Bakgrund och problem: Lean är en välkänd ideologi som företag implementerar för att bidra till bättre kvalitet, kortare ledtid, högre produktivitet, lägre tillverkningskostnad, större leveransprecision, högre lönsamhet, mer flexibilitet och högre engagemang hos medarbetare. Detta för att hänga med i marknadsförändringar samt att bli, och fortsätta vara, framgångsrika. Det finns många studier som undersöker samband mellan Lean och operationella samt finansiella prestationer bland olika stora tillverkande företag, dock finns det ingen sådan studie utförd just i Sverige. Där av är det intressant att se hur svenska företag upplever Lean och identifiera samband mellan Lean-verktyg och prestationsmått för att studera likheter och skillnader jämfört med studier utförda i andra länder. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse kring användningen av Lean i Sverige bland företag i tillverkningsbranschen samt förklara samband mellan användning av Lean-verktyg och prestationsmått (lönsamhet, kvalitet, tillverkningskostnader, leveransprecision, lagernivåer, ledtid, medarbetarnöjdhet och flexibilitet). Metod: En kvantitativ studie är utförd på svenska tillverkande företag i olika storlekar. Svar har samlats in från 95 respondenter i olika företag genom en webbaserad enkätstudie. Studien har anammat en deduktiv forskningsmetod med ett deskriptivt och förklarande forskningsändamål. Slutsats: Genom användandet av Lean-verktyg kan svenska tillverkningsföretag uppnå förbättrade operationella och finansiella prestationer. Företagets storlek, ålder eller lönsamhet påverkar inte förhållandet mellan Lean och prestationer, däremot kan explicit användning av Lean samt att engagera medarbetarna stärka de positiva effekterna av Lean. / Background and problematization: Lean is a well-known ideology that companies implement to contribute to better quality, shorter lead times, higher productivity, lower manufacturing costs, greater delivery precision, higher profitability, more flexibility and increased employee engagement. This is to keep up with the volatile market and to become and be successful. There are many studies that study the relationship between Lean and operational and financial performance among different sized manufacturing companies. However, there is no such study conducted in Sweden. Therefore, it is of interest to see how Swedish companies experience Lean and to identify correlations between Lean tools and performance measures to study similarities and differences compared to studies performed in other countries. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the use of Lean in Sweden among companies in the manufacturing industry and explain the relationship between the use of Lean-tools and performance measures (profitability, quality, manufacturing costs, delivery precision, inventory levels, lead time, employee engagement and flexibility). Method: A quantitative study has been carried out for Swedish manufacturing companies in different sizes. Answers have been collected from 95 respondents in different companies through a web-based survey. The study has adopted a deductive research method with a descriptive and explanatory research purpose. Conclusion: By using Lean-practices, Swedish companies can achieve improvements in both operational and financial performance. Company size, age or profitability does not affect this relationship between Lean and increased performance, although implementing Lean explicitly and engaging workers may further increase the positive effects of Lean.

