<p>Background: The software industry is being described as an industry of fierce competition and rapid technology change. The innovation pace is said to be so high that today's new technology might be history tomorrow. Where do the companies of the software industry focus when making strategic decisions? According to the strategic literature, a firm can focus on either the external environment or the internal environment as strategic starting points. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to find out what determines the strategy of firms in the software industry. </p><p>Procedure: Interviews with six software companies in Sweden. </p><p>Result: Four strategic determinants were identified: Flexible software solution, Markets that fit the software solution, Market Segmentation, Customers within the market segment. In this way, both the internal and external environment determines the strategies of the software companies.</p>

Background: The software industry is being described as an industry of fierce competition and rapid technology change. The innovation pace is said to be so high that today's new technology might be history tomorrow. Where do the companies of the software industry focus when making strategic decisions? According to the strategic literature, a firm can focus on either the external environment or the internal environment as strategic starting points. Purpose: The purpose of this thesis is to find out what determines the strategy of firms in the software industry. Procedure: Interviews with six software companies in Sweden. Result: Four strategic determinants were identified: Flexible software solution, Markets that fit the software solution, Market Segmentation, Customers within the market segment. In this way, both the internal and external environment determines the strategies of the software companies.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.

While cognitive therapy (CT) is one of the most well-validated and widely used treatments for patients with Major Depressive Disorder (MDD), many individuals remain symptomatic at the end of treatment or drop out prematurely (Cuijpers, van Straten, Anderson, & van Oppen, 2008; Vittengl, Clark, Dunn, & Jarrett, 2007). Evidence suggests that certain types of therapist relational styles, such as one characterized by empathy and support, are facilitative of better therapeutic outcomes (Keijsers, Schaap, & Hoogduin, 1997) and motivational interviewing (MI; Miller & Rollnick, 2002) is a therapeutic approach which emphasizes this type of relational stance. The present study examined whether cognitive therapists exhibit a relational stance that is emphasized in motivational interviewing and whether this relational stance is associated with greater symptomatic improvement in cognitive therapy for depression. The Motivational Interviewing Treatment Integrity Skills Code (MITI; Moyers, Martin, Manuel, Miller, & Ernst, 2007), an observational coding system originated for assessing fidelity to MI, was used to assess three aspect of MI relational stance (MI Spirit, MI Adherent behaviors, and MI Nonadherent behaviors) among cognitive therapists in a randomized-controlled of CT for individuals with moderate to severe depression. Multilevel modeling was employed to examine the effect of MI relational stance on overall symptom trajectories throughout treatment and subsequent symptom reduction immediately after the use of MI relational stance. In order to rule out early symptom reduction as a potential confound, shared variance between MI relational stance and early symptom reduction was removed. The hypothesis that MI relational stance would be associated with more rapid symptom reduction was confirmed for MI Adherent behaviors but not for MI Spirit or MI Nonadherent behaviors. The prediction that initial depression severity would moderate the effect of MI relational stance on symptomatic improvement was not confirmed; however, a three-way interaction between initial depression severity, MI Adherence, and session number revealed that patients with high initial depression severity did not significantly improve through the course of therapy unless they received high MI Adherence. The hypothesis that MI relational stance in a given session would be associated with a reduction in depressive symptoms in the following sessions across the first four sessions was not confirmed. As predicted, early clinical improvement was not associated with MI relational stance in a later session, suggesting that MI relational stance was not merely an artifact of early clinical improvement. There was no support for the prediction that MI relational stance would be associated with subsequent retention in therapy or the therapeutic alliance. Overall, these findings suggest that a specific type of MI relational stance, MI Adherent behaviors, contribute to more symptomatic improvement. Implications of the role of MI relational stance in cognitive therapy are discussed.

Sammanfattning Syfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut. Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut. De frågor som berörde fysisk aktivitet hämtades från GIH:s hälsoenkät och Socialstyrelsens aktivitetsenkät. De frågor som berörde motivation för motion utgjordes av SDT-skalorna MPAM-R (Frederick och Ryan 1997) och amotivationsskalan från BREQ-2 (Markland och Tobin 2004).  Det var 200 enkäter som skickades ut till seniorerna. Totalt 152 personer besvarade enkäten, varav 97 var kvinnor och 55 var män. Medelåldern för kvinnorna var 72,5 ± 6,0 (64-91) år och medelåldern för männen var 73,0 ± 5,0 (66-89) år. All databearbetning genomfördes i Statistica. Resultat och diskussion Sammanfattningsvis var seniorernas aktivitetsnivå högre vid projektets slut, jämfört med hur aktivitetsnivån såg ut före projektet och vid uppföljningen, enligt frågor med fasta svarsalternativ. Detta betyder att de vanligen återgått till sina ursprungsvanor cirka ett år efter hälsoprojektet. Troligen var det främst den fysiska träningen som ökade under hälsoprojektet. För gruppen totalt sett fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tre olika skattningstillfällena avseende vardagsmotion. Antal timmar stillasittande följde samma mönster som den fysiska träningen, det vill säga att deltagarna var stillasittande färre timmar vid hälsoprojektets slut, jämfört med innan och vid uppföljningen. Seniorerna uppgav att deras främsta motivationsfaktorer för fysisk aktivitet var, i följande rangordning: hälsoskäl, glädjeskäl och utvecklingsskäl. Utseendeskäl och sociala skäl skattades relativt lågt. Lägst var amotivation. Resultaten från Socialstyrelsens aktivitetsenkät visade att fasta svarsalternativ skiljde sig från självskattade siffror, samt att vidare utvärderingar av enkäten behövs.   Slutsats GIH:s tidsbegränsade intervention tycks inte räcka för att åstadkomma långsiktiga effekter på motionsvanor. Seniorernas motivationskombination som framträtt tyder på att de borde vara tillräckligt motiverade till att vara fysiskt aktiva, då motivationsmönstret liknar det som enligt tidigare forskning visat sig vara fördelaktigt. Förklaringen till varför de inte fortsatt verkar inte stå att finna i bristande motivation, utan snarare i tidsbegränsningen av själva projektet, eller andra omkringliggande faktorer. Det förefaller sig därför viktigt att göra hälsoprojektet till en kontinuerlig verksamhet, alternativt att förlänga durationen till mer än tre månader, för att se om det är det som krävs för att seniorerna ska bibehålla sin förhöjda grad av motion eller fysisk träning långsiktigt. Resultaten av detta arbete är av betydelse, eftersom Socialstyrelsens aktivitetsenkät används fortlöpande inom vården för att registrera aktivitetsnivå. Nyckelord: interventionsuppföljning, fysisk aktivitet, hälsotester, hälsosamtal, Self-determination Theory, enkätundersökning, äldre.

