Submitted by Noeme Timbo (noeme.timbo@metodista.br) on 2017-06-27T14:35:36Z No. of bitstreams: 1 Danielle Lueth Assaf.pdf: 1674732 bytes, checksum: bc8e2ad44b421c8f851b66f2aea6ba89 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-27T14:35:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Danielle Lueth Assaf.pdf: 1674732 bytes, checksum: bc8e2ad44b421c8f851b66f2aea6ba89 (MD5) Previous issue date: 2017-03-23 / This research aims to expand the understanding about a theme that is gaining prominence in our society, day after day: the inclusion of people with disabilities. With the new public policies, a constant updating is necessary, aiming at the improvement of the quality of the experience of disabled people in the school environment and the expansion of their learning capacity. Although the theme is not new, with the advent of the Magna Carta, and the fundamental rights and guarantees of the citizen, a new systematics has been inevitable to deal with this issue. It is a controversial topic and therefore specific field research was required. There is great divergence among professionals: in favor, against or partially against total or partial inclusion. There are, therefore, those who stand up for the insertion of these children into specialized institutions or the presence of specific classrooms for all students who have some type of disability. Thus, the present work aimed at the following objectives: to reflect on the public policies of inclusive education and its applicability in the reality of Brazilian education; Understand aspects inherent to Down Syndrome, such as etiology and characteristics, as well as aspects of development and learning; To seek, understand and reflect on pedagogical practices that aim to aid in the learning process of students with Down Syndrome; And reflecting on the learning conditions offered to these students by regular education and how specialized education can contribute. For the development of the following work, it was necessary a bibliographic review in the desired area, field research in a specialized school, collection of historical data, collection of data through interviews and testimonies and, finally, the analysis of the data obtained in the research with the school, emphasizing that the methodology used was the qualitative method, through interviews conducted with semi-structured questionnaire and observation of the context, as mentioned above. It is important to mention that the montessorian pedagogy was investigated, bringing significant benefits to the learning of the students with Down's syndrome, through the adaptation of the method. / A pesquisa realizada visa ampliar a compreensão a respeito de um tema que, dia a dia, ganha força em nossa sociedade: a inclusão de pessoas com deficiência. Com as novas políticas públicas, é necessária uma constante atualização, visando o aprimoramento, a melhoria da qualidade da experiência de pessoas deficientes no ambiente escolar e a ampliação de sua capacidade de aprendizado. Embora a temática não seja nova, com o advento da Carta Magna, e os direitos e garantias fundamentais do cidadão, fez-se inevitável uma nova sistemática para lidar com essa questão. É uma temática controversa e por isso foi necessária pesquisa de campo específica. Existe grande divergência entre os profissionais: a favor, contra ou parcialmente contra a inclusão total ou parcial. Há, portanto, aqueles que defendem a inserção dessas crianças em instituições especializadas ou a presença de salas de aula específicas para todos os alunos que possuem algum tipo de deficiência. Assim, o presente trabalho pretendeu os seguintes objetivos: refletir acerca das políticas públicas de educação inclusiva e sua aplicabilidade na realidade da educação brasileira; compreender aspectos inerentes à Síndrome de Down, tais como etiologia e características, bem como aspectos do desenvolvimento e aprendizagem; buscar, compreender e refletir acerca de práticas pedagógicas que visem auxiliar no processo de aprendizagem dos alunos com Síndrome de Down; e refletir acerca das condições de aprendizagem oferecidas a esses alunos pelo ensino regular e de que maneira o ensino especializado pode contribuir. Para o desenvolvimento do trabalho que se segue, foi necessária uma revisão bibliográfica na área pretendida, pesquisa de campo em escola especializada, levantamento de dados históricos, coleta de dados através de entrevistas e depoimentos e, por fim, a análise dos dados obtidos na pesquisa junto à escola, ressaltando que a metodologia empregada foi o método qualitativo, por meio de entrevistas realizadas com questionário semiestruturado e observação do contexto, como mencionado acima. Importante mencionar que a pedagogia montessoriana foi investigada, trazendo benefícios significativos à aprendizagem do aluno com Síndrome de Down, por meio de adaptação do método.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

<p>Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?</p><p>Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.</p><p>I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.</p><p>Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.</p>

Mémoire (M. Ed.)--Université du Québec à Chicoutimi, 1989. / Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Mémoire (M.Ed.)--Université du Québec à Chicoutimi, 1998. / Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan? Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog. I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga. Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.