Bakgrund: De senaste åren har svenska privatpersoner aktiehandel ökat markant. Det låga ränteläget tillsammans med lägre entrébarriärer har resulterat i att ett stadigt inflöde av nya användare har tillkommit till plattformar för aktiehandel. Det är dock ingen lätt uppgift att skapa överavkastning. Föreliggande studie ämnar undersöka om det med hjälp av relativvärdering kan skapas en strategi som konsekvent kan skapa en riskjusterad överavkastning. Studien har valt att fokusera på den nordiska verkstadsindustrin, som historiskt har gett en stabil avkastning och innehåller flera väletablerade företag. Syfte: Studiens syfte är att analysera om man med hjälp av nyckeltalen P/E, EV/EBITDA, P/B, EV/S och förändring av Cash Conversion Cycle kan skapa riskjusterad avkastning på nordiska verkstadsföretag som är högre än jämförelseindex under perioden 2012–2022. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ studie med en deduktiv ansats använts. Ett urval ur Nasdaqs listade industriaktier med rensade från producerande och finansiella företag har använts för att skapa portföljer baserade på P/E, P/B, EV/S, EV/EBITDA och ΔCCC. Totalt 10 portföljer skapades, 5 baserade låga respektive 5 på höga nyckeltal. Portföljerna har sedan ombalanserats årligen, den observerade avkastningen har sedan riskjusterats och satts emot ett jämförelseindex. Resultat: Höga EV/EBITDA-, höga EV/S-, låga EV/EBITDA-, låga EV/EBITDA- och störst negativ ΔCCC-portföljerna presterade överavkastning under den aktuella perioden mellan 2012–2022 för verkstadsföretag i Norden. Portföljen som bestod av höga EV/EBITDA-aktier skapade högst riskjusterad avkastning. Totalt presterade 50% av portföljerna högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Ingen av de överpresterande portföljerna visade sig vara signifikanta. / Background: In recent years, Swedish private equity trading has increased markedly. The low interest rate in addition to fewer entry barriers have resulted in a steady influx of new users of stock trading platforms. However, creating excess returns is no easy task. This study intends to investigate whether, with the help of relative valuation, a strategy can be created that can consistently create a risk-adjusted excess return. The study has chosen to focus on the Nordic manufacturing companies, which has historically provided a stable return and includes several well-established companies. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether the key figures P/E, EV/EBITDA, P/B, EV/S and Changes in Cash Conversion Cycle can create a risk adjusted return on Nordic manufacturing companies that is higher than the comparable stock index during the period 2012–2022. Method: To fulfill the purpose of the study, a quantitative study with a deductive approach has been used. A sample of Nasdaq listed industrial shares cleared of non-producing and financial companies has been used to create portfolios based on P/E, P/B, EV/S, EV/EBITDA and ΔCCC. A total of 10 portfolios were created, 5 based on low and 5 on high key figures. The portfolios have since been rebalanced annually, the observed return has since been risk adjusted and compared against a comparable index. Result: High EV/EBITDA-, high EV/S-, low EV/EBITDA-, low EV/EBITDA- and the largest negative ΔCCC portfolios achieved excess returns during the period between 2012–2022 for manufacturing companies in the Nordic countries. The portfolio consisting of high EV/EBITDA stocks created the highest risk-adjusted return. In total, 50% of the portfolios performed higher risk adjusted return than the benchmark index. None of the overperforming portfolios proved to be significant.

В течение последнего десятилетия значительная доля сделок по слияниям и поглощениям была обусловлена быстрым развитием передовых технологий. Передовые технологии – и в их числе цифровые технологии – стали движущей силой возможностей неорганического роста для компаний. Однако до сих пор остаётся неизученным то, как сделки слияний и поглощений в целом (не только в высокотехнологичных отраслях, или сделки с целями, имеющими цифровые технологии) влияют на цифровизацию компаний и на уровень её цифровой трансформации. Целью данной работы является оценка влияния активности компании на рынке сделок слияний и поглощений на глубину её цифровизации. Объектом исследования послужила выборка из 1242 российских промышленных компаний. Выбор компаний был обусловлен тем, что каждая из них обладает некими цифровыми компетенциями (технологиями), которые являются основой данного исследования. Предметом исследования является механизм взаимосвязи между активностью компании на рынке сделок слияний и поглощений (в виде факта участи в сделке M&A) и глубиной цифровой трансформации этой компании. Новизна исследования заключается в том, что было проведено первое подобное исследование по крупным российским компаниям, оперирующим в 20 отраслях промышленности, с использование эконометрическое модели, которая одновременно рассматривает множество факторов, влияющих на глубину цифровой трансформации. Практическая значимость исследования состоит в том, что его результаты и представленные рекомендации могут быть полезны для собственников компаний, планирующих сделку слияний и поглощений в эпоху цифровизации, а также для органов государственной власти, активно поддерживающих и развивающих цифровизацию в нашей стране. / Over the past decade, a significant share of M&A has been driven by rapid advances in advanced technology. Advanced technologies - and digital technologies among them - have become the driving force behind inorganic growth opportunities for companies. However, how M&A deals in general (not only in high-tech industries, or deals with targets with digital technology) affect the digitalization of companies and its level of digital transformation remains unexplored until now. The purpose of this paper is to assess the impact of a company's activity in the M&A market on the depth of its digitalization. A sample of 1,242 Russian industrial companies was used as an object of research. The choice of companies was due to the fact that each of them has some digital competencies (technologies), which are the basis of this study. The subject of the study is the mechanism of relationship between the activity of the company in the M&A market (in the form of the fact of participation in the M&A transaction) and the depth of digital transformation of this company. The novelty of the study lies in the fact that the first such study was conducted on large Russian companies operating in 20 industries, using an econometric model that simultaneously considers many factors affecting the depth of digital transformation. The practical significance of the study lies in the fact that its results and the recommendations presented may be useful to company owners planning M&A deals in the era of digitalization, as well as to government authorities that are actively supporting and developing digitalization in our country.

