Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten. Den politiska kroppen blir allt mer betydande och kungar börjar representeras med dubbla identiteter, både som symbol för personen och symbol för staten, för att befästa makten. Successivt blir denna representationsform ett mål för eliten och slutligen innefattas hela befolkningen i representationsmönstret. Vi har alla idag en politisk kropp. Vem representerar du? I det gestaltande projektet prövas en annan syn på människan och kroppen som en kommentar till den vetenskapliga och samhälliga människosynen. För detta uppmärksammas erfarenheten av att vara i sin kropp som ett sätt att komma bort från representationen av sin kropp. Jag använder mig av Leonardo da Vincis teckning Den vitruvianske mannen som utgångspunkt, en symbol för den vetenskapliga människouppfattningen. Men mannen är här jag själv, min egen kropp, som jag dessutom vänder upp och ned. Med det vill jag belysa det vara till kroppen som krävs för att utföra denna position och hur komplex och absurd den "rättvända vetenskapliga" människosynen är. Betraktaren involveras i verket genom sin placering, som i sin tur testar den egna förmågan att våga kliva ur sin representation. Vågar du? Undersökningen diskuterar också den problematik som berör modellteckningens och figurativa måleriets metoder i den moderna och samtida konsten, vilket idag har dåligt rykte då de inte uppfattas som politiskt och konstnärligt korrekta. Jag har valt att arbeta med ett klassiskt uttryck och skiktmåleri för att koppla verket till renässanskulturen och uppkomsten av den representerande människosynen. Det figurativa och det kroppsliga varat blir så också en reaktion mot samtidskonstens normer. / BI / Konst

No description available.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this essay was to examine children’s comprehension of the internal organs of the human body and to see how this understanding varies between ages. Thirteen children in the ages between three to five have been asked questions, through qualitative interviews, about their thoughts regarding the human body.</p><p>The understanding varies depending on the children’s age. A five year old have a better knowledge than a three year old. Their spontaneous reflections regarding the inside of our bodies are that we all have food, a heart, muscles and a skeleton inside. The internal organ most children could locate to the correct place was the heart. Most children also knew the function of this organ.</p><p>Keyword: children, development, human body, organs.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattningar om kroppen inre samt att ta reda på om uppfattningarna skiljer sig åt i olika åldrar. Tretton barn i åldrarna tre till fem år blev genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om hur deras tankar om kroppen ser ut.</p><p>Barnens uppfattningar om kroppen var olika beroende på i vilken ålder barnen var i. Femåringar har större kunskap om kroppen än vad treåringar har. Barnens spontana reflektioner om vad som finns i kroppen är att vi har mat, hjärta, muskler och skelett i kroppen. Det organ som de allra flesta barnen placerade på rätt ställe var hjärtat. Hjärtats funktion kunde de allra flesta barnen.</p><p>Nyckelord: barn, människokroppen, organ, utveckling</p>

No description available.

Abstract The purpose of this essay was to examine children’s comprehension of the internal organs of the human body and to see how this understanding varies between ages. Thirteen children in the ages between three to five have been asked questions, through qualitative interviews, about their thoughts regarding the human body. The understanding varies depending on the children’s age. A five year old have a better knowledge than a three year old. Their spontaneous reflections regarding the inside of our bodies are that we all have food, a heart, muscles and a skeleton inside. The internal organ most children could locate to the correct place was the heart. Most children also knew the function of this organ. Keyword: children, development, human body, organs. / Sammanfattning Syftet med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattningar om kroppen inre samt att ta reda på om uppfattningarna skiljer sig åt i olika åldrar. Tretton barn i åldrarna tre till fem år blev genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om hur deras tankar om kroppen ser ut. Barnens uppfattningar om kroppen var olika beroende på i vilken ålder barnen var i. Femåringar har större kunskap om kroppen än vad treåringar har. Barnens spontana reflektioner om vad som finns i kroppen är att vi har mat, hjärta, muskler och skelett i kroppen. Det organ som de allra flesta barnen placerade på rätt ställe var hjärtat. Hjärtats funktion kunde de allra flesta barnen. Nyckelord: barn, människokroppen, organ, utveckling

No description available.

