Företag påverkar medsin verksamhet det samhälledär de verkar. Därför är det viktigt att de tar ansvar och arbetar för en hållbar utveckling. Genom att integrera hållbarhet i sin strategi blir det en naturlig del av verksamheten.Den här studien har undersökt hur företag genom olika kontrollsystem kan integrera hållbarhet i sin strategi med stöd av ekonomistyrning.Studien motiveras av att tidigare forskning inte bidragittill att ge en djupare förståelse för hur hållbarhet kan integreras i företagets strategi eftersom forskningen inom områdetfrämst har varit av kvantitativ art.För att kunna genomföra studien har en huvudsaklig forskningsfråga formulerats:•Hur integreras hållbarhet i företagets strategi? För att besvara huvudfrågan har den kompletterats med tvådelfrågor:•Hur har företagets hållbarhetsstrategi utvecklats medhjälp av olika kontrollsystem?•Hur följs hållbarhetsstrategin upp med hjälp av diagnostiska kontrollsystem och hur har detta förändrats över tid?Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhet integreras i företagets strategi samt hur detta arbete kan stödjas av ekonomistyrning. Studien är en kvalitativ fallstudie med ett longitudinellt inslag och har ett deduktivt angreppssätt. Vidare är den ontologiska ståndpunkten subjektivism och den epistemologiska utgångspunkten är ett tolkande perspektiv.Den teoretiska referensramen består av två modeller. Den första är Simons (1995) Levers of controloch den andra är en modell av Gond et al. (2012) som beskriver olika utvecklingsfaser i arbetet med att integrera hållbarhet i företagsstrategin. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuermed fem respondenterpå tre olika företag i Umeå. Urvalet är ett subjektivt icke-sannolikhetsurval i syfte att nå ett explorativt urval. I studien har en innehållsanalys samt en narrativ analys genomförts.Resultatet visar att företagen använder sig av olika kontrollsystem för att integrera hållbarhet i sin strategi. Alla företaghar i detta arbete haft stöd av ekonomistyrning. Vidarehar vi kommit fram till att alla tre företagbefinner sigi olika stadier av utveckling i arbetet med att integrera hållbarhet i sin strategi. Att företagen befinner sig i olika utvecklingsfaser kan vara en orsak till att de använder sig av olika kontrollsystem när de ska integrera hållbarhet.

För att skapa en hållbar utveckling behöver alla aktörer i samhället arbeta tillsammans. Ekonomistyrning kan hjälpa företag att mäta och följa upp prestationer i syfte att kontrollera att de når uppsatta mål. Hållbarhet kan definieras på olika sätt, vilket kan försvåra arbetet med styrning av hållbarhet i företag. Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på stora företag trots att majoriteten av alla företag i EU är små och medelstora företag. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur småföretag arbetar med hållbarhet och vilken roll ekonomistyrning har i detta arbete. Då det finns en begränsad mängd forskning om småföretag och hållbarhet syftar även studien till att bidra med nya insikter om hur småföretag kan gå tillväga för att bli mer hållbara, samt vilka hinder de möter under arbetet med hållbarhet. Till studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med småföretag i syfte att undersöka hur småföretag arbetar med ekonomistyrning för att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. De fyra fallföretagen arbetar med hållbarhet, har maximalt 50 anställda och verkar inom olika branscher. Med grund i Malmi och Browns (2008) modell för Management Control Systems identifierades och analyserades vilka styrsystem som förekommer vid arbete med hållbarhet i småföretag. Studien visar att småföretag saknar tillräckliga resurser för att kunna göra ett formellt och systematiskt styrningsarbete. Detta är en av anledningarna till att småföretag väljer att arbeta löpande med hållbarhet. Många småföretag har endast en ägare eller är familjeägda, vilket gör att ägarens definition till hållbarhet är avgörande för hur företaget arbetar med hållbarhet. Det är således även ägarens kompetens som påverkar graden av formaliserade ekonomistyrningssystem i företaget. / Most of the research on sustainability and Management Control Systems is based on large businesses even though the majority of all companies in the European Union are small and medium sized businesses. Small businesses can make a big impact on the current climate crisis, but since sustainability can be a complex issue and more advanced management in small business is limited, working towards sustainable development in small business could be a challenge. Therefore, the purpose of this thesis is to study how small businesses work to be more sustainable using Management Control Systems. For data collection, interviews were conducted in four small businesses who work with sustainability. The study finds that it can be hard for small businesses to work with sustainability due to lack of resources, which makes the use of Management Control Systems more informal and value based.