The overall goal for manufacturing companies is to earn profit and increase shareholders’ value. To ensure that companies in fact are profitable, managers usually evaluate the company’s resources based on both financial and operational performance, to analyse if the resources are contributing with a financial return. One of the most critical resources and competitive advantages that manufacturing companies have is time. Time, however, is an intangible resource and challenging to measure financially. There are, therefore, few practical instruments available to support managers’ decisions when it comes to linking lead-time with financial performance, assisting managers to prioritize the lead-times that are of strategic value (i.e. strategic lead-times). The purpose of this research was, therefore, to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, as well as the implications that strategic lead-times have on manufacturing companies’ financial performance. To fulfil this purpose, the following two research objectives were formulated: (1) to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, and (2) to analyse the implications of strategic lead-times on manufacturing companies’ financial performance. The research presented in this thesis has been conducted within a research project (KOPtimera). To fulfil the research objectives and the research purpose, a combination of conceptual analytical research and case study research was used, utilizing a number of data collection techniques: literature reviews, interviews, focus groups, workshops, document studies, and observations. In general, it is concluded that strategic lead-times, as defined in the research, have high implications for manufacturing companies’ financial performance and that the length of the strategic lead-times will impact who owns the risk in the manufacturing system, who controls the system and where variants are possible to create. The research further presents the implications that strategic lead-times have on financial performance, as well as indicates that it is possible to evaluate lead-time performance through financial performance, using readily available and accepted financial performance measures. Based on the implications identified, also a framework (the FinaSt framework) was developed. This FinaSt framework takes into consideration that not only the extension, but also the existence of strategic lead-times has implications for manufacturing companies’ financial performance, and that these implications can be either direct or indirect. The results contribute to the literature focused on valuing lead-times and provide useful knowledge for managers, allowing them to gain a better understanding for strategic lead-times’ implications on manufacturing companies’ financial performance, thus allowing for better decision support when evaluating supply chain designs and prioritizing alternatives based on profitability (i.e. return on investment). / Tillverkande företags övergripande mål är att vara lönsamma genom att skapa vinst till sina ägare. För att säkerställa att företagen är lönsamma brukar företagsledare utvärdera företagets resurser baserat på deras finansiella och operationella resultat, och således undersöka om resurserna bidrar med en ekonomisk avkastning. En av tillverkande företags mest kritiska resurs och konkurrensfördel är ledtid. Ledtid är emellertid en immateriell resurs och utmanande att mäta finansiellt, vilket är en bidragande orsak till att det finns få praktiska verktyg och beslutsstöd för att värdera ledtid finansiellt och underlätta för företagsledare att prioritera de ledtider som är av strategisk betydelse för företaget (d.v.s. strategiska ledtider). Syftet med denna forskning var således att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, samt de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. För att uppfylla detta syfte formulerades följande två forskningsmål: (1) att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, och (2) att analysera de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Forskningen som presenteras i denna licentiatuppsats har genomförts i ett forskningsprojekt (KOPtimera). För att uppfylla forskningsmålen och syftet har en kombination av analytisk konceptuell forskning och fallstudier använts, där litteraturstudier, intervjuer, fokusgrupper, arbetsmöten (workshops), dokumentstudier och observationer använts för datainsamling. Slutsatserna är att strategiska ledtider, som de definieras i denna forskning, i hög grad påverkar tillverkande företags finansiella resultat, och att