Syfte: En fasad måste vara robust för att fylla sin funktion och materialet måste kunna stå emot angrepp utifrån, biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer. Trä och tegel är eftertraktade som fasadmaterial för dagens nybyggda bostadshus. Eftersom olika material reagerar olika på angrepp är det viktigt att det finns skillnader i underhållsstrategier beroende på vilket fasadmaterial som används. Underhållsarbetet är en faktor som påverkar beslutet på fasadmaterial. Undersökningen ger ett underlag inför valet mellan materialen genom att utveckla underhållsstrategier för respektive material. Metod: För att uppnå målet med arbetet har tre metoder använts för att samla in empiri Dessa är litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. I litteraturstudien samlades information från olika källor på internet in. Dessa källor hjälpte till att bygga ett teoretiskt ramverk om fastighetsförvaltning och underhållsstrategier. Dokumenten och intervjuerna gav praktisk kunskap om förhållningssätt till underhåll. Metoderna var lämpliga eftersom de tillsammans gav teoretisk såväl som praktisk kunskap kring material och underhåll. Den insamlade empirin analyserades och jämfördes för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå målet. Resultat: Idag finns olika underhållsstrategier på trä- och tegelfasader. Den generella åsikten är att trä kräver fler underhållsåtgärder än tegel. Det har dock visat sig att det även förekommer problem med till exempel frostsprängning i större omfattning än vad som tidigare antagits. Underhållsplaner upprättas ofta efter grundlig undersökning av en byggnads egenskaper och kartläggning av dess underhållsbehov. Dessa planer används inte regelbundet hos förvaltningsföretag men det finns en önskan bland vissa förvaltare att ha en mer strukturell underhållsplanering i framtiden. Kategorisering av skador och tillkommande underhållsåtgärder kan användas vid upprättande av underhållsplaner. Ett sådant system är Monument Damage Diagnosis System, förkortat MDDS. Underhållsplaner kan också utformas som stegvisa processer som kan användas tillsammans med databaser över fasadens egenskaper och nödvändiga underhållsåtgärder. Konsekvenser: Denna rapport kommer att ge aktörer inom byggbranschen kunskap och olika strategier vid fasadunderhåll. Konsekvenserna blir att: Företag inom byggbranschen upprättar underhållsplaner mer i framtiden. Det upprättas strukturerade bedömningar om risker kopplade till material, byggnadsdel och yttre påverkan. För- och nackdelarna med trä- och tegelfasader uppmärksammas i högre grad än idag. Många riskfaktorer för tegel såsom frostsprängning har tidigare inte beaktats tillräckligt. Det rekommenderas att byggföretag tar till sig den forskning som finns av underhåll av trä- respektive tegelfasader. Eftersom trä är billigare än tegel i byggskedet men dyrare vid underhåll behöver dessa företag göra fler undersökningar om båda materials för- och nackdelar ur ekonomisk synpunkt. Byggföretag behöver om förutsättningarna finns även upprätta underhållsplaner eftersom dessa planer leder till att fel upptäcks tidigare och därmed minskar kostnaderna på lång sikt. Begränsningar: Resultatet är enbart tillämpbart på fasader av trä och fasader av tegel.  Vidare kan resultatet bara tillämpas på bostadshus eftersom inga andra byggnadstyper har undersökts. Underhållsstrategin som utvecklats i rapporten kan i grunden användas i alla typer av klimat dock måste alltid lokala klimatförhållanden beaktas när strategin appliceras i praktiken. Att upprätta en underhållsplan kräver även en god ekonomi därför är det inte säkert att rapportens underhållsstrategi alltid kan upprättas i verkligheten om det finns ekonomiska hinder.  Litteraturstudien har studerat underhållsstrategier på global nivå medan dokumentanalysen och intervjuerna har fokuserat på de lokala förhållandena i Sverige. / Purpose: A façade must be robust to be able to fulfil its role and the material must be able to withstand exterior threats. These threats could be biological, chemical, or physical. Wood and brick are popular as façade materials when it comes to the newly constructed residential buildings of today. Since different materials react different on threats it is vital that there are separate maintenance strategies depending on the choice of façade material. The examination gives the choice between the materials a basis by developing maintenance strategies for respective material Method: To achieve the goal of the project, three methods have been used to collect empirical data. These methods are literature study, interviews, and document analysis. In the literature study, information from different