Sammanfattning/Abstract Engström, Pontus (2021). Förmågan att se in i framtiden, en möjlig väg till engagemang iskolan. Specialpedagogprogrammet/Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutvecklingoch ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet har varit att belysa hur pedagoger kan använda målteorier för att förbättra omotiveradeelevers engagemang i skolarbete. Frågeställningar:På vilket sätt kan framtidsmål kopplas till elevers engagemang för skolarbete? Preciserade frågeställningar: - Vilket samband finns mellan framtidsmål och engagemang i skolarbete? - Vilka typer av mål visar på störst samband med hög motivation? Teori Studien har granskat resultatet genom Illeris inlärningsteori och Self determination theory(SDT) som beskriver grundläggande behov som behöver uppfyllas för att motivation ska kunnauppstå. Metod Studien har använt blandade metoder som inhämtningsunderlag, de kvantitativa delarna harhämtats in via SEI (student engagement instrument), en metod som används världen över föratt mäta elevers engagemang och sammanfatta det i en siffra (Fredericks et al, 2004). Dennasiffra har sedan jämförts med en mer kvalitativ enkät, där eleverna har fått beskriva sinaframtida mål på ett friare sätt. Delar från den kvalitativa delen har sedan med inspiration frånHammersleys metod för flermetodsforskning, använts för att identifiera mönster i resultaten(Bryman, 2011). Resultat Resultatet visar på en korrelation mellan elevers engagemang för skolan och hur väl utformademål och delmål de har. Elever som har välformulerade mål uppvisar högre engagemangspoängi snitt än elever som inte har det, de elever som anser att skolan är relevant för att uppnå sinaframtida mål visar också på högre engagemang än elever som inte gör det. Någon optimal tidshorisont för framtida mål har inte kunnat identifieras med hjälp av dennaundersökningsmetod. Specialpedagogiska implikationer Målorienterade arbetssätt kan utifrån studiens resultat antas fylla en funktion i arbetet med attförbättra elevers engagemang för skolan. För att skapa autonom motivation enligt SDT ter siganvändningen av mål och delmål som en lämplig arbetsmetod att utgå från.

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.