Para assegurar o alcance de seus objetivos, as organizações utilizam sistemas de controle gerencial (SCG), os quais podem ser analisados sob duas dimensões distintas. A primeira é a dimensão desenho, que compreende as características de configuração técnica dos SCG. A segunda é a dimensão uso, que representa as diferentes finalidades de aplicação dos SCG nas organizações. Além disso, o escopo de análise pode considerar o conjunto de SCG ou apenas parte dele. Pode-se afirmar que as pesquisas sobre SCG têm se caracterizado por uma abordagem reducionista em relação à dimensão analisada e, também, em relação ao escopo de controles considerados na análise. O objetivo desta pesquisa é analisar o conjunto de SCG, em suas dimensões desenho e uso, e identificar sua contribuição para a formação e implementação da estratégia organizacional. Para tanto, realizou-se um estudo de caso em uma instituição de ensino superior brasileira, explorando aspectos relevantes da configuração e uso dos SCG. Concluiu-se que as principais contribuições dos SCG para a formação e implementação da estratégia organizacional são: (i) direcionar a formação da estratégia organizacional; (ii) comunicar diretrizes, propósitos e prioridades; (iii) definir limites de atuação da organização e de seus membros; (iv) monitorar realização de planos e (v) estimular a aprendizagem organizacional. Constataram-se, como resultado da pesquisa, características dos SCG que prejudicam o estímulo à aprendizagem organizacional: (i) o desconhecimento ou invalidação dos critérios de mensuração pelos gestores; (ii) a fraca conexão entre controles cibernéticos e controles de planejamento; (iii) a ausência de uma visão integrada dos resultados apontados pelos diferentes SCG; (iv) a falta de articulação dos SCG com informações tipo feed-forward com outros SCG e (v) o uso interativo com foco exclusivo em aspectos internos à organização. O aperfeiçoamento desses aspectos pode proporcionar melhor aproveitamento dos benefícios do SCG e aperfeiçoar o modelo de gestão. Este trabalho não contemplou controles de remuneração e recompensa, nem controles informais, de maneira que se recomenda, como oportunidade de pesquisa futura, incluir esses controles na análise da configuração e uso dos SCG nas organizações. Assim, espera-se que os resultados deste trabalho contribuam para o desenvolvimento da teoria sobre SCG e, também, para maior efetividade de seu uso nas organizações, provendo elementos relevantes para uma melhor compreensão de sua influência na formação e implementação da estratégia organizacional. / In order to ensure the achievement of its objectives, the organizations use management control systems (MCS), which can be analyzed by two different dimensions. The first is the design dimension, which comprises the features of the MCSs technical configuration. The second is the use dimension, which represents the different purposes of MCSs application in the organizations. Moreover, the scope of analysis can consider the set of MCS or just a part of it. In general, the research on MCS has been characterized by a reductionist approach regarding the dimension analyzed, and also regarding the scope of controls considered in the analysis. The objective of this research is to examine the MCS package, in its design and use dimensions, and identify its contribution to the formation and implementation of organizational strategy. This way, it was carried out a case study in a Brazilian higher education institution, exploring relevant aspects of configuration and use of MCS. It was concluded that the main contributions of MCS to the formation and implementation of organizational strategy are: (i) guide the formation of organizational strategy; (ii) communicate guidelines, goals and priorities; (iii) define the domain of organizational activities and organizational members; (iv) monitor the achievement of plans; and (v) stimulate the organizational learning. In addition, as findings of this research, it was concluded that the features of the MCS that undermine the incentive to organizational learning: (i) the ignorance or invalidation of the measurement criteria by managers; (ii) the weak connection between cybernetic controls and planning controls; (iii) the lack of an integrative view of the results indicated by different MCS; (iv) the lack of articulation between MCS with feed-forward information and others MCS; and (v) the interactive use with exclusive focus on internal aspects of organization. The improvements of these issues may support better usage of the MCS and provide additional benefits from management model. This study did not contemplate reward and compensation controls, neither informal controls, so it is recommended, as an opportunity of future research, include these controls in the analysis of MCS design an use in the organizations. Therefore, it is expected that the results of this study contribute to the development of MCS theory, likewise to a greater effectiveness of MCS use in the organizations, providing relevant information to a better understanding of its influence in formation and implementation of organizational strategy.