sources on the internet were collected. The sources helped building a theoretical about property management and maintenance management. The document and interviews provided practical knowledge about maintenance approaches. The methods were suitable since together they provided both theoretical and practical knowledge about materials and maintenance. The collected data was analysed and compared to answer the questions and achieve the projects goal. Findings: Today there are different maintenance strategies for wood and brick facades. The general opinion is that wooden facades require more maintenance than brick facades. Although brick facades have had more problems with for example frost shattering than what was assumed before. Maintenance plans are often established after thorough investigation of a building’s properties and mapping of its maintenance needs. These plans aren’t used regularly among property managers but there’s a wish among some of them to have more structural maintenance planning in the future. Categorization of damages and additional maintenance activities can be used when establishing maintenance plans. One such system is Monument Damage Diagnosis System, abbreviated MDDS. Maintenance plans could also be formulated as step-by-step processes that could be used together with databases of a façade's properties and necessary maintenance actions. Implications: This study will give actors in the construction industry better knowledge about different strategies for façade maintenance. The consequences will be: That companies in the construction industry establish maintenance plans more in the future. That structural evaluations of risks depending on material, building component and external influence are established That strengths and weaknesses with wooden facades and brick facades are paid attention to more in the future. Many risk factors affecting brick facades has not been sufficiently acknowledged before. It is recommended that construction companies take note of current research on maintenance of wooden and brick facades. Since wood is cheaper to build with but more expensive to maintain than brick companies need to do more studies about these materials strengths and weaknesses. Construction companies also need to establish and follow maintenance plans if the conditions are right since that would lead to damages being discovered earlier and therefore decreases costs in a long term. Limitations: The result is only applicable on wooden and brick facades. Furthermore, the result can only be applied on residential houses since no other type of building has been examined. The maintenance strategy that has been developed in the report is in can be used in all climates, but local climate circumstances must always be considered then the strategy is applied in practice. Establishing a maintenance plan requires a good economy therefore it is not certain that the report’s maintenance strategy will always be possible to establish in reality if there are economical limits. The literature study has examined maintenance strategies on a global scale while the document analysis and the interviews has focused on the local circumstances in Sweden.

Turnouts are an important part of railway infrastructure for two reasons: infrastructure andmaintenance. For the infrastructure they provide the flexibility to allow the formulation and branchingof railway network and for maintenance they consume a large part of maintenance budget and have aprominent place in maintenance planning policy and activities. This is because as a “mechanical object”,a turnout often experiences malfunctions. The problem becomes even more complicated, since a turnoutis composed of many different parts and each of them fails for very different reasons (e.g. switch bladesvs crossing part). This is reflected in the different needs for maintenance activities, as railways areforced to pour in excessive amounts of resources to carry out emergency repairs, or to carry outunnecessary scheduled maintenance works in turnouts, which do not need to be inspected or repaired.Therefore, it is difficult to plan and organize maintenance activities in turnouts in an efficient manner.This raises the question of whether malfunctions in turnouts can be predicted and used as informationfor the maintenance planning process in order to optimize it and develop it into a more reliablepreventive maintenance planning.The aim of this analysis is to attempt to model the probability of various malfunctions in turnouts asa function of their main geometric and operational characteristics by using logistic regression modelsand then input these results into the