During the last decade, research related to Supply Chain Management has got a great deal of attention. The focus has especially circulated around supply chain integration and centralisation due to the increasingly competitive global market. The aim of this thesis has been to investigate how the supply chain performance in international manufacturing companies could be improved. By having a qualitative approach, this thesis contributes to earlier conducted research by providing a holistic view on supply chain management. This is by the authors considered crucial to manage the complexity of supply chain management and supply chain change. The specific context examined in this thesis concerns the spare parts distribution of large international manufacturing companies. The methods used during the case study consisted of a thorough literature review, external interviews and workshops with experts within supply chain management and supply chain change, and several interviews with employees at different levels and functions at the focal company, Toyota Material Handling Europe. Two of the interviewed external experts were managers at the supply chain function at Volvo Construction Equipment and Ericsson. To answer the main research question, three sub-queries have been examined. The first one concerns what main areas of difficulty that can be identified in the current supply chain of the focal company and in international manufacturing companies in general. The second sub-query concerns which supply chain policies that could be used to solve identified areas of difficulty. Finally, the third sub-query concerns which prerequisites that could be identified to successfully manage change within supply chains. The results imply that Information and Inventory Management are the main supply chain related areas in need of improvements at the focal company, as well as in international manufacturing companies in general. Thereby supply chain performance could be improved if performance within these areas is enhanced. To solve these two identified areas of difficulty, four theoretical supply chain policies related to supply chain integration have been examined due to complexity, need of investments during an implementation, as well as each policy’s possibility to solve the identified areas of difficulty. The supply chain policy Vendor-Managed Inventory was considered the most appropriate policy for the focal company to implement. As a consequence, an evaluation of the focal company’s readiness to implement a Vendor-Managed Inventory policy was also conducted by using a supply chain readiness framework developed by Niranjan, Wagner and Nguyen (2012). Based on the literature review, including the theoretical evaluation of the appropriateness of implementing Vendor-Managed Inventory, together with the findings from the external expert interviews, the focal company is recommended to implement a Vendor-Managed Inventory strategy. However, the focal company is also recommended to see such an implementation as an opportunity to later investigate the possibility to also include large suppliers in the collaboration. This would increase the level of integration among supply chain members further and thereby secure the company has the possibility to receive the advantages associated with sharing information (including Points-of-Sales data) with all supply chain members.   From a theoretical perspective the conclusion is that Vendor-Managed Inventory, with its focus on supply chain integration through collaboration and information sharing among supply chain members, is considered appropriate to implement when companies want to improve performance in one or all of these areas. Furthermore, the usage of a consignment stock agreement might be an appropriate complement to Vendor-Managed Inventory due to the international context. However, the authors suggest that international manufacturing companies should strive towards including large suppliers in the supply chain collaboration to increase performance further. Thereby they should move towards capabilities promoted in the supply chain policy Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment, which advocate a higher level of integration than Vendor-Managed Inventory. Another main finding pinpoints the importance of a well-formulated and communicated vision in the beginning of a transformation, to manage supply chain change successfully. As a consequence, the authors of this thesis expanded the supply chain framework developed by Chopra and Meindl (2010) to also include vision. In addition, legal has been added as an important supply chain driver since it affects supply chain possibilities and decisions. The added parts are considered critical for the framework to be applicable in an international and rapidly changing business environment. Furthermore, the authors suggest the extended framework should be used to support companies evaluate the current and a desired future supply chain in accordance with examined change management literature. / Supply Chain Management har under det senaste decenniet fått mycket uppmärksamhet. På