As mudanças turbulentas no ambiente de negócios e a tendência de novas tecnologias para o gerenciamento da base de clientes sinalizam o caminho aos administradores para a gestão e maximização do valor da base de clientes da empresa. No contexto do aparelhamento aos gestores, os sistemas de controles gerenciais focados nos clientes servem como facilitadores do alcance dos objetivos organizacionais. A forma como são desenhados e a forma como são utilizados podem contribuir diretamente no desempenho do sistema e indiretamente para o desempenho organizacional. Assim, o presente estudo buscou, sob a perspectiva da teoria da contingência, compreender, no ambiente empresarial brasileiro, a influência de fatores contingenciais externos e internos no desenho e uso de sistemas de controle gerenciais focados nos clientes e se ambos, na prática, podem contribuir para a melhoria do desempenho desses sistemas nas organizações. Os dados de uma amostra formada por 83 empresas brasileiras foram coletados através de uma pesquisa tipo survey(levantamento). Para a análise dos dados foi adotada a técnica de Modelagem de Equações Estruturais com o método de estimação PartialLeast Square (PLS). Os resultados comprovaram todas as hipóteses de pesquisa. Conclui-se que as características do ambiente participam sobremaneira nas decisões que envolvem a configuração dos fatores contingenciais internos e estes no desenho de Sistemas de Controle Gerencial (SCG) focados nos clientes. O desenho dos SCG focados nos clientes representa, entre as hipóteses de pesquisa estudadas, aquele que se revelou mais forte em termos de associação com o uso intensivo desses mesmos sistemas.O desenho e o uso de SCG focados nos clientes, considerados na forma de artefatos, representados pela Análise da lucratividade do cliente, Valor vitalício do cliente e Valor econômico do cliente podem, inclusive, contribuir para o desempenho econômico da organização. Os resultados da pesquisa estão sujeitos a algumas limitações: i- os respondentes são, na sua maioria, representantes da área de Controladoria. ii- a amostra, constituída por 83 empresas, foi intencional, portanto, os resultados não podem ser generalizados para a população.Estas limitações remetem a novas oportunidades de pesquisa, tais como: i- verificar a possibilidade de estabelecer um arranjo (fit) entre fatores contingenciais, desenho, uso de SCG focados nos clientes e desempenho; iirealizar este modelo de pesquisa com outro público alvo; iii- verificar o impacto de variáveis como \"satisfação do cliente\"; \"lealdade do cliente\" e \"retenção do cliente\" no desempenho econômico da organização. / The changes in the turbulent business environment and the trend of new customer valuation technologies are evidences that challenge the management team to manage and maximize the value of the company customer basis. In the context of managerial tools, the customer oriented management control systems trigger a process that enables the management to reach the company targets and goals. The way they are designed and the way in which they are used can directly contribute to the system performance and indirectly for the economic organizational performance. Therefore, this study sought, based on the contingency theory to understand, in the Brazilian business market, the influence of the environment and internal contextual contingency factors over the design and use of the customers oriented management control systems and if both, in practice, can contribute to the improvement of the model and the own performance of the organization. The data of a sample made up of 83 Brazilian companies have been collected by means of a survey. For the data analysis was adopted the SEM (Structural Equation Modeling) technique and PLS (Partial Least Squares) as a method for estimation. The outcomes have proved all of the hypotheses of this research. It is therefore concluded that the characteristics of the environment are rightly taking part on the decisions that involve the configuration of these internal contextual contingency factors and these on the design of customer oriented management control systems. The design of the customer oriented MCS (Management Control Systems) represents, among all the hypotheses that were studied, the one which has shown itself to be stronger in terms of association with the intensive use of these systems. The design and use of customer oriented MCS which are considered in this study to be in the form of certain artifacts were represented by the Customer Profitability Analysis; Customer Life time Value; and Customer Equity and in its set can even contribute to the overall performance to the firm. The results of the research are subject to certain restrictions: i- the-respondents are in its majority, representatives of the Controllership area. ii- the sample, consisting of 83 companies was intentional, therefore, the results may not be widespread for the population. These constraints address to new opportunities of research, such as: i- to verify the possibility of establishing a fitting-out between internal contextual factors, design, use of customer oriented MCS and performance; ii- have to carry out this model of research with the other public target; iii- to see the impact of variables such as \"satisfaction of the customer\"; \"loyalty of the customer\" and \"retention of the customer\" on the economic performance of the organization.