Tidigare studier av hur organsystem samverkar visar på en bristande förståelse hos elever. Syftet med denna studie var att skapa bättre förutsättningar för den undervisning som ska utveckla elevers förståelse av kroppen som en funktionell enhet. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 16 stycken elever har medverkat. Med hjälp av en tematisk analys har särskilda mönster upptäckts och resulterat olika teman, som har synliggjort elevers föreställningar av hur organsystemen samverkar. Studiens resultat och diskussionsavsnitt kan förbättra en undervisning som tar utgångspunkt i hur kroppens organsystem samarbetar.

<p>Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Litteraturstudien och planeringen gick bra. Genomförandet av Lektion 1 gav tyvärr inte eleverna den ämneskunskap som jag hoppats på. Mycket av elevernas fokus var på kylan. Inför Lektion 2 omplanerade jag och anpassade lektionen utifrån mina reflektioner och elevernas åsikter. Lektion 2 blev en betydligt bättre lektion tack vare detta, Lektion 2 innefattade fler praktiska övningar där eleverna fick röra på sig mer. Resultatet av min enkätundersökning visar tydligt att intaget av ämneskunskap var högre och eleverna uppfattade lektionen som roligare. En del av arbetet fokuserade på de möjligheter och hinder som finns i utomhusundervisning. Att hålla i utomhusundervisning kräver mycket kunskap. Främst är det viktigt med organisatoriska kunskaper. Som en ovan lärare inom utomhuspedagogiken bör läraren börja med kortare sekvenser utomhus för att skapa en vana av att vistas utomhus. Det minskar de negativa mötena med naturen och skapar bättre förutsättningar för undervisningen utomhus.</p>

<p>The intention with this research was to examine teachers´ thoughts about how they work in pre-school with the children concerning the body and it's different in scientific concepts. If and how teachers´ emphasizes scientific concepts concerning the body in their activities, what they regard as most important and why they consider this to be important for small children to know and what do Lpfö-98 say according to the way to work with science?!  </p><p> </p><p>The material for the research has been collected through qualitative interviews with five teacher´s in pre-school. </p><p> </p><p>The result shows that most of the teachers´ in pre-school regard education of the body and it´s concepts as a natural element in the daily activity. The criteria for teachers´ thoughts around this education are: the children's interests, the teachers´ own competence and interests and the importance of giving the children a full view about the body from the start.</p><p> </p><p>The teachers´ consider knowledge about the body and its functions important because the body is one of the most important tools that the children have. Therefore they try to include both planned and spontaneous teaching in their daily activities.</p>

Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Litteraturstudien och planeringen gick bra. Genomförandet av Lektion 1 gav tyvärr inte eleverna den ämneskunskap som jag hoppats på. Mycket av elevernas fokus var på kylan. Inför Lektion 2 omplanerade jag och anpassade lektionen utifrån mina reflektioner och elevernas åsikter. Lektion 2 blev en betydligt bättre lektion tack vare detta, Lektion 2 innefattade fler praktiska övningar där eleverna fick röra på sig mer. Resultatet av min enkätundersökning visar tydligt att intaget av ämneskunskap var högre och eleverna uppfattade lektionen som roligare. En del av arbetet fokuserade på de möjligheter och hinder som finns i utomhusundervisning. Att hålla i utomhusundervisning kräver mycket kunskap. Främst är det viktigt med organisatoriska kunskaper. Som en ovan lärare inom utomhuspedagogiken bör läraren börja med kortare sekvenser utomhus för att skapa en vana av att vistas utomhus. Det minskar de negativa mötena med naturen och skapar bättre förutsättningar för undervisningen utomhus.