Die Anzahl an Forschungsbeiträgen zu sozialem Kapital verdeutlicht das Interesse an der Integration von wirtschafts- und sozialwissenschaftlichen Herangehensweisen. Die Dissertation leistet einen Diskussionsbeitrag anhand der Frage, in welcher Hinsicht soziales Kapital als Mittel zur Bekämpfung von Armut gefördert werden kann und welcher Zusammenhang zwischen sozialer Infrastruktur (öffentliche Einrichtungen für Bildung, Gesundheit, Wohn-/Freizeitwesen) und wirtschaftlicher Entwicklung besteht. Zur Umsetzung eines sozioökonomischen Forschungsansatzes in Anlehnung an Althaler (Hrsg., 1995) wurde eine ganzheitliche Perspektive am Beispiel Chiles eingenommen. Die Analyse der Wirtschafts- und Sozialstatistik, des sozio-historischen Hintergrundes sowie von drei Sozialprogrammen zur Förderung von sozialem Kapital und der Erfahrungen in zwei Ortschaften ergab, dass das Verständnis und die Anpassung an das vorhandene Sozialgefüge eine entscheidende Voraussetzung für den Erfolg von sozialpolitischen Maßnahmen und die Förderung von sozialem Kapital ist. Die Reduktion von Armut hängt nicht nur von direkten Maßnahmen zur sozialen Integration, der Beteiligung der Betroffenen, den Möglichkeiten zur sozialen Interaktion mit anderen und der speziellen Betreuung benachteiligter Personengruppen ab, sondern auch von der Beschaffenheit der gesellschaftlichen Rahmenbedingungen, der Machtverteilung sowie der Bildung von Vertrauen und von gleichen Chancen für alle durch individuelle Befähigung. Die Aufarbeitung der chilenischen sozialwissenschaftlichen Literatur hat die These bestätigt, dass die erhebliche Reduktion von Armut in Chile seit der Rückkehr zur Demokratie im Jahr 1990 wesentlich auf die politische Schwerpunktverlagerung und Investitionen in die soziale Infrastruktur zurückgeführt werden kann. (Autorenref.)

Dieser Beitrag behandelt die Transformationen des brasilianischen Staates während der Regierung Lula (2003-2010). Dazu werden erst theoretische Grundlagen erarbeitet: Mit Hilfe von Theorien in der Nachfolge Max Webers werden institutionelle Faktoren beleuchtet, während polit-ökonomische Zugänge die Verknüpfung des Staates mit gesellschaftlichen Kräfteverhältnissen und Machtkonstellationen betonen. Schließlich werden Spezifika semi-peripherer Staatlichkeit mit Hilfe dependenztheoretisch inspirierter Zugänge herausgearbeitet. Auf dieser Grundlage werden erst historische Grundlagen des brasilianischen Staates erarbeitet: Sklaverei und Patrimonialismus als Grundlage für einen außenabhängigen Staat, der im 20. Jahrhundert im Rahmen importsubstituierender Industrialisierungspolitik konservativ zu einem "Entwicklungsstaat" modernisiert wurde. Nach kurzem liberalen Intermezzo in den 1990er Jahren geht der Trend während der Regierung Lula wieder in Richtung "Entwicklungsstaat", der jedoch nun eine stärker republikanische und sozial inkludierende Prägung aufweist. (Autorenref.) / Series: SRE - Discussion Papers

Thesis (D. Min.)--Ashland Theological Seminary, 2006. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 159-171).

Thesis (D. Min.)--Ashland Theological Seminary, 2006. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 159-171).

Introduction: The current study examined the psychosocial predictors (Type D personality, anxiety, depression & social support) in patients following MI. It further assessed the influence of these psychosocial predictors on quality of life of MI patients. Methods: In this prospective cohort study, 300 patients with definite myocardial infarction were recruited and assessed at baseline (2 -8 weeks) post MI (time 1). Out of 300 participants 191 completed assessments at 9 months follow up (time 2). Type D personality was evaluated with Distress scale 14(DS-14). Depression and anxiety were assessed with Hospital anxiety and depression scale (HADS). Social support was measured with Social support scale (SSS), while quality of Life was assessed with WHO quality of life scale (WHOQOL-BREF) at time 1 and time 2. Results: Analysis revealed that a significantly high percentage of MI patients had Type D personality characteristics, high levels of anxiety, depression and low level of social support. Type D personality and depression emerged as most significant predictors of quality of life after controlling for sociodemographic and clinical variables at time 1 and time 2 assessments. Discussion & Conclusion: This research emphasized the importance of Type D personality, anxiety, depression, and lack of social support in risk stratification for adverse outcomes such as impaired quality of life. This research highlighted the need for a more personalized approach to therapeutic interventions along with medical treatment for the management and rehabilitation of MI patients.