A partir da metade do século passado, a industrialização no Brasil entrou numa fase de grande expansão gerando um aumento na demanda por combustíveis. Neste contexto, a indústria petrolífera tomou um grau de importância espetacular que continua até hoje. O desempenho das empresas ligadas a cadeia de valor de combustíveis passaram a ser importantes para toda a economia, quer pela influência nos custos, como no mercado de capitais, pelos grandes investimentos que requerem. O presente estudo visa analisar os sistemas de controle gerencial das empresas Petróleo Brasileiro S/A (Petrobras) e Shell Brasil Ltda. Tendo como objetivo verificar se os seus sistemas de controle gerenciais estão aderentes a literatura sobre esse tema. A pesquisa de estudo de caso múltiplo foi executada através de entrevista com gerentes das duas petrolíferas sobre objetivos organizacionais, contabilidade por responsabilidade, processo orçamentário, balanced scorecard (BSC) e Enterprise Resource Planning (ERP). Também foram coletadas informações institucionais publicadas pelas duas empresas. / Since the last half of the past century, the industrialization in Brazil had entered a phase of great expansion, increasing the demand for fuels. In this context, the petrol industry had achieved a high degree of importance that continues today. The companies linked with the value chain of fuels had a performance that started to be important for the whole economy, either by the influence on the costs, as in the capital market, or by the high investments that they required. The present study analyzes the management control systems of Petróleo Brasileiro S/A (Petrobras) and Shell Brasil Ltda, aiming to verify whether their management control systems are adapted to the literature on this topic. The multiple case research was done through interviews with managers of the two petrol companies about organizational targets, responsibility accounting, budgeting, balanced scorecard (BSC) and Enterprises Resource Planning (ERP). It was also collected institutional information published by the two companies.

Reconhecida como uma das maiores empresas do Brasil, controlada pelo governo, a Petrobras apresenta um processo de internacionalização dividido em duas fases: (i) busca de melhores condições contratuais para o abastecimento do mercado interno e (ii) posicionamento mundial, segurança financeira e internacionalização da marca. Ambas as perspectivas de atuação internacional promoveram o aproveitamento de vantagem competitiva, ainda que sob comportamentos distintos. Diante disso, o objetivo do presente estudo é mensurar o impacto do processo de internacionalização no sistema de controle gerencial da unidade de estudo: Petrobras Uruguay Distribución, subsidiária no segmento de downstream1 e constituída em 2006 por meio de um processo de reorganização societária decorrente da aquisição dos ativos da Shell. Para atender a este propósito, analisam-se as possíveis alterações dos sistemas de controle gerencial e a relação existente, em termos de proximidade e afastamento da literatura presente e o caso estudado. Para tanto, o capítulo de revisão de literatura representa o embasamento teórico responsável pelas abordagens das características dos sistemas de controles, identificação dos contextos influenciadores de seu desenho e destaque para os tipos de internacionalização, nas tangentes comportamentais e motivacionais, além de abordar as teorias de ciclo de vida organizacional. O método aplicado no teste do referencial teórico foi o estudo exploratório com caso único, mediante a aplicação de um questionário padronizado. As variáveis de pesquisa consubstanciaram-se no relacionamento da literatura abordada e as questões de pesquisa e foram classificadas, segundo a natureza, em contingentes e identificadoras. Os resultados obtidos possibilitaram avaliar o nível do impacto do processo de internacionalização e a capacidade de adaptabilidade da organização aos novos contextos, comprovando que o empreendimento de novas estratégias, sejam elas internacionais ou em novos negócios, influencia o desenho do sistema de controle gerencial que refletirá, na proporção do interesse dos gestores, num processo de controle mais adequado à organização. / Known as one of the biggest companies of Brazil, controlled for the government, Petrobras presents an internationalization processs divided in two stages: (i) searchs of better contractual conditions for supplying domestic market; and (ii) world-wide spotting, financial security and internationalization of the mark. Both perspectives of international performance had promoted the advantage competitiveness, even tough under distinct behaviours. The objective of this study is to measure the impact of the internationalizations process on the management control system of the leading: Petrobras Uruguay Distribución, subsidiary in the downstream segment and created in 2006 by a process of sould reorganization in face of the acquisition of Shells assets. To answer to this purpose, was analyzed the possible changes of the management control system and the existing relationships, in terms of closeness and distance of this literature and the study. Therefore, the chapter of literatures revision represents theoretical basement which is responsible for the approaching the characteristics of the controls systems, identification of the contexts that influence of this design and prominence for the types of internationalization, on the behaviours and motivational aspects, besides approaching the theories of corporate life cycle. The method applied in the test of the review of literature was the exploratory cases study approaching an unique case, by the application of a standard questionnaire. The research variables a related to the relationship of the literature and the questions of research, witch were classified, according its nature, in contingents and identifiers. The results obtained made possible to evaluate the level of the impact of internationalization process and the capacity of adaptation of organization to the new contexts, proving that the use of new strategies, international or new businesses, influence the design of the management control systems that it will reflect, in the ratio of the managers interest, a control process more adjusted to the organization.