maintenance planning process in order to optimize it. First, it wasimportant to objectify the railway track system and the turnout components, both in terms of parts andinterrelationships. Furthermore, the process and basic elements of railway maintenance planning weredefined, as well as arguments that motivate a turn towards preventive maintenance planningmethodologies. This was done through a comprehensive literature study.The basis of this research was case studies, which described the relationship between geometricaland operational characteristics of turnouts and their wear, as well as risk-based modelling methods inrailway maintenance planning. To create the analysis model, data from turnouts in eastern regionprovided by the Swedish Transport Administration were used, both from the point of view of describingthe underlying causes of turnout malfunctions and to formulate an object-oriented database suitable forusing in logistic regression models. The goal was a logit model that calculated the malfunctionprobability of a turnout, which could be used directly into a maintenance planning framework, whichranked maintenance activities in turnouts.The results obtained showed that although the model suffers from low correlation, differentrelationships between input variables and different functional errors were established. Furthermore, thepotential of these analytical models and modeling structures was shown to be able to developpreventive, predictive railway maintenance plans, but further analysis of the data structure is required,especially regarding data quality. Finally, further possible research areas are presented. / Spårväxlar är viktiga delar av järnvägens infrastruktur av två orsaker: infrastruktur och underhåll.För infrastrukturen ger de möjlighet till flexibla tillåter de formulering och grenning av järnvägsnät ochför underhållet konsumerar de en stor del av underhållsbudgeten och de har en framträdande plats iunderhållsplaneringspolitiken och aktiviteterna. Detta beror på att som ett ”maskinellt objekt”, harspårväxeln ofta fel. Problemet blir ännu mer komplicerat, eftersom en spårväxel består av många olikadelar och var och en av dem bryts ner av mycket olika skäl (t.ex. tunganordning vs korsningsdel). Dettaåterspeglas i olika behov av underhållsaktiviteter. Eftersom järnvägarna tvingas hålla alltför storamängder resurser för att utföra akuta reparationer eller för att utföra onödiga schemalagdaunderhållsarbeten i spårväxlar, som inte behöver inspekteras eller repareras. Därför är det svårt attplanera och organisera underhållsaktiviteter för spårväxlarna på ett effektivt sätt. Detta ställer fråganom funktionsfel i spårväxlar kan förutsägas och användas som information till  underhållsplaneringsprocessen för att optimera den och utveckla den till en pålitligare förebyggandeunderhållsplanering.Syftet med denna analys är att försöka modellera sannolikheten för olika funktionsfel i spårväxlarsom en funktion av deras huvudsakliga geometriska och operativa egenskaper med användning avlogistiska regressionsmodeller och sedan mata dessa resultat in i underhållsplaneringsprocessen för attoptimera den. För det första var det viktigt att objektifiera järnvägsspårsystemet ochspårväxlarkomponenterna, både vad gäller delar och inbördes förhållanden. Dessutom definieradesprocessen och grundelementen i järnvägsunderhållsplaneringen, samt att argument som motiverarförändring till förebyggande underhållsplaneringsmetoder. Detta gjordes genom en omfattandelitteraturstudie.Grunden i denna analys var fallstudier, som beskrev förhållandet mellan geometriska ochoperationella egenskaper hos spårväxlar och deras förslitning samt riskbaserade modelleringsmetoder ijärnvägsunderhållsplanering. För att skapa analysmodellen användes data från spårväxlar i östraregionen som tillhandahölls av Trafikverket, både ur synpunkten att beskriva de underliggandeorsakerna till spårväxlarsfel och för att formulera en objektorienterad databas lämplig för användning ilogistiska regressionsmodeller. Målet var en logitmodell som beräknade sannolikheten för fel i enspårväxel, som kunde användas direkt i en underhållsplaneringsram, som rangordnar lämpigaunderhållsaktiviteter i spårväxlar.Erhållna resultat visade att även om modellen lider av låg korrelation, konstaterades olika sambandmellan ingående variabler och olika funktionsfel. Vidare visades potentialen hos dessa analysmodelleroch modelleringsstrukturer för att kunna utveckla förebyggande, förutsägbarajärnvägsunderhållsplaner, men det krävs troligtvis ytterligare analys av datastrukturen, specielltangående datakvaliteten. Slutligen presenteras ytterligare möjliga forskningsområden.