längden på strategiska ledtider påverkar riskfördelningen och styrbarheten i tillverkningssystemet samt var varianter skapas. Forskningsresultatet visar på de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat och indikerar att det är möjligt att värdera ledtidsprestation genom redan tillgängliga finansiella nyckeltal. Baserat på de identifierade implikationerna utvecklades ett ramverk (FinaSt-ramverket). Detta ramverk tar i beaktning att inte enbart längden på strategiska ledtider utan också själva förekomsten av strategiska ledtider har implikationer för tillverkande företags finansiella resultat, och att dessa implikationer kan vara direkta eller indirekta. Resultatet bygger vidare på och bidrar till den litteratur som fokuserar på att värdera ledtid samt tillhandahåller kunskap för en ökad förståelse för strategiska ledtider och den betydelse som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Resultatet kan således bidra till bättre beslutsstöd vid utvärdering och prioritering av olika försörjningskedjealternativ, genom att tillhandahålla stöd för att basera beslutet på lönsamhet.

Lean är ett arbetssätt som myntades av Toyota på 1950-talet och som vanligtvis är förknippat med stora tillverkande industriföretag. Den amerikanska universitetsprofessorn Jeffrey K. Liker sammanfattade leans arbetsmetodik med fjorton principer i den storsäljande boken The Toyota Way. I detta arbete undersöktes det hur applicerbara de fjorton principerna är på småskaliga tillverkningsföretag. Projektet avgränsades till småskaliga tillverkningsföretag inom guldsmedsbranschen med maximalt 10 anställda. Undersökningen påbörjades med en enkät som skickades ut till experter inom området lean, med avsikt att urskilja de principer som var mest tillämpbara för småskaliga tillverkningsföretag. Därifrån valdes principerna 3, 6, 7, 10, 12 och 14 ut som mest relevanta för småskaliga tillverkningsföretag. En litteraturstudie utfördes sedan för att hitta information om de utvalda principerna och som komplement till teorin intervjuades även en expert inom området lean. Tre guldsmeder i Stockholmsområdet intervjuades angående deras arbete medan arbetsstationerna och arbetsytorna inspekterades. Intervjuerna resulterade i hur guldsmederna arbetar i praktiken vilket kompletterade de teoretiska resonemangen kring lean och dess applicerbarhet i småskaliga tillverkningsföretag. Arbetet resulterade i slutsatsen att småskaliga tillverkningsföretag generellt arbetar med värderingar och ambitioner som påminner starkt om lean trots att ordet lean, och många andra beskrivande tekniska termer, inte var igenkännbara av guldsmederna själva. Ovannämnda principer kunde även framhävas och rekommenderas som intressanta för småskaliga tillverkningsföretag att förkovra sig i och applicera på sin verksamhet. / Lean is a working structure that was created initially by Toyota in the 1950s and is usually associated with large industrial manufacturing companies. The american university professor Jeffrey K. Liker summarized the lean work methodology with fourteen principles in the best-selling book The Toyota Way. In this paper it was investigated how applicable the fourteen principles are with respect to small-scale manufacturing companies. The project was limited to small-scale manufacturing companies with up to 10 employees within the goldsmith industry. The research began with a survey that got sent out to experts in the field of lean to discern the principles that were most applicable to small-scale manufacturing companies. Based on the survey the principles 3, 6, 7, 10, 12 and 14 were selected as most relevant to small scale manufacturing companies. A theory survey was then carried out to find information about the selected principles, and as a complement to the theory, an expert in the field of lean was also interviewed. Three goldsmiths based in Stockholm were interviewed regarding their work and at the same time the workstations and work surfaces were inspected. The interviews resulted in knowledge about how the goldsmiths worked in practice which strengthened the theoretical reasoning around lean and its applicability in small-scale manufacturing companies. The work resulted in the conclusion that small-scale manufacturing companies generally work with values and ambitions that strongly resemble lean even though the word lean, and many other descriptive technical terms, were not recognizable to the goldsmiths themselves. The above-mentioned principles could also be highlighted and recommended as interesting for small-scale manufacturing companies to engage in.