Cette thèse étudie la façon dont les gestionnaires utilisent les systèmes de contrôle de gestion comme des leviers de changement stratégique. Cette question est intéressante tant du point de vue théorique et une pratique. L'enquête se concentre sur le cas d'opérations de services industriels. Les spécificités de ce secteur - les flux immatériels, les compétences hétérogènes implication du client, - prendre son environnement particulièrement instable. Pendant ce temps, les forces de technologie de l'information époque les entreprises de services sans cesse procéder à des changements stratégiques à créer un avantage concurrentiel durable. Simons (1995, 2000) d 'un levier de contrôle de cadre est utilisé comme point de départ. Ce cadre propose deux repères extrêmes de classer les systèmes de contrôle de gestion: par rapport aux systèmes interactifs de diagnostic en fonction du degré d'implication du top management. Cette thèse développe deux idées nouvelles: premièrement, que le cadre de l'analyse pourrait être étendue à quatre dimensions: l'outil de gestion, la structure organisationnelle, l'utilisation du système de contrôle, et le système d'indemnisation, d'autre part, il explore la manière dont les quatre dimensions interagissent dans la pratique. La dimension outil provient de la littérature managériale sur les systèmes de contrôle. Il souligne l'importance de la coordination horizontale des flux de matières provenant de fournisseurs aux clients. La dimension organisationnelle est de la littérature sur la gestion de projet, ce qui élargit la coordination de cette question à de nouveaux produits et de nouveaux services. La dimension de compensation a déjà été mis en place par Simons, bien que cette dimension a rarement été exploré dans la pratique. Deux études de cas sont utilisées pour explorer la pertinence de cette grille. L'analyse porte sur plusieurs années où les changements stratégiques survenus, d'expliciter la manière dont ces changements ont été traduits dans les quatre dimensions de notre grille. Il semble que certaines configurations long de ces quatre dimensions sont plus efficaces que d'autres. Une configuration plus efficace à la fois présente des éléments interactifs et de diagnostic. Cette approche équilibrée, qui nous caractérisent des sociétés de services industriels, est présentée comme une idée intéressante à explorer dans de futures recherches. Conséquences en termes du rôle du contrôleur sont également discutées ..

Background: Inter-organisational ways of working have become more and more common during the last decades. In order to attain efficiency and productivity, such inter-organisational relationships need to be governed and controlled. However, studies have shown that inadequate control is one of the main reasons for why inter-organisational relationships fail. One of the means that can be used for governing and controlling a business is management control. The use of management control in inter-organisational contexts is a quite unexplored area of research at the present time, which might seem somewhat surprising considering the fact that inadequate control is a common explanation for why inter-organisational relationships fail. Purpose: The purpose of this thesis is to describe management control in horizontal inter-organisational relationships, as well as to analyse the design of inter-organisational management control systems, using relation specific characteristics as a starting point. Delimitation: The possible influence that trust might have on inter- organisational management control will not be discussed in this thesis. Realisation: A case study of a network consisting of three companies that jointly develop a fuel cell air supply system for vehicle applications. The empirical data was gathered through visits at each of the three companies, including an interview with each company’s general manager. Conclusions: The character of inter-organisational relationships can change over time, which might make it necessary to change inter-organisational management control systems. Some aspects that should be kept in mind when designing an inter-organisational management control system are: the match between the relationship and the control system, the openness within the relationship, the balance between control and commitment, as well as the trade- off between the costs and the benefits of a certain system. The possible effect that external factors might have on inter-organisational management control is yet another aspect that should be considered.