The thesis processes the use of Montessori pedagogy in the Czech environment. The introductory chapters of this thesis describe the life and work of Marie Montessori, the fundamental anthropological thoughts and principles, and the development of Montessori approach. The thesis maps out by descriptive method the current institutions and primary schools which operates in the Czech environment. The following chapters contain case studies of two Montessori primary schools in Prague. The results of this thesis show that the approach of Marie Montessori is not just a rigid conception, but that it is still capable of development in the living process in school practice.

The diploma thesis is focused on the qualitative analysis of Montessori pedagogy and traditional Czech pedagogy and attempts to highlight some of the problems of the current functioning of the educational process in traditional Czech schools and proposes concrete possibilities of making it more effective. The theoretical part provides a brief picture of the author of the Montessori educational method and the development of this method and defines its principles. The core of the practical part are qualitative analyses of the Montessori and the traditional Czech pedagogy. To process these analyses, survey results contributed. The survey was focused on the perception of benefits and risks of the practical application of Montessori pedagogy which the author conducted among Montessori teachers. The result of the qualitative analysis of both the pedagogical directions is a proposal for teaching guidelines optimization is a traditional Czech school. The proposed measures focus on the transformation of the school environment, changes in the school time organization and teaching methods, class size reduction, changes in the methods of diagnosis and evaluation and the state education funding. The diploma thesis aims to highlight the shortcomings and the need for changes in the current functioning of compulsory school education in the Czech Republic.

Projektet tar sin utgångspunkt i Maria Montessoris teorier om barn och lärande. -Hur kan vi ge barnet frihet? frågar hon i sin bok ”Spontaneous Activity in Education”. Stockholms kulturskola bygger på frivillighet och dess mål är att tillgängliggöra kultur för alla barn. Men kan en kulturskola ge barn frihet på det sätt Montessori menade? Syftet med en kulturskola som utgår från Montessoris teorier är att skapa en trygg men spännande värld för upptäckter och lärande på barnens egna villkor.Min uppgift har blivit att skapa förutsättningar i miljön för att underlätta en lärandeprocess genom lek, men samtidigt undvika för många störningsmoment. Därför hanteras programmet genom att dela upp skolan i flera mindre hus för att åstadkomma koncentration och för att kunna skapa en relation mellan två, eller högst 3 aktiviteter. Namnet på kulturskolan är inspirerat av den slingrande rörelsen: arabesquen, vilket är ett begrepp som används inom konst, musik och dans. / The project is based on Maria Montessori's theories about children and learning. - How can we give the child freedom? she asks in her book "Spontaneous Activity in Education" . The communal culture school is completely optional, and its aim is to make culture available for all children. But can a culture school give children freedom in the way Montessori meant? The purpose of culture school based on Montessori's theories is to create a safe but exciting world of discovery and learning on children’s own terms. My task has been to generate the conditions in the environment in order to facilitate a process of learning through play, while avoiding too many distractions. Therefore, the program is managed by dividing the school into several smaller houses to provide concentration and to create a relationship between two, or a maximum of three activities. The name of the school is inspired by the flowing movement: the arabesque, which is a term used in art, music and dance.

SammanfattningMaria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolansverksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt attarbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanenhar pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolanerbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering ochkommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samthur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader detfanns mellan dessa inspirationer. Genom litteratur om de olika inspirationerna så har vi kunnatkoppla ihop teori och praktik med bland annat stöd ifrån teoretiker som Jean Piaget och LevVygotskij.Det empiriska materialet som vi har samlat in är består av intervjuer med pedagoger samtobservationer i barngrupper. De slutsatser som vi dragit är att inspirationerna egentligen ärväldigt lika varandra, samtidigt finns det skillnader de emellan. Både Montessoripedagogikenoch Reggio Emilia filosofin är väldigt noga med att den pedagogiska miljön är uppbyggd såatt barnen ska få inspiration till ett lärande. Skillnaden är att Montessori är en pedagogik ochhar en metod att följa medan Reggio Emilia filosofin är ett synsätt och har ett arbetssätt sompedagogerna själv får tolka och planera verksamheten efter.NyckelordMontessoripedagogik, Reggio Emilia filosofin, den tredje pedagogen, Maria Montessori,Loris Malaguzzi.