grund av en ökande internationell handel har forskningen framförallt behandlat Integration och Centralisering inom distributionskedjor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man kan förbättra prestandan av distributionskedjan hos internationella tillverkningsföretag. Genom ett kvalitativt angreppssätt bidrar denna studie med ett holistiskt synsätt av Supply Chain Management, vilket av författarna är ansett kritiskt för att kunna hantera komplexiteten relaterad till Supply Chain Management och förändringsarbete inom detta område. Studiens forskningsfråga har kunnat besvaras genom att undersöka tre delfrågor. Den första behandlar att identifiera huvudproblemområden i distributionskedjan hos fokusföretaget samt internationella tillverkningsföretag generellt. Den andra delfrågan behandlar vilka teoretiska supply chain policies som skulle kunna användas för att lösa de identifierade problemområdena, medan den tredje och sista delfrågan handlar om att identifiera förutsättningar för att kunna hantera förändringsarbete av, och inom, distributionskedjor på ett lyckat sätt. Samtliga delfrågor och huvudfrågan har kunnat besvaras genom genomförandet av en litteraturstudie, intervjuer och workshops med externa områdesexperter inom Supply Chain Management och Supply Chain Change, samt interna intervjuer med anställda på olika avdelningar och nivåer inom fokusföretaget, Toyota Material Handling Europe. Två av de intervjuade experterna utgjordes av chefer på logistikavdelningen på två stora internationella tillverkningsföretag. Företagen i fråga utgjordes av Volvo Construction Equipment respektive Ericsson. Resultaten visar att Informations- och Lagerhantering anses vara de huvudområden inom Supply Chain Management, vilka är i störst behov av förbättringar och förändringar på fokusföretaget samt i stora internationella tillverkningsföretag generellt. Därmed kan prestandan av distributionskedjan förbättras om företag fokuserar på dessa två områden. För att förbättra Informations- och Lagerhanteringen har fyra teoretiska supply chain policies utvärderats, vilka alla mer eller mindre fokuserar på att öka integrationen mellan medlemmar inom distributionskedjan. Genom att utvärdera dessa supply chain policies med avseende på komplexitet, implementationskostnader samt möjlighet att lösa de identifierade huvudproblemområdena, har författarna kunnat dra slutsatsen att policyn Vendor-Managed Inventory bör vara mest passande att implementera på fokusföretaget. I och med detta resultat utvärderades fokusföretagets lämplighet att implementera Vendor-Managed Inventory utifrån en teoretisk modell utvecklad av Niranjan, Wagner och Nguyen (2012). Resultatet av denna utvärdering stödde det tidigare antagandet att Vendor-Managed Inventory är lämpligt för fokusföretaget att implementera. Författarna rekommenderar dock att en VMI-implementation ska ses som ett första steg varefter förtaget även skall utvärdera möjligheten att inkludera sina större leverantörer och därmed öka integrationen av distributionskedjan ytterligare. Detta för att verkligen uppnå de fördelar informationsdelning kan medföra om information delas med samtliga medlemmar i kedjan. Författarna har med hjälp av dessa resultat kunnat dra den teoretiska och generella slutsatsen att Vendor-Managed Inventory, med dess fokus på att öka integrationen i distributionskedjan genom ökat samarbete och ökad informationsdelning mellan distributionskedjans medlemmar, anses lämplig att implementera då företag vill eller behöver förbättras inom dessa områden. Vidare kan avtalsmodellen Consignment Stock komplettera Vendor-Managed Inventory i en internationell kontext genom användandet av en legal ägare av lager, oavsett lagerposition. Författarna rekommenderar även att stora internationella tillverkningsföretag bör sträva mot att inkludera sina större leverantörer och därmed öka integrationen av, och samarbetet inom, distributionskedjan. Detta skulle medföra att prestandan av distributionskedjan förbättras ytterligare. Därmed bör de utvecklas mot supply chain policyn Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment, vilken förespråkar en högre nivå av samarbete än Vendor-Managed Inventory. Vidare visar studien vikten av en välformulerad och kommunicerad Vision i början av större förändringsprojekt. Detta för att öka chanserna till lyckade och välmotiverade förändringar. I och med identifieringen av visionens vitala del i förändringsprojekt, vidareutvecklade författarna modellen; Supply Chain Decison-Making Framework, utvecklad av Chopra & Meindl (2010), till att även inkludera Vision. Dessutom adderades Legala aspekter, då de påverkar både beslutsfattande och möjligheter inom en internationell kontext. Både Vision och Legala aspekter anses av författarna vara kritiska delar för att modellen skall vara applicerbar i en internationell och föränderlig miljö. I linje med forskning inom förändringshantering som identifierats i litteraturen, anses Chopra & Meindl’s vidareutvecklade modell nu vara lämplig att användas som en hjälp för företag att utvärdera sin nuvarande och önskade framtida distributionsstruktur.