Bakgrund: Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet. I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel – och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag. Studien syftar till att belysa om småföretag använder sig av ekonomistyrning, med inriktning på traditionell formella styrmedel, som kalkylering, budgetering, resultatplanering och internredovisning. Används dessa styrmedel inom småföretag eller väljer företagen bort dem och ersätter med andra? Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretag använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, med inriktning på de formella styrmedlen. Undersyftet med studien är att belysa vilka styrmedel som eventuellt väljs bort av småföretagen och om de eventuellt ersätts med andra. Bidraget till det företagsekonomiska ämnet är att belysa användandet av ekonomistyrningen med inriktning på de mer formella styrmedlen inom småföretag. Metod: Denna studie använder sig av en hermeneutisk tradition, en kvalitativ metod samt ett abduktivt synsätt. Genom användandet av en abduktivt synsätt innebär det att studien pendlar mellan teorin och empirin. Detta innebär att ny teori har tillkommit efter att empirin har samlats in. En kvalitativ metod har använts eftersom att studien tar fram empirin genom en fallstudie med intervjuer av respondenter. I metoden har alla steg i studien genomgåtts och förklarats för att skapa en förståelse för hur arbetet gått till rent praktiskt. Resultat: Resultaten från denna studie tyder på att småföretagen som medverkat i denna studie använder sig till stor del av de formella styrmedlen som den traditionella ekonomistyrningen förespråkar. Främst används kalkylering och budgetering, vilket går att koppla till denna art av tjänsteföretag. / Background: The point of entrepreneurship is according to many people to create a profit. It is profitability that drives the business forward. To create viability it requires knowledge in the management accounting area and its tools that can be used to generate viability.In November 2012, there were according to Statistics Sweden, SCB (2012) about 7 500 of medium - and large enterprises, while small enterprises amounted to about 35 000. Parts of today’s literature are aimed primarily to larger companies, which is why this study instead target to small businesses. The study aims to shed light on small business, if they use financial management, with a focus on traditional management control systems, such as cost estimating, budgeting, profit planning and management accounting. Uses these instruments in small business or does the firms decide remove them and replace with others? Purpose: The main purpose of this study is to create an understanding of how small businesses use the traditional management control systems. The aim of this study is to elucidate what instruments might opts out of small businesses and their possible substitution. The contribution to the subject of Business Administration is to illustrate the use of financial management, focusing on the management control systems in small businesses. Method: This study uses a hermeneutic tradition, a qualitative method and an abductive approach. Through the use of an abductive approach involves the study oscillates between theory and empirical data. This means that the new theory has arisen subsequent to the empirical data has been collected. A qualitative approach was used because the study produces empirical data through a case study with interviews of respondents. The method has undergone all stages of the study explained to provide an understanding of how the work was put into practice. Result: The results from this study suggest the small businesses that participated use a large part of the management control systems such as the traditional financial control advocates. Mainly used is costing and budgeting, which can be linked to this kind of services.

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör. HR-specialister har även bistått med information.Studien visade att Holmens chefer till låg grad är medvetna om innehållet i mål, budget och verksamhetsplan. Färre har möjlighet att påverka styrverktygen, där påverkan på budget är lägst. Resultatet skiljer sig mellan de två bruken. Medvetenheten och inflytandet är minst bland chefer i produktionen. Den låga delaktigheten beror på brist på formalisering kring hur arbetet med mål, verksamhetsplan och budget ska gå till. Den decentraliserade organisationens maktstruktur försämrar förutsättningarna för koncernledningen att centralt kontrollera utformningen av arbetet med styrmedlen på olika bruk. Avsaknaden av en effektiv kombination av skriftlig, muntlig och elektronisk kommunikation ökar också styrglappet.Till sist, kan enkätfrågans utformning ha haft en betydande inverkan på hur cheferna har svarat, då det saknades en definition av ordet delaktighet. Negativa enkätsvar kan också ha varit ett sätt att uttrycka missnöje över något annat.