Järnvägen har möjliggjort boende och arbete på olika orter, genom tågpendling, samt intresset för godstransporter på järnvägen ökar. För att upprätthålla en god status på järnvägen behövs mycket pengar, samtidigt som dess tillgänglighet påverkar många människor. Detta gör det än mer angeläget med en robust järnvägsanläggning, med hög tillgänglighet samt en god punktlighet för både person- och godståg. Ett bättre planerat underhåll möjliggör en längre användbar livstid för samtliga komponenter i järnvägsanläggningen. Som anläggningsdel förorsakar spårväxlar den högsta kostnaden i en banöverbyggnad, med korsningar som ett av de mest frekventa komponentbytena. Idag är den användbara livstiden på fasta mangankorsningar för låg, ca 100 MBrt, då den förväntas vara mellan 100–500 MBrt. Detta ligger till grund för arbetet där syftet är att undersöka hur det förbyggande underhållet av fasta korsningar i spårväxlar bättre kan planeras, utföras och följas upp för att förlänga dess användbara livstid. Vidare är målet med examensarbetet att genom en nulägesanalys, som innefattar dagens erfarenheter, förslag till förbättrade arbetsmetoder och morgondagens informationsinhämtning, fastställa vilken information som kommer att krävas för att på ett bättre sätt planera underhållet, samt att fastställa vilka underhållsåtgärder som är nödvändiga för det förebyggande underhållet av fasta korsningar i spårväxlar. Baserat på detta utformas en underhållsplan med tillhörande LCC för fasta korsningar i spårväxlar. Vidare ska samtliga underhållsåtgärder i underhållsplanen vara planeringsbara minst 3 månader i förväg, och det är önskvärt att underhållsplanen ska sträcka sig 36 månader framåt. Initialt utförs en nulägesanalys och arbetet fortsätter med förslag på förbättrade arbetsmetoder. Båda i avseende hur och när underhåll utförs på fasta mangankorsningar idag ute i anläggningen. Avslutningsvis presenteras en underhållsplan med intervall samt de resurser som krävs för de underhållsåtgärder som ska utföras. Dessa åtgärder är byte av korsning, inslipning, slipning, påsvets, spårriktning/stoppning, shimsning av moträl, byte av korkgummi samt ballastrening. Tillhörande till underhållsplanen utformas en kalkyl för livscykelkostnad, LCC, där arbete efter nuläge samt arbete efter underhållsplan jämförs. Resultatet från arbetet visar att samtliga entreprenörer anser att brist på tid i spår är en starkt bidragande faktor till att fasta korsningar byts. Detta tillsammans med att rätt förebyggande underhållsåtgärder som inslipning och förebyggande slipning för att upprätthålla profil, samt kontroll av spårläge och åtgärd vid behov inte görs. Vidare utför entreprenören ingen uppföljning av utförda underhållsåtgärder, utan beslut om underhållsåtgärder baseras till stor del på säkerhets- och underhållsbesiktningar. Detta medför att de arbetar mest avhjälpande, med åtgärd av besiktningsanmärkning. Dock för växelrevision och systematiskt växelunderhåll är erfarenhet, god lokalkännedom och god kännedom om anläggningen den avsevärt största informationskällan för entreprenören idag. Infrastrukturägaren utför även en viss leveransuppföljning, dock inte i tillräcklig utsträckning för att säkerställa att de får det som beställts. Registrering av samtliga förebyggande underhållsåtgärder bör förbättra och förenkla infrastrukturägarens uppföljning. Vidare för att möjliggöra en mer strategisk underhållsplanering behövs metoder för tillståndsbaserat underhåll tas fram, i syfte att få en bättre uppfattning om degradering av profilen för en fast mangankorsning. Till detta krävs automatiska maskinella mätningar, vilket gör mätningar reproducerbara och mätdata går att trenda. Slutligen den bristfälliga återrapporteringen av förebyggande underhållsåtgärder i kombination med entreprenörens hemlighållande av exakt underhållskostnad, resulterar i att underhållskostnaden för korsningar inte kan redovisas på en aggregerad och individuell nivå. / The