Purpose of the thesis This study aims to propose an AI maturity model in order to be able to evaluate to whatextent large-scale manufacturing companies utilize AI in their inbound logistical operationsand also to reveal the challenges related to the implementation of AI.  Methodology This study employs a qualitative research method with the use of a survey conducted on 10companies within 5 industries. Additionally, semi-structured interviews were employed attwo out of these 10 companies. Theoretical framework The theoretical framework provides a deeper theoretical understanding of inbound logisticsoperations, AI implementations and their suggested operationalization in inbound logisticsoperations at large-scale manufacturers. Further, it also provides theory of the challengesassociated with implementing AI in inbound logistics operations. Empirical data The empirical section illustrates the data that were collected through survey and interviewstudy. First, data is presented based on the respondents' various industries that are grouped.Within each grouped industry, data is structured according to the various RQ’s and proposedframeworks, meaning that data will be related to the different levels of AI implementation,maturity levels as well as challenges. Analysis and discussion In this section, the industries are analysed and discussed with the help of the theoreticalframework and collected empirical data. This was first established with an individual analysisof industries where one research question is covered at a time. After this is done, across-analysis is carried out on the involved industries in relation to the research questions. Conclusion This chapter gives a concluding discussion and presents theoretical and practicalcontributions. The main results of the three research questions are highlighted. Finally, further research opportunities and limitations are discussed.

Esta investigación analiza los determinantes de la innovación tecnológica en las empresas peruanas para el año 2017, utilizando información de la Enterprise Surveys del Banco Mundial, aplicándose un modelo Probit Bivariado para analizar la dependencia de la decisión de innovación con el proceso de inversión. En el estudio se encuentran los siguientes resultados relevantes: i) los requerimientos específicos de clientes externos explican el desarrollo de innovación tecnológica, por lo que dicho proceso depende especialmente de factores exógenos, ii) la presencia de interdependencia estadística entre las decisiones de inversión e innovación y iii) existen otros factores significativos que explican las decisiones de inversión y de innovación, tales como la pertenencia a un grupo económico, ser una empresa exportadora, el tamaño de la firma y la antigüedad de la empresa. / This research analyzes the determinants of technological innovation in Peruvian companies for the year 2017, using information from the World Bank Enterprise Surveys, applying a Bivariate Probit model to analyze the dependence of the innovation decision with the investment process. The following relevant results are found in the study: i) the specific requirements of external clients explain the development of technological innovation; so that, this process depends especially on exogenous factors, ii) the presence of statistical interdependence between investment and innovation decisions and iii) there are other significant factors that explain investment and innovation decisions, such as belonging to an economic group, being an exporting company, the size of the firm and the age of the company. / Tesis

Bakgrund: Tillverkningsindustrins små företag utgör en stor andel av de totala företagen i Sverige, och branschen omsätter näst mest i landet. Tillverkningsbranschen står även för det största förädlingsvärdet. Det finns stor utvecklingspotential för dessa mindre företag när det gäller tillväxt, och ökad tillväxt skulle gynna såväl det lokala som nationella samhället. Förbättrad kunskap inom ekonomistyrning kan vara en väg till ökad tillväxt, men forskningen inom ämnet är skral när de kommer till små företag då den främst utgått empiriskt ifrån stora företag. Således saknas en helhetssyn över kunskaperna i tillverkningsindustrins små företag samt vad som förklarar dessa kunskaper.  Syfte: Att fördjupa förståelsen för ekonomistyrning bland mindre tillverkningsföretag genom att undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor. Studien ämnar även undersöka vad som kan förklara de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna.  Genomförande:  Det empiriska materialet samlades in via enkäter som undersökte företagsstruktur, självskattade kunskaper inom ekonomistyrning, framtida behov samt planerat tillvägagångssätt för att förbättra kompetenser inom ekonomistyrning. Enkäten skickades ut till över 800 respondentföretag. För att analysera empiriska data användes statistiska analysmetoder.     