Tesis por compendio / [ES] La esencia del presente trabajo radica en comprender el fenómeno del desarrollo del producto innovador verde y cómo se puede estar constituyendo a nivel de las empresas del sector manufacturero en beneficio del desempeño organizacional. Por tanto, desde una perspectiva teórico-exploratoria, con esta tesis doctoral se desea contribuir al conocimiento mediante una propuesta de reconfiguración sistémica organizacional enfocada a la creación del producto innovador verde, de tal manera que permita a las empresas del sector manufacturero mitigar y/o eliminar impactos negativos al medio ambiente, posibilitando, asimismo, la obtención de ganancias financieras, procurando el desarrollo sostenible. Para los fines mencionados anteriormente, se constituyen tres rutas estratégicas. En primera medida, se constituye un framework que contempla a la organización como un sistema abierto interrelacionado, sobre la base de determinantes del producto innovador verde, de siete nuevas capacidades de innovación y de cinco dimensiones organizacionales. Seguidamente, se procede con el análisis con relación a qué configuración de capacidades de innovación verde y dimensiones organizacionales pueden explicar un mayor logro del producto innovador verde. Finalmente, a modo específico se prueba si la adopción y el uso alto de la capacidad de producción verde y la tecnología como puede estar afectando al desempeño organizacional. Los análisis exploratorios parten de dos ediciones de la Encuesta Europea de Innovación en Producción, la cual es aplicada a empresas del sector manufacturero. En esta tesis, en un primer momento, se trabajan con las sub-muestras de España y Croacia, posteriormente, con las sub-muestras de Croacia, Lituania, España, Serbia, Eslovaquia, Eslovenia y Suecia. La tesis está constituida por tres artículos, donde respectivamente se desarrollan los objetivos de investigación y se presentan los hallazgos que surgen a partir de los estudios. Los resultados advierten sobre la necesidad de una reconfiguración organizacional a nivel de empresas del sector productivo, estipulada sobre la base de las siete capacidades de innovación verde y las cinco dimensiones organizacionales analizadas, en procura de dar soporte a los determinantes del producto innovador verde, contribuyendo de forma directa al desempeño sostenible. Asimismo, se identifica como la capacidad de producción verde y la tecnología en su adopción y sus niveles de uso alto presentan un impacto significativo en el desempeño ambiental y en el financiero. Por tanto, esta tesis de doctorado brinda aportes que confirman repercusiones teóricas y prácticas que pueden corresponder a oportunidades para académicos, profesionales y entidades gubernamentales. En consecuencia, esta investigación entrega orientaciones sobre cómo utilizar estos resultados en el desarrollo de futuros trabajos de investigación, planes estratégicos o gubernamentales. / [CA] L'essència del present treball radica a comprendre el fenomen del desenvolupament del producte innovador verd i com es pot estar constituint a nivell de les empreses del sector manufacturer en benefici de l'exercici organitzacional. Per tant, des d'una perspectiva teorico-exploradora, amb aquesta tesi doctoral es desitja contribuir al coneixement per mitjà d'una proposta de reconfiguració sistèmica organitzacional enfocada a la creació del producte innovador verd, de tal manera que permeta a les empreses del sector manufacturer mitigar i/o eliminar impactes negatius al medi ambient, possibilitant així mateix l'obtenció de guanys financers, procurant el desenvolupament sostenible. Per als fins esmentats, es constitueixen tres rutes estratègiques. En primera mesura, es constitueix un framework que contempla a l'organització com un sistema obert interrelacionat, sobre la base de determinants del producte innovador verd, de set noves capacitats d'innovació i de cinc dimensions organitzacionals. A continuació, es procedeix amb l'anàlisi amb relació a quina configuració de capacitats d'innovació verda i dimensions organitzacionals poden explicar un major èxit del producte innovador verd. Finalment, a mode específic es prova si l'adopció i l'ús alt de la capacitat de producció verda i la tecnologia pot estar afectant l'exercici organitzacional. Els anàlisis exploradores parteixen de dos edicions de l'Encuesta Europea de Innovación en Producción, la qual és aplicada a empreses del sector manufacturer. En aquesta tesi, en