railroad has made it possible for housing and work at various locations, by rail lanes, and the interest in rail freight transport is increasing. To maintain good status on the railroad, a lot of money is needed, while its availability affects many people. This makes it even more important with a robust railway facility, with high availability and good punctuality for both passenger and freight trains. Better planned maintenance enables longer useful life for all components of the railway facility. As part of the plant do railway S&C cause the highest cost in a track superstructure, with crossings as the most frequent component changes. Today, the useful life of fixed manganese crossings is too low, about 100 MBrt, since the expectancy is between 100 -500 MBrt. This is the basis for the work, where the purpose is to investigate how the preventive maintenance of fixed crossings in S&C can be better planned, performed and followed up to extend its useful life. Furthermore, the aim of the thesis work is to determine, through a current situation analysis, which includes current experiences, proposals for improved working methods and tomorrow's information gathering, which information will be required to better plan maintenance, and to determine which maintenance measures are necessary for the preventive maintenance of fixed crossings in S&C. Based on this, a maintenance plan with associated LCC is designed for fixed crossings in S&C. Furthermore, all maintenance measures in the maintenance plan must be planned at least 3 months in advance, and it is desirable that the maintenance plan should extend 36 months ahead. Initially, a zero-position analysis is performed, and work continues with suggestions for improved working methods. Both in terms of how and when maintenance is carried out on fixed crossings today outside in the railway facility. Finally, a maintenance plan is presented with intervals and the resources required for the maintenance actions to be performed. These actions include change of crossing, grinding in, grinding, welding, track direction/padding, shimming guardrail, changing of corkrubber and ballast cleaning. Compliance with the maintenance plan is a life cycle cost calculation, LCC, comparing work according to zero-position and work according to maintenance plan. The results from the work show that all entrepreneurs believe that lack of time in the track is a strong contributing factor to changing fixed crossings. This, along with proper preventive maintenance measures such as grinding in and preventive grinding to maintain profile, as well as verify track position and action when needed are not done. In addition, the contractor does not perform any follow-up on performed maintenance work, maintenance decisions are based largely on safety and maintenance inspections. This means that they work most correctively, with the action of inspection note. However, for exchange audit and systematic gear maintenance, experience, good local knowledge and good knowledge of the plant is the most important source of information for the entrepreneur today. The infrastructure owner also performs a certain delivery follow-up, but not sufficiently to ensure that they get what is ordered. Registration of all preventive maintenance measures should improve and simplify the infrastructure owner's follow-up. In addition, to enable more strategic maintenance planning, condition-based maintenance methods are required, with a view to gaining a better perception of degradation of the profile of a fixed manganese crossing. In addition, automatic machine measurements are required, which makes measurements reproducible and measurement data can be trend. Finally, the inadequate reporting of preventive maintenance measures in combination with the contractor's secrecy of exact maintenance costs, results in the maintenance cost for crossings not being reported at an aggregated and individual level.