Slutsatser: Mindre tillverkningsföretag anser sig ha goda kunskaper inom de finansiella delarna av ekonomistyrning, relativt goda kunskaper inom de organisatoriska delarna och mindre goda kunskaper inom de kulturrelaterade delarna. Studien identifierar tre faktorer som genom underliggande strukturer förklarar företagens ekonomistyrning. Ett statistiskt signifikant samband har funnits mellan ledningsgruppens utbildningsnivå och förklaring av kunskaper inom en av de tre faktorerna. / Background: The manufacturing industry's small companies make up a large proportion of the total companies in Sweden, and the industry has the second highest turnover in the country. The manufacturing industry also stands for the greatest value added. There is room for development for these smaller businesses in terms of growth, and increased growth would benefit both local and national society. Improved management control competencies may be a path to increased growth, but research on the subject is scant when it comes to small companies, as it has primarily been empirically based on large companies. Thus, a holistic view over the knowledge structure in the manufacturing industry's small companies is lacking, as well as what explains their competencies.   Objective: Deepening the understanding of management control within smaller manufacturing companies by examining which management control competencies are more or less frequent in manufacturing companies with annual sales of between SEK 5-20 million. The study also intends to investigate what might explain their current knowledge within management control.  Design: The data was collected via surveys that examined company structure, self-assessed knowledge in management control and future competence need regarding management control. The survey was sent to more than 800 respondent companies.   Conclusion: Smaller manufacturing companies consider themselves to have good knowledge in the financial and organizational parts of management control and less knowledge in the culture-related management control. The study identifies three factors that explain the financial management of companies through underlying structures. A statistically significant relationship has been found between the management group's level of education and the explanation of knowledge within one of the three factors.

Produktorienterade industriföretag strävar alltid efter att producera och leverera produkter som möter kundens behov och preferenser. Produktutveckling är därför en viktig del i företag för att kunna vara konkurrenskraftig i en alltmer konkurrensutsatt miljö på marknaderna. Stora delar av den befintliga litteraturen inom produktutveckling förklarar att produktutvecklingsprocessen behöver involvera externa aktörer för att möta kundbehov. Denna uppsats avser därför att behandla ett produktorienterat industriföretags process för utveckling av nya produkter och möjligheten till att involvera externa aktörer.  Syftet eftersträvar därför att beskriva hur produktorienterade industriföretag kan involvera kunder, återförsäljare och leverantörer i deras produktutvecklingsprocess, för att gynna utvecklingen av nya produkter.   Studien har genomförts via en deduktiv ansats av kvalitativ karaktär utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. En litteraturinsamling inom Co-Creation och Usability Testing är till grund för uppsatsens teoretiska innehåll och insamling av empiriskt material. Forskningsdesignen är en fallstudie tillsammans med ett utvalt företag. Det empiriska materialet hämtades in genom intervjuer med tre respondenter från det valda fallföretaget. Valet av intervjupersonerna gjordes utifrån deras olika roller i verksamheten och dess betydelse för att inkludera externa aktörers involvering i produktutvecklingen.  Resultatet av studien visar att det produktorienterade industriföretaget har goda möjligheter att involvera externa aktörer i processen för utveckling av nya produkter. Utifrån det studerade fallföretaget arbetar de redan framgångsrikt med kundinteraktion och insamling av feedback från återförsäljare och leverantörer. Däremot bör fallföretaget utveckla produktutvecklingsprocessen genom att använda informationen från de externa aktörerna för att bättre möta kundbehov och bygga kundrelationer.  I slutsatsen tydliggörs också hur kundinvolverade tester kan ge företaget ytterligare information och kunskap som kan vara nyttig att använda i processen. Utifrån slutsatsen kan fallföretaget genomföra förändringar och ges möjligheten att bättre möta kundernas behov, vilket kan generera nyttiga konkurrensfördelar.

