Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder förlärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genomutbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet avsina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild gerErasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudentersutbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar medinternationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på MalmöHögskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvarafrågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annatlärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Dennatidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställsnya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld.Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med tvålärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genomErasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola.Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn påderas utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samtpå ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vidMalmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli såutvecklande som möjligt för lärarstudenter.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen & Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture. During the interviews institution-specific cultures were expressed as well. These institution-specific cultures we chose to call the vertical epistemic cultures. Our study shows that the basic principle of the open access movement, namely to make all research freely available, has encountered difficulties when it comes to being incorporated within both the horizontal and the vertical epistemic culture. The statements of the postgraduates unanimously show that open access is viewed neither as a concept nor as a real publishing-alternative for them. We can conclude that the statements of the postgraduates show a similar conflict between the traditional publishing system and open access publishing that Cullen and Chawner identified. Research libraries should be aware of these cultures in order to be able to collaborate more efficiently with the postgraduates. / Program: Bibliotekarie

Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar. Intervjuerna visar att perspektiven anses viktiga av de anställda, men en viss osäkerhet råder gällande definitioner, innehåll och implementering i undervisningen. Våra observationer visar att ämnen som kan relateras till de olika perspektivområdena tas upp i undervisningen, även om perspektiven aldrig nämns explicit. Vår slutsats är att vi ser ett samband mellan hur perspektiven är formulerade och lärarnas sätt att arbeta med dem. Perspektivdokumentens otydliga retorik riskerar att fortplanta sig till undervisande lärare och skapa osäkerhet om perspektiven i undervisningen, både hos lärarna och i sista hand kanske även hos studenterna.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lärarutbildarna förstår sitt uppdrag att lyfta frågor kring sexuell läggning och främst HBT för att därmed förbereda blivande lärare på yrkeslivet. Därför har jag undersökt hur Malmö högskolas lärarutbildning och dess lärarutbildare förhåller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument.Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter från enheten Kultur Språk Medier på Malmö högskolas Lärarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstå de åläggande som informanterna skulle svara för ifråga om sexuell läggning och identitetsfrämjande. Informanterna visade sig ha en samsyn på hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lärarstudenternas behov. Intresset för HBT-frågan och dess aktualiserande i högskoleundervisningen uppkom som en följd av ett undervisningsprojekt, kallat ”Identitet”, i skolverkligheten på två sydsvenska skolor. Frågorna kring sexualitet och HBT blev närvarande för lärarstudenterna när de konfronterades med skolverkligheten. När lärarstudenterna återvände till Malmö högskolas lärarutbildning efterlyste de därför mer kunskap och förberedelse i frågan från sina lärarutbildare. Vidare menade informanterna att HBT – och sexualitet i allmänhet – var ett område vilket var svårt att hantera i skolan. Att lagstadga uppifrån var inte en lösning. Eleverna själva och deras eget lärande var själva ”sprängstoffet” menade några av informanterna. En annan åsikt som lyftes var ”utpekandets problematik” av en ”avvikande” grupp vilket kunde leda till att normer dekonstruerades för att i nästa stund omkonstrueras av den ”dekonstruerande” gruppen. På så vis föddes bara nya normer.Enligt informanterna måste frågan om sexualitet och HBT få mer utrymme i skolan överhuvudtaget. HBT sågs inte som en enskild fråga utan som en ”naturlig” del av sexualitetsfrågan vilken behövde lyftas.

Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar. Intervjuerna visar att perspektiven anses viktiga av de anställda, men att viss osäkerhet råder gällande definitioner, innehåll och implementering i undervisningen. Våra observationer visar att ämnen som kan relateras till de olika perspektivområdena tas upp i undervisningen, även om perspektiven aldrig nämns explicit. Vår slutsats är att vi ser ett samband mellan hur perspektiven är formulerade och lärarnas sätt att arbeta med dem. Perspektivdokumentens otydliga retorik riskerar att fortplanta sig till undervisande lärare och skapa osäkerhet om perspektiven i undervisningen, både hos lärarna och i sista hand kanske även hos studenterna.

Ett fungerande högskoleprogram gör både studenter och utbildningsansvariga glada och nöjda. Högskolans mål och strävan är ett väl fungerande utbildningsprogram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade program av sämre kvalité gör både personal och studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse av Informationsarkitekt- programmet vid Malmö högskola och vid Högskolan i Borås. Förutom jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter och utbildningsansvariga har fått säga sitt. / A well functioning university program makes both students and university staff happy and content. Universities aim for their educational program to effectively work but the task is not always easy. The difficulties always attract the attention of the university staff and the students alike. In this bachelors’ thesis, we have attempted to make a comparison between the Information Architecture program at Malmö University and University of Borås. Besides the comparison between the IA programs, we investigated the opinions of both the students and staff at the respective universities.