Submitted by Joana Azevedo (joanad@id.uff.br) on 2017-08-03T19:40:17Z No. of bitstreams: 1 Dissert Francesco Conte.pdf: 2466361 bytes, checksum: 9a4e4b524fdcc1ae23defe14e566183e (MD5) / Approved for entry into archive by Biblioteca da Escola de Engenharia (bee@ndc.uff.br) on 2017-08-24T13:51:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissert Francesco Conte.pdf: 2466361 bytes, checksum: 9a4e4b524fdcc1ae23defe14e566183e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-24T13:51:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissert Francesco Conte.pdf: 2466361 bytes, checksum: 9a4e4b524fdcc1ae23defe14e566183e (MD5) Previous issue date: 2016-12-08 / A manutenção por ser uma função administrativa e operacional tem papel vital no auxílio às organizações para se manterem operacionais e lucrativas, face ao difícil cenário de alta competitividade, crescente escassez de recuros e grandes mudanças nos ambientes sociopolítico-econômicos que se apresentam nos dias atuais. Neste novo paradigma, as equipes de manutenção foram motivadas a preservar estrategicamente o pleno funcionamento organizacional produtivo e não somente preservar os equipamentos ou instalações, mas, efetivamente, desenvolver estratégias eficazes, proporcionando o aumento dos ativos das organizações, buscando desta forma, alcançar as metas do planejamento e controle dos objetivos por elas estabelecidos. Esta pesquisa teve como propósito principal analisar as atividades de manutenção em escolas de nível superior, baseado num estudo de caso do CEFET/RJ. Com base numa revisão de literatura e análise documental, foi estabelecido um referencial teórico que permitiu a investigação das práticas e experiências com as políticas usualmente empregadas na gestão da manutenção. Em seguida foi discutida a proposta de um modelo conceitual de gestão da atividade manutenção, objetiva, eficiente e com qualidade, que poderia ser adotado nas organizações e escolas de nível superior, como é o caso do CEFET/RJ. Foi verificado que as principais falhas na gestão da manutenção no CEFET são devido ao atual tipo de manutenção que é corretivo na sua totalidade. Caso fosse adotada pela Instituição a proposta delineada neste estudo seria, certamente, um expessivo avanço na manutenção das edificações, equipamentos e instalações. / Maintenance as an administrative and operational function plays a vital role in helping organizations to remain operational and profitable, given the difficult scenario of high competitiveness, growing shortages of resources and major changes in socio-political-economic environments that occur in the days Current. In this new paradigm, the maintenance teams were motivated to strategically preserve the full productive organizational functioning and not only preserve the equipment or facilities, but effectively develop effective strategies, increasing the assets of the organizations, thus seeking to achieve the goals of the Planning and control of objectives established by them. The main purpose of this research was to analyze maintenance activities in higher level schools, based on a case study of CEFET / RJ. Based on a literature review and documentary analysis, a theoretical framework was established that allowed the investigation of practices and experiences with the policies usually employed in maintenance management. Next, the proposal of a conceptual model for the management of the maintenance activity, objective, efficient and with quality, that could be adopted in the organizations and schools of higher level, as it is the case of CEFET / RJ was discussed. It was verified that the main failures in the management of the maintenance in the CEFET are due to the current type of maintenance that is corrective in its totality. If adopted by the Institution, the proposal outlined in this study would certainly be an important advance in the maintenance of buildings, equipment and facilities.

The introduction of performance based tariff regulations along with higher media and political pressure have increased the need for well-performed risk and asset management applied to electric power distribution systems (DS), which is an infrastructure considered as a natural monopoly. Compared to other technical systems, DS have special characteristics which are important to consider. The Swedish regulation of DS tariffs between 1996 and 2012 is described together with complementary laws such as customer compensation for long outages. The regulator’s rule is to provide incentives for cost efficient operation with acceptable reliability and reasonable tariff levels. Another difficult task for the regulator is to settle the complexity, i.e. the balance between considering many details and the manageability. Two performed studies of the former regulatory model, included in this thesis, were part of the criticism that led to its fall. Furthermore, based on results from a project included here, initiated by the regulator to review a model to judge effectible costs, the regulator changed some initial plans concerning the upcoming regulation.   