbetsmetoder hos initiativen är fokusgrupper, klimatutmaningar, klimatavtal samt projektbaseratarbete, dock med spridning mellan initiativen.I studiens resultat framkommer bland annat delaktighet, förankring och erfarenhets- ochkunskapsutbyte som centrala faktorer som upplevs skapa en attraktiv och långsiktigsamverkansplattform. Det framkommer även att initiativen upplever dels fördelar medklimatsamverkan eftersom det hjälper medlemmarna att gå från ord till handling, och dels utmaningarsom att bland annat bevisa sin faktiska effekt i att reducera de territoriella växthusgasutsläppen.Slutligen konstaterar studien att ämnet lokal och regional klimatsamverkan är relativt outforskatinom miljövetenskapen och att det behövs vidare forskning kring bland annat vilken funktionklimatsamverkan har samt vilken effekt initiativen skapar. / To collaborate cross-sectoral on a local or regional level has been identified as a possible solution toachieve a more effective way of reaching set climate targets. Therefore it´s of interest to conductfurther study in how these initiatives collaborate in their aim of reaching climate related targets.This thesis is a case study consisting that examine how cross-sectoral climate collaborations on alocal or regional level collaborate to reduce the emissions of territorial greenhouse gases.Furthermore, the study investigates what challenges and advantages the objects of study areexperiencing and also to identify what factors the initiatives are experience that creates a long-terminitiative and an attractive collaborate-organisation. The objects of study are Climate Council inJönköpings region, Climate2030 in Västra Götalands region and Uppsala Climate Protocoll, GothenburgClimate Partnership, Lund Climate Alliance and The Linköping Initiative.The collection of the empirically data was gathered via semi-structured interviews with either theprocess manager, administrator or executive manager in each initiative.The study shows that the public sector has the major responsibility in initiating, administrate andfinancing the initiatives. The study also shows that there is no established templated or collaboratemethodin local or regional climate-collaboration, which results in both similarities and differences inthe initiatives structural design.The study has found that focus-groups, the use of climate related challenges, climate agreementand to work in specific projects are all commonly used work procedures, but with differences betweeninitiatives.Furthermore, results show that participation, anchoring and experience- and knowledge-exchangeare key factors that the initiatives are experiencing in how to create an attractive and long-termcollaborate initiative. Moreover, it emerges that the initiatives are experiencing both benefits with aclimate collaborating because it helps members of the collaboration to go from words into action, andpartly challenges regarding how to prove its actual effect in reducing territorial greenhouse gasemissions.Finally, the study notes that the subject, local and regional climate-collaboration is relativelyunexplored and that it needs further research for example in what function a climate collaboration hasand what effect the initiatives creates. / <p>2020-06-05</p>