Целью исследования является оценка влияния демографических и профессиональных характеристик руководителей промышленных предприятий на их цифровизацию для выработки рекомендаций по повышению успешности реализации цифровой трансформации российских компаний. Объект исследования. В качестве объекта исследования послужили российские предприятия обрабатывающей промышленности. Предмет исследования. Предметом исследования является механизм взаимосвязи персональных характеристик руководителя и цифровизации промышленных предприятий. Методология исследования. Теоретической и методологической основой исследования послужили теория высших эшелонов, и агентская теория. Для эмпирического анализа был построен порядковый логит. Информационная база исследования была составлена автором на основании данных опроса RUFIGE и базы данных Bureau van Dijk RUSLANA. Научная новизна. Научная новизна исследования заключается в том, что было произведено развитие теории «высших эшелонов», но в отличие от авторов, которые изучают отдельные личные характеристики руководителей, в данном исследовании характеристики были рассмотрены в совокупности (демографические и профессиональные).Данное исследование является одним из немногих в России, так как анализирует предприятия обрабатывающей промышленности с использованием эконометрической модели, которое одновременно рассматривает множество персональных характеристик генерального директора и их влияние на цифровизацию предприятий. Практическая значимость исследования. Практическая значимость исследования состоит в том, что его результаты и представленные рекомендации могут быть способствовать совершенствованию процессов внедрения цифровых технологий в производственные процессы. Также результаты исследования могут быть использованы собственниками компаний и советами директоров для подбора кандидатов на должность генерального директора. / The purpose of the study is to assess the impact of demographic and professional characteristics of managers of industrial enterprises on their digitalization in order to develop recommendations to improve the success of the digital transformation of Russian companies. Object of the study. The object of the study is the Russian enterprises of the manufacturing industry. Subject of the study. The subject of the research is the mechanism of interaction between the personal characteristics of the manager and the digitalization of industrial enterprises. Research Methodology. The theoretical and methodological basis of the study was the theory of higher echelons, and agency theory. An ordinal logit was constructed for the empirical analysis. The information base of the study was compiled by the author on the basis of the RUFIGE survey and the Bureau van Dijk RUSLANA database. Scientific novelty. The scientific novelty of the study lies in the fact that the theory of "upper echelons" was developed, but in contrast to the authors, who study individual personal characteristics of managers, in this study the characteristics were considered in the aggregate (demographic and professional).This study is one of the few in Russia, as it analyzes manufacturing enterprises using econometric model, which simultaneously considers many personal characteristics of general manager The practical significance of the study is that its results and the presented recommendations can help to improve the processes of implementing digital technologies in production processes. Also the results of the study can be used by company owners and boards of directors to select candidates for the CEO position.