A classification of the risk management divided into separate categories is proposed partly based on a study investigating investment planning and risk management at a distribution system operator (DSO). A vulnerability analysis method using quantitative reliability analyses is introduced aimed to indicate how available resources could be better utilized and to evaluate whether additional security should be deployed for certain forecasted events. To evaluate the method, an application study has been performed based on hourly weather measurements and detailed failure reports over eight years for two DS. Months, weekdays and hours have been compared and the vulnerability of several weather phenomena has been evaluated. Of the weather phenomena studied, heavy snowfall and strong winds significantly affect the reliability, while frost, rain and snow depth have low or no impact. The main conclusion is that there is a need to implement new, more advanced, analysis methods. The thesis also provides a statistical validation method and introduces a new category of reliability indices, RT. / Distribution av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol och är med stor sannolikhet det moderna samhällets viktigaste infrastruktur – och dess betydelse förutspås öka ytterligare i takt med implementering av teknik ämnad att minska mänsklighetens klimatpåverkan. I Sverige finns det fler än 150 elnätsbolag, vilka är av varierande storleksordning och med helt olika ägarstrukturer. Tidigare var handel med elektricitet integrerat i elnätsbolagens verksamhet, men 1996 avreglerades denna; infrastruktur för överföring separerades från produktion och handel. Införandet av kvalitetsreglering av elnätstariffer under början av 2000-talet och hårdare lagar om bland annat kundavbrottsersättning samt politiskt- och medialt tryck har givit incitament till kostnadseffektivitet med bibehållen god leveranskvalitet. En viktig aspekt är att eldistribution har, jämfört med andra infrastrukturer, flera speciella egenskaper som måste beaktas, vilket beskrives i avhandlingens första del tillsammans med introduktion av risk- och tillförlitlighetsteori samt ekonomisk teori.  Två studier som kan ha bidragit till den förra regleringens fall och en studie vars resultat ändrat reglermyndighetens initiala idé avseende modell för att beräkna påverkbara kostnader i kommande förhandsreglering från 2012 är inkluderade.   Av staten utsedd myndighet övervakar att kunder erbjudes elnätsanslutning och att tjänsten uppfyller kvalitetskrav samt att tariffnivåerna är skäliga och icke diskriminerande. Traditionellt har elnätsföretag mer eller mindre haft tillåtelse till intäkter motsvarande samtliga omkostnader och skälig vinst, så kallad självkostnadsprissättning. Under slutet av 1990-talet började ansvarig myndighet emellertid arbeta mot en reglering av intäktsram som även beaktar kostnadseffektivitet och kundkvalitet. Vid utformande av en sådan reglering måste svåra avvägningar göras. Exempelvis bör elnätsföretags objektiva förutsättningar, såsom terräng och kunder, tas i beaktning samtidigt som modellen bör vara lätthanterlig och konsekvent. Myndigheten ansåg ingen existerande reglermodell vara lämplig att anpassa till svenska förhållanden, så en ny modell utvecklades: Nätnyttomodellen (NNM). För 2003 års tariffer användes denna och beslut om krav på återbetalning till berörda elnätskunder togs, vilka överklagades. En utdragen juridisk process inleddes, där modellen kritiserades hårt av branschen på flera punkter. Två, i avhandlingen inkluderade studier, underbyggde kritisk argumentation mot NNM. Beslut i första instans (Länsrätt) hade inte tagits 2008 då parterna kom överens avseende år 2003-2007. Ett EU-direktiv tvingar Sverige att gå över till förhandsreglering, och i stället för att modifiera NNM och fortsätta strida juridiskt för den, togs beslut att ta fram en helt ny modell. Nätföretagens tillåtna intäktsram kommer förenklat grunda sig på elnätsföretagens kapitalkostnader och löpande kostnader. Därtill, utifrån hur effektivt och med vilken kvalitet nätföretagen bedrivit sin verksamhet, kan tillåten intäktsram justeras.   