un primer moment, es treballen amb les submostres d'Espanya i Croàcia, posteriorment, amb les submostres de Croàcia, Lituània, Espanya, Sèrbia, Eslovàquia, Eslovènia i Suècia. La tesi es constitueix de tres articles, on respectivament es desenvolupen els objectius d'investigació i es presenten les troballes que sorgeixen a partir dels estudis. Els resultats adverteixen sobre la necessitat d'una reconfiguració organitzacional a nivell d'empreses del sector productiu, estipulada sobre la base de les set capacitats d'innovació verda i les cinc dimensions organitzacionals analitzades, en procura de donar suport als determinants del producte innovador verd, contribuint de forma directa a l'exercici sostenible. Així mateix, s'identifica com la capacitat de producció verda i la tecnologia en la seua adopció i els seus nivells d'ús alt presenta un impacte significatiu en l'exercici ambiental i en l' financer. Per tant, aquesta tesi de doctorat, brinda aportacions que confirmen repercussions teòriques i pràctiques que poden correspondre a oportunitats per a acadèmics, professionals i entitats governamentals. En conseqüència, aquesta investigació entrega orientacions sobre com utilitzar aquests resultats en el desenvolupament de futurs treballs d'investigació, plans estratègics o governamentals. / [EN] The essence of this work lies in understanding the phenomenon of the development of green product innovation and how it can be constituted at the level of companies in the manufacturing sector for the benefit of organizational performance. Therefore, from a theoretical-exploratory perspective, this doctoral thesis aims to contribute to knowledge through a proposal of organizational systematic reconfiguration focused on creating green product innovations, in such a way that it allows companies in the manufacturing sector to mitigate and/or eliminate negative impacts on the environment, also enabling the obtaining of financial profit, and seeking sustainable development. For the above-mentioned purposes, three strategic routes are constituted. In the first place, a framework that contemplates the organization as an interrelated open system is constituted, based on determinants of the green product innovation, seven new innovation capabilities, and five organizational dimensions. Next, an analysis is made in relation to which configuration of green innovation capabilities and organizational dimensions can explain a greater achievement of green product innovation. Finally, it specifically tests whether the adoption and high use of green production capability and technology may be affecting organizational performance. The exploratory analyses are based on two editions of the European Manufacturing Survey, which is applied to companies in the manufacturing sector. In this thesis, at first, the sub-samples of Spain and Croatia were used, and subsequently the ones from Croatia, Lithuania, Spain, Serbia, Slovakia, Slovenia, and Sweden. The thesis consists of three articles, where the research objectives are respectively developed and the findings that arise from the studies are presented. The results warn of the need for an organizational reconfiguration at the level of enterprises in the productive sector, stipulated on the basis of the seven green innovation capabilities and the five analyzed organizational dimensions, in order to support the determinants of green product innovation, contributing directly to sustainable performance. Likewise, it is identified as the green production capacity and the technology in its adoption and its high levels of use present a significant impact on environmental and financial performance. Therefore, this doctoral thesis provides contributions that confirm theoretical and practical reactions that may correspond to opportunities for academics, professionals, and government entities. Consequently, this research provides guidance on how to use these results in the development of future research work and strategic or governmental plans. / The study recieved funding from the Ministerio de Economía y Competitividad (MINECO, Spain) project titled Efficiency, Innovation, Competitiveness and Sustainable Business Performance (EFICOSPER), ECO2017-86054-C3-3-R. T / Serrano García, J. (2023). Desarrollo del producto innovador verde desde sus antecedentes hasta el impacto: evidencia de acuerdo con la Encuesta Europea de Innovación en Producción [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/192654 / Compendio