Titel: Kapitalstruktur i en lågkonjunktur – En kvalitativ studie av medelstora tillverkande företags kapitalstruktur. Forskningsfråga: Hur påverkas kapitalstrukturen i medelstora tillverkande företag av en lågkonjunktur? Syfte: Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur medelstora tillverkande företag resonerar gällande att finansiera sig med eget kapital kontra med skuldfinansiering i en lågkonjunktur. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, en kombination av deduktiv och induktiv ansats. Genom denna kombination av metoder har vi tagit del av vetenskapliga artiklar och analyserat vår insamlade empiriska data för att undersöka hur verkligheten stämmer överens med teorin. Slutsats: Studien visade på tre resultat. Det första resultatet visade på att det finns en tydlig koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur i tillverkande medelstora företag. Privatägda företag tenderar att vara mer flexibla i sina finansieringsval medan koncernägda företag föredrar intern finansiering eller lån under gynnsamma marknadsförhållanden. Det andra resultatet visade på att en gemensam nämnare för alla företagen var betydelsen av en god relation med banken, särskilt i tider av lågkonjunktur eftersom bankens tillgång till likviditet och flexibla avbetalningsplaner kunde bli avgörande. Det tredje resultatet visade på att trots företagens medvetenhet om riskhantering så tolkades begreppet finansiell stress på olika sätt, vilket visar att begreppet är subjektivt. Däremot visade de sig att företagen är flexibla i sina finansieringsval och anpassar sig efter marknadsförhållanden i pressade ekonomiska tider. / Title: Capital structure in a recession – A qualitative study of medium-sized manufacturing companies' capital structure Problem statement: How is the capital structure of medium-sized manufacturing companies impacted by a recession? Purpose: The purpose of the thesis is to gain an understanding of how medium- sized manufacturing companies’ reason regarding financing the firm with equity versus debt during a recession. Method: The study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach, combining deductive and inductive approaches. With this combination of methods, we have reviewed scientific articles and analyzed our collected empirical data to gain an overview of how reality aligns with theory. Conclusion: The study showed three main findings. The first finding showed a clear link between ownership structure and capital structure in medium- sized manufacturing companies. Private-owned firms tend to be more flexible in their financing choices, whereas group-owned firms prefer internal financing or loans under favorable market conditions. The second finding highlighted a common denominator among all companies, emphasizing the importance of a strong relationship with the bank, particularly during economic downturns, as the bank's access to liquidity and flexible payment plans became crucial. The third finding demonstrated that despite companies' awareness of risk management, the concept of financial stress was interpreted differently among them, indicating its subjective nature. However, it was observed that companies are flexible in their financing choices and adapt to market conditions during economically challenging times.

This thesis investigates the impact of digitalisation on sustainability performance within manufacturing firms in Northern Europe from 2010 to 2023 at the age of Industry 4.0. It explores how digital technologies like IoT, cyber-physical systems, and big data have transformed production processes, enhancing sustainability across environmental, social, and governance (ESG) criteria. The research employs a quantitative approach, utilising regression analyses of data sourced from the Refinitiv database to assess the influence of digitalisation on ESG performance in manufacturing firms across Northern Europe.  The theoretical underpinnings of this study are grounded in an integration of shareholder and stakeholder theories, which offer a detailed examination of how digital transformations are reshaping corporate governance dynamics. It also encompasses a discussion on agency theory and legitimacy theory, highlighting how differences in corporate governance outlooks impact sustainability initiatives. Moreover, the research evaluates the potential benefits and challenges associated with digitalisation through the lens of the resource-based view and the dynamic capabilities framework. This analysis elucidates how digitalisation provides a competitive advantage, for example, by promoting efficiency and decreasing energy consumption while acknowledging the possibility of increased resource use, a phenomenon referred to as the Jevon Paradox.  Findings indicate that digitalisation facilitates improved sustainability outcomes to enhance financial performance by optimising resource utilisation, reducing waste, and improving operational efficiencies. However, variations exist depending on the type and intensity of digitalisation. The results highlight that while digital technologies drive significant improvements in environmental management and operational efficiency, the benefits are not uniformly experienced across all firms, suggesting a differentiated impact based on company size and digital maturity.  This research significantly contributes to the academic literature by providing empirical evidence of digitalisation’s role in enhancing sustainability within the manufacturing sector. Importantly, it offers practical insights for policymakers and business leaders, equipping them with the knowledge to leverage digital transformation to meet sustainability goals effectively. Future research must delve deeper into the long-term effects of digital technologies on sustainability, investigate the impacts across different industrial contexts, and examine the role of regulatory frameworks in shaping digital transformation strategies. This thesis underscores the urgent need for manufacturing firms to harness digital innovations responsibly to foster sustainable development in the digital age.

