I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.

Följande studie är gjord utifrån en kvalitativ textanalys på två av Katarina Taikons uppmärksammade berättelser om den romska flickan Katitzi. Berättelserna Katitzi och Katitzi och Swing (Taikon, 2015) har analyserats dels utifrån läroplanen för grundskolan och dess värdegrund (Skolverket, 2019, s. 5), dels den didaktiska potential som berättelserna kan erbjuda för klassrumsundervisningen. I berättelserna förekommer flertalet stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt och de roller respektive kön har i berättelserna. Den mångkultur som går att finna är den svenska samt den romska kulturen. Då handlingen kretsar kring den romska flickan Katitzi ges en tydlig bild av den romska kulturen. Sett till alla människors lika värde och solidaritet mellan människor finns det många exempel på romers utanförskap och mindervärde. Utifrån dessa värdegrundaspekter som framkommit ökar berättelsernas didaktiska potential. Berättelserna skildrar flertalet stereotypa framställningar av exempelvis könsroller något som ger upphov till diskussion för att belysa ämnet. Den tydliga bild av romers utsatthet och levnadsvillkor ger kunskap om skilda kulturer, alla människors lika värde samt mänskliga rättigheter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Studies shows that youths today read books less frequently than before. This is, in my opinion problematic. This study aims towards an understanding in how the Harry Potter novels can enrich the teaching in upper secondary school in Sweden in the education of religions and ethics, for students to reflect, and discuss different topics of value. The novels are incorporated with lots of good options for values, including the equal value of people, feminism and masculism and cultural racism. The study is made with help of narrative analysis. The results show that this book offers a lot of value in teaching situations and therefore the conclusion is that fantasy novels can be used to discuss problematic issues in society by using the different examples in the books as allegories.