En systematisk beskrivning av ett elnätsföretags nuvarande riskhantering och investeringsstrategier för olika spänningsnivåer tillhandahålles med syfte att stödja elnätsföretag i utvecklandet av riskhantering och att ge akademiskt referensmaterial baserat på branscherfarenhet. En klassificering av riskhantering uppdelat i olika kategorier och en sårbarhetsanalysmetod samt en ny tillförlitlighetsindexkategori (RT) föreslås i avhandlingen, delvis baserat på genomförd studie. Sårbarhetsanalysens övergripande idé är att identifiera och utvärdera möjliga systemtillstånd med hjälp av kvantitativa tillförlitlighetsanalyser. Målet är att detta skall vara ett verktyg för att nyttja tillgängliga resurser effektivare, t.ex. förebyggande underhåll och semesterplanering samt för att bedöma om förebyggande åtgärder baserat på väderprognoser vore lämpligt. RT är en flexibel kategori av mått på sannolikhet för kundavbrott ≥T timmar, vilket exempelvis är användbart för analys av kundavbrottsersättningslagars påverkan; sådana har exempelvis införts i Sverige och UK under 2000-talet. En statistisk valideringsmetod av tillförlitlighetsindex har tagits fram för att uppskatta statistisk osäkerhet som funktion av antal mätdata ett tillförlitlighetsindexvärde är baseras på.   För att utvärdera introducerad sårbarhetsanalysmetod har en studie utförts baserat på timvisa väderdata och detaljerad avbrottsstatistik avseende åtta år för två olika eldistributionsnät i Sverige. Månader, veckodagar och timmar har jämförts vars resultat exempelvis kan användas för fördelning av resurser mer effektivt över tid. Sårbarhet med avseende på olika väderfenomen har utvärderats. Av de studerade väderfenomen är det blott ymnigt snöfall och hårda vindar, särskilt i kombination, som signifikant påverkar eldistributionssystems tillförlitlighet. Andra studier har visat på sårbarhet även för blixtnedslag (som ej fanns med som parameter i avhandlingen inkluderad studie). Temperatur (t.ex. inverkan av frost), regn och snödjup har således försumbar påverkan. Korrelationsstudier har utförts vilket bland annat visar på ett nästan linjärt samband i Sverige mellan temperatur och elförbrukning, vilket indirekt indikerar att även elförbrukning har försumbar påverkan på leveranskvalitet. Slutligen föreslås ett analysramverk som introducerad sårbarhetsanalys skulle vara en del av. Övergripande idé presenteras, vilket främst skall inspirera för fortsatt arbete; emellertid bör påpekas att introducerad sårbarhetsanalysmetod är en självständig och färdig metod oavsett om föreslagna idéer genomföres eller ej. / QC 20110815

Effective implementation (in terms of time, cost, utilization of human resources, etc.) of information systems operation is a strategic issue in today's time when business processes are integrally aligned with the informatics. Currently, costs associated with software support and maintenance represent more than 90% of total costs. Software maintenance is a set of activities needed for cost-effective support of IT solution. IS / IT Center of excellence (COE) do not cover the area of software support and maintenance, there is no formalized methodology or procedural framework for COE for support and maintenance -- in reality, it means missing processes and procedures for creating it, management and evaluation of it. Moreover, there are missing recommendation about organization structure, services to be provided and overall continuous improvement. Therefore author proposes his own solution by definition and implementation of center of excellence for support and maintenance and its sub-centers of excellence for support and maintenance of particular applications. Current ontology of support and maintenance does not capture the necessary components and links -- namely missing management, planning and effort estimation views. Therefore author proposes his redefinition and enrichment of ontology of organizational structure about elements of competence and sub-competence center, typology of tasks (management, maintenance), and their management - estimating, planning and realization. In his work, Magne Jorgensen formulated conclusions that 83 to 84% of all estimation is done by pure expert estimates and estimating models are not used basically due to their complexity. Based on extending PERT formula about quality of estimator and historical experience, author introduced his simplified, easy to use approach to effort estimation in software maintenance. Both introduced formulas were verified in sub-competence center for supporting mortgage IS with significantly better result than only pure PERT estimate (98.8% and 91.8% against pure PERT 90.1%). In conclusion, author discusses the benefits of the implementation of center of excellence for support and maintenance and sub-centers of excellence for support and maintenance of particular applications, and overall fulfilling of thesis scope.