Produkter med digitala element utsätts alltmer frekvent för framgångsrika cyberattacker och därmed har EU introducerat Cyber Resilience Act. Förordningen har blivit godkänd och förväntas träda i kraft under 2024, men tillverkningsföretagen behöver inte uppfylla kraven förrän 2027. Det huvudsakliga kravet i förordningen är att tillverkningsföretag inte får ha några kända säkerhetsluckor i produkter med digitala element. Denna studie, Digital säkerhet i tillverkningssektorn, undersöker hur tillverkningsföretag förhåller sig till förordningen samt hur tillverkningsföretag förebygger, identifierar och hanterar säkerhetsluckor i produkter med digitala element. En kvalitativ metod genomfördes där nio respondenter intervjuades. Studien Digital säkerhet i tillverkningssektorn visar att tillverkningsföretagens förhållningssätt gentemot förordningen baseras på mognad och medvetenhet. Penetrationstest, sårbarhetshantering och patchhantering är de främsta metoderna som används för att förebygga, identifiera och hantera säkerhetsluckor. Människans kunskap är viktig för att skapa cyberresiliens, men varierar utifrån hur avancerad tekniken är i företaget och hur mycket mänsklig expertis som finns inom området. / Products with digital elements are increasingly subject to successful cyber attacks and with that the EU has introduced the Cyber Resilience Act. The regulation has been approved and is expected to enter into force in 2024, but the manufacturing companies do not have to meet the requirements until 2027. The main requirement of the regulation is that manufacturing companies must not have any known security gaps in products with digital elements. This study, Digital security in the manufacturing sector, examines how manufacturing companies relate to the regulation and how manufacturing companies prevent, identify and manage security gaps in products with digital elements. A qualitative method was carried out where nine respondents were interviewed. The study Digital security in the manufacturing sector shows that the manufacturing companies' approach to the regulation is primarily based on their maturity and awareness. Penetration testing, vulnerability management, and patch management are the main methods used to prevent, identify and manage security gaps. Human knowledge is important for creating cyber resilience, but varies based on how advanced the technology is in a company and how much human expertise there is within the field.

Smartphones and other mobile devices are a common sight in our daily lives. The improvement in technology has given us small and portable devices that have the performance only found in desktop computers and more high-end devices less than a decade ago. An industry that has been quick to adopt technologies in the past is the manufacturing industry, examples of these adoptions are the conveyor belt and robots, which both are innovations of their time. Aside from hardware technologies, there are software technologies that the manufacturing industry has been using, e.g. complex information systems to manage materials and resources in the production. With the developments in mobile technology, a question arises whether the information systems can be combined with it in the manufacturing companies. One of the technologies that has become popular in the past years is the use of mobile devices such as smartphones and tablets. These kinds of devices can improve communication and flexibility. This leads us to the purpose of identifying how the use of ERP-connected mobile and mobility-supporting devices can affect processes among shop floor and production management personnel in large manufacturing companies. Using a qualitative approach, case studies of eleven companies were conducted using semi-structured interviews and direct observations. Personnel with different roles were interviewed to identify applications and devices that would reduce execution time, improve quality, or improve the flexibility of processes and tasks. These eleven companies were analysed with a model that focus on the dimensions complexity, specificity, and dynamism of a company's production structure, as well as a model that focus on the same dimensions in the roles of production personnel. The result was six applications and corresponding devices that could improve the effectiveness and efficiency of a process in a significant way. The analysis showed that the management in companies had similar needs in mobile or mobility-supporting devices. Similarly, the assemblers and machine operators also had similar needs. No connection was found between the production strategy and the need for mobile or mobility-supporting devices.