As a result of a growing demand of fast produced fashion and new trends, it seems as if the consumers' needs are changing continuously. Furthermore, the product development of clothes often take place on expected demand and desires, several months in advance and not on request. The fashion industry faces further issues, for instance the difficulty of producing items with perfect fit and how to optimise inventory. Customisation, and more specifcally mass customisation could be a solution to these issues. It would be a way for companies to offer customised products for the individual consumer, but with a price similar to that of massproduction. Earlier research have claimed that digital technologies can be implemented by companies in combination with mass customisation to make their business more effective. How companies work with acitivites and resources to optimise the business process in-house is called operations management and can be crucial for the survival of a company. The aim of this essay is to understand how companies in the fashion industry can work with customisation and mass customisation with the support of digital technologies in order to be competative. Through working with this concept companies may meet the consumers' need and desires. We have, in the theoretical framework, used a model founded in the five dimensions: quality, speed, dependability, flexibility and cost. With these in mind we have studied three companies working with customisation. By doing that we have come to results showing that the concept of mass mustomisation affects all dimensions, but mostly quality. The concept can be used by companies to offer consumers what they demand when they demand it and thus create competitiveness. / Till följd av en växande efterfrågan på snabbt producerat mode och nya trender, verkar konsumenters behov i ständigt förändring. Vidare sker produktutveckling av kläder ofta på prognotiserade behov och önskemål, flera månader i förväg och inte på aktuell efterfrågan. Modebranschen besitter ytterligare problem, som bland annat berör svårigheter att ta fram plagg med en bra passform, samt att optimera lagerhållning. För att frånkomma dessa problemen kan kundanpassning och mer specifikt - konceptet mass customisation ses som en lösning. Det blir ett sätt för företag att erbjuda kundanpassade produkter för den individuella konsumenten, men med ett pris liknande massproduktion. Tidigare forskning har lyft fram digitala teknologier som kan implementeras av företag i kombination med mass customasition, för effektiviserade aktiviteter i verksamheten. Hur företag vidare arbetar med aktiviteter och resurser internt för att optimera affärsprocessen kan benämnas som operations management och kan vara avgörande för ett företags överlevnad. Denna uppsats syftar till att förstå hur modeföretag kan arbeta med kundanpassning och mass customisation, med stöd av digitala teknologier, för att skapa konkurrenskraftighet. Genom att arbeta med detta koncept kan företag i större utsträckning tillmötesgå konsumenters behov och önskemål. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en modell som grundar sig i de fem dimensionerna: kvalitet, hastighet, pålitlighet, flexibilitet och kostnader. Utifrån dessa har vi studerat tre fallföretag som arbetar med kundanpassning på något sätt. Således har vi fått fram ett resultat som pekar på att konceptet mass customisation påverkar samtliga dimensioner, men att det främst karaktäriseras av dimensionen kvalitet. Konceptet kan användas av företag för att erbjuda konsumenter vad de efterfrågar när de efterfrågar det och på så sätt skapa konkurrenskraft.

Byggbranschen står inför ett generationsskifte och en industrialisering. Produktivitetsutvecklingen har varit låg i jämförelse med tillverkningsindustrin vilket är ett tecken på att nya arbetssätt och metoder behöver utvecklas. VeidekkeMAX är ett koncept som riktar sig att bemöta detta problem. I och med ett mer industrialiserat arbetssätt öppnas möjligheten att utarbeta en struktur för en fungerande erfarenhetsåterföring. Målet med det här examensarbetet är att utvärdera arbetet med och hanteringen av den tekniska erfarenhetsåterföringen inom konceptet VeidekkeMAX. Analysen av insamlad data visade att det genomförs en erfarenhetsåterföring på de projekt som undersökts i detta arbete. Erfarenheterna skickas därefter in och behandlas centralt där de sammanställs och en lösning arbetas fram. Problematiken idag är att de dokumenterade erfarenheterna inte används. Vidare framkom flera problemområden som påverkar erfarenhetsåterföringen där avsaknaden av en tydlig struktur och tydliga rutiner anses som det mest avgörande. Ytterligare påverkande faktorer är den bristfälliga feedbacken tillbaka till projekten och avsaknaden av resurser i den centrala organisationen. Viktiga framgångsfaktorer för en fungerande erfarenhetsåterföring är att det finns en tydlig struktur och tydliga rutiner som samtliga är väl införstådda med. Det är även viktigt att inom företaget ha en kultur som uppmanar och uppmuntrar medarbetarna att prioritera erfarenhetsåterföringsarbetet. Veidekke bör prioritera arbetet med bland annat rutiner och struktur, ta fram personliga- och gruppincitament samt utarbeta en metod för spridning av positiva erfarenheter då erfarenhetsåterföring är starkt förknippat med problem och negativa upplevelser. / The construction industry is facing a change-of-generation and an industrialisation. At the same time the productiondevelopment has been very low compared to the manufacturing industry over the past years. This indicates that new methods of work is needed. This is something the concept VeidekkeMAX is trying to address. With a more industrialized method of work the possibility of a functional experiance feedback is created. The aim of this bachelor thesis is to evaluate how VeidekkeMAX is managing and working with the technical experiences. The analysis done by collected data shows that expericne feedback is being done by the reviewed projects. This is then being processed by the headquarter and a final solution is assessed. The major problem today is the fact that the collected experineces is not used in coming projects. The lack of a clear framework and rutines regarding the working method of experience feedback is a major problem area. Other factors affecting this matter is the low amount of feedback to the ongoing projects and the inadequate amount of resources  within the headquarter. It is important to have a clear framework and rutines to achieve a succussfull expericence feedback. The company needs to have an organizational culture that encourage the employees to practis and prioritate the work with experience feedback. Veidekke should create a clear framework and rutines, find personal- and groupincentives and develope a method to spread positive experiences since experiense feedback is strongly conected with negative experienes and problems.

Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresurserna eventuellt faktiskt finns i inkubatorns organisation, men den organisationellaf örmågan att hantera resurser saknas. Vad som avslutningsvis konstateras i denna studie är att en avsaknad av humana och organisationella resurser hos inkubatorer kan resultera i att företagspotentiella konkurrenskraftighet inte blir fullt nyttjad. Således lämnar studien ett teoretiskt bidrag genom ökad förståelse om inkubatorer samt hur avsaknader av resurser hos inkubatorer skulle kunna påverka inkuberade företagskonkurrenskraftighet. Dessutom ger studien ett praktiskt bidrag till inkubatorsverksamheter genom att identifiera förbättringsmöjligheter. Denna uppsats är skriven på svenska. / Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s organizational deficiency in managing these resources, despite the fact that they potentially exist within its organization. What is concluded in this study is that a lack of human and organizational resources within incubators may result in companies' potential competitiveness through other resources not beingfully utilized. Thus, the study makes a theoretical contribution through an increased understanding of incubators and how lack of resources within incubators could affect the competitiveness of incubated companies. In addition, the study makes a practical contribution to incubators byidentifying opportunities for improvement. This paper is written in Swedish.

Lean är ett arbetssätt som myntades av Toyota på 1950-talet och som vanligtvis är förknippat med stora tillverkande industriföretag. Den amerikanska universitetsprofessorn Jeffrey K. Liker sammanfattade leans arbetsmetodik med fjorton principer i den storsäljande boken The Toyota Way. I detta arbete undersöktes det hur applicerbara de fjorton principerna är på småskaliga tillverkningsföretag. Projektet avgränsades till småskaliga tillverkningsföretag inom guldsmedsbranschen med maximalt 10 anställda. Undersökningen påbörjades med en enkät som skickades ut till experter inom området lean, med avsikt att urskilja de principer som var mest tillämpbara för småskaliga tillverkningsföretag. Därifrån valdes principerna 3, 6, 7, 10, 12 och 14 ut som mest relevanta för småskaliga tillverkningsföretag. En litteraturstudie utfördes sedan för att hitta information om de utvalda principerna och som komplement till teorin intervjuades även en expert inom området lean. Tre guldsmeder i Stockholmsområdet intervjuades angående deras arbete medan arbetsstationerna och arbetsytorna inspekterades. Intervjuerna resulterade i hur guldsmederna arbetar i praktiken vilket kompletterade de teoretiska resonemangen kring lean och dess applicerbarhet i småskaliga tillverkningsföretag. Arbetet resulterade i slutsatsen att småskaliga tillverkningsföretag generellt arbetar med värderingar och ambitioner som påminner starkt om lean trots att ordet lean, och många andra beskrivande tekniska termer, inte var igenkännbara av guldsmederna själva. Ovannämnda principer kunde även framhävas och rekommenderas som intressanta för småskaliga tillverkningsföretag att förkovra sig i och applicera på sin verksamhet. / Lean is a working structure that was created initially by Toyota in the 1950s and is usually associated with large industrial manufacturing companies. The american university professor Jeffrey K. Liker summarized the lean work methodology with fourteen principles in the best-selling book The Toyota Way. In this paper it was investigated how applicable the fourteen principles are with respect to small-scale manufacturing companies. The project was limited to small-scale manufacturing companies with up to 10 employees within the goldsmith industry. The research began with a survey that got sent out to experts in the field of lean to discern the principles that were most applicable to small-scale manufacturing companies. Based on the survey the principles 3, 6, 7, 10, 12 and 14 were selected as most relevant to small scale manufacturing companies. A theory survey was then carried out to find information about the selected principles, and as a complement to the theory, an expert in the field of lean was also interviewed. Three goldsmiths based in Stockholm were interviewed regarding their work and at the same time the workstations and work surfaces were inspected. The interviews resulted in knowledge about how the goldsmiths worked in practice which strengthened the theoretical reasoning around lean and its applicability in small-scale manufacturing companies. The work resulted in the conclusion that small-scale manufacturing companies generally work with values and ambitions that strongly resemble lean even though the word lean, and many other descriptive technical terms, were not recognizable to the goldsmiths themselves. The above-mentioned principles could also be highlighted and recommended as interesting for small